Alla barn har rätt till en utbildning. Alla barn har skolplikt. Det är samhällets ansvar att tillgodose denna rättighet. Samhället misslyckas i dag i alltför många fall.
En grupp som särskilt ofta drabbas av skolans misslyckande är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autism och adhd. I värsta fall kan skolgången bli så ångestfylld att barnet inte längre klarar av att gå dit. En förälder som inte kan lämna sitt barn till skolan måste stanna hemma från arbetet. Vissa måste helt sluta arbeta för att varje dag kunna ge sitt barn det stöd som skolan inte klarar av att ge.
Vi i Miljöpartiet vill göra mer för att alla barn med NPF-diagnoser ska klara skolan. Vi behöver fortsätta med satsningarna som vi infört för fler speciallärare och specialpedagoger och för att alla lärare ska ha kunskap om NPF. Barn med NPF finns i varje genomsnittligt klassrum. När läsa-skriva-räkna-garantin gör att skolan tidigt upptäcker ett barn med svårigheter behöver insatser sättas in snabbt, allra helst så tidigt att barnet inte ens hinner märka att läsningen hade kunnat bli svår och innan självkänslan tagit skada. Ger vi barn rätt stöd i tid kommer vi att se färre skolmisslyckanden ske.
För en grupp barn med särskilt stora utmaningar kommer det inte att vara tillräckligt med särskilda insatser inom ramen för den vanliga skolan. Barn som har svårare NPF-problematik kan behöva ett mindre sammanhang för att alls klara av att ta till sig skolans undervisning. För att svara upp mot det behovet har flera fristående resursskolor startats och på senare tid även kommunala. Det är uppenbart att resursskolor fyller ett behov som finns och Miljöpartiet ställer sig därför bakom förslaget i propositionen om att skriva in resursskolorna i lagtexten.
Resursskolans elever får i grunden samma skolpeng som varje elev har rätt till. I några kommuner finns därutöver ett särskilt strukturbidrag per elev i en resursskola och ett individuellt tilläggsbelopp för särskilt stöd utöver det som grundbeloppet och strukturbeloppet täcker.
Trots att avsikten med den lagändring om tilläggsbelopp som senast gjorts varit att säkerställa att elever får det särskilda stöd som de är i behov av har flera kommuner under senare år börjat tillämpa en striktare praxis för beviljande av tilläggsbelopp. I många fall har dessa bedömningar också godkänts av förvaltningsrätten. Vi i Miljöpartiet anser inte att den striktare tillämpning som nu pågår i flera kommuner tillgodoser de behov som elever med stora särskilda behov har för att klara sin skolgång. Därför behöver regelverket för tilläggsbeloppen ses över och förändras. Utgångspunkten måste vara varje elevs rätt till utbildning.
Miljöpartiet har inom ramen för januarisamarbetet drivit på för föreskriftsrätt för skolmyndigheterna vad gäller beviljande av tilläggsbelopp. Det är bra att regeringen nu går fram med den lagändring som behövs för att göra det. Samtidigt konstaterar vi att det finns ett uppenbart behov av en översyn av finansieringen av extraordinärt särskilt stöd till elever, detta inte minst efter att flera statliga utredare pekat på behovet av en sådan översyn.
Tidigare tillhörde en del av barnen som nu går i resursskolor och som har autismdiagnoser särskolans målgrupp. Det är bra att de elever som har den kognitiva förmågan att läsa enligt grundskolans läroplan gör det. Samtidigt behöver samhället säkerställa att dessa elever får det särskilda stöd som deras funktionsnedsättningar motiverar.
|
Annika Hirvonen (MP) |
|