Regeringen lägger ett antal förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska underlättas samt hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Detta ska enligt regeringens förslag ske genom en tydligare dimensionering av antalet platser på gymnasieskolans yrkesprogram. Arbetsmarknadens behov ska få större betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. Dessutom ställs krav på samverkan mellan minst tre kommuner för planering av utbildning samt att informationen om utbildningens inriktning ska tydliggöras. Propositionen innehåller även krav på att enskilda huvudmän ska bidra till ett ändamålsenligt utbud.
Den modell som regeringen föreslår gynnar onekligen de kommunala huvudmännen på bekostnad av de fristående aktörerna. Det rimmar illa med principen om likabehandling. Det faktum att några få kommuner (minst tre enligt regeringens förslag) ska kunna träffa överenskommelser om hur olika utbildningar ska fördelas inom samverkansområdet riskerar att slå ut de fristående aktörerna, om inte även de är delaktiga redan i denna första del av processen. Regeringens förslag är också utformat på ett sådant sätt att när kommunerna inom samverkansavtalet väl är överens om utbildningsutbudet, har de möjlighet att stoppa nya ansökningar från fristående skolor med hänvisning till att det får påtagligt negativa följder för det kommunala skolväsendet. Själva konstruktionen av regelverket gör att etableringsmöjligheterna för fristående aktörer försämras. I slutändan slår detta hårt mot elevernas valfrihet.
Sverigedemokraterna delar i mångt och mycket den problembild som målas upp i propositionen: Yrkesprogrammen är inte tillräckligt attraktiva för att locka elever samtidigt som näringslivets behov av yrkesskicklighet är enormt. Vi inser att detta problem måste åtgärdas. Men problemet löses inte genom att hitta på nya byråkratiska strukturer, som dessutom inte följer någon enhetlig linje över landet. I stället handlar det om behovet av en stark marknadsföring av yrkesprogrammen i kombination med att antagningsvolymen till de högskoleförberedande programmen ses över och skärs ned. Samtidigt måste staten ta ett större ansvar för placering och utbud av gymnasieskolor i en modell där även fristående aktörer är delaktiga i processen.
|
Patrick Reslow (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |
|
Michael Rubbestad (SD) |
Jörgen Grubb (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
|