Motion till riksdagen
2021/22:4579
av Patrick Reslow m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2021/22:157 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör följa upp effekterna av lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en huvudman som ansöker om tillstånd för att bedriva förskola, skola och fritidshem med konfessionell inriktning även ska anmäla vilken konfessionell inriktning det avser och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp tillämpningen av demokrativillkoren och återrapportera till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår i proposition 2021/22:157 Tydligare krav på förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning en rad åtgärder för att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Sverigedemokraterna instämmer i regeringens bedömningar. Vi har på senare tid sett ett flertal exempel på hur extremistiska, särskilt islamistiska, organisationer använder skolor som rekryteringsbas för sin ideologi. Friskolor med extremistiska idégrunder bidrar till radikalisering av elever och till segregation i samhället. Det är en utveckling som måste stoppas. Regeringens förslag handlar om att öka kontrollen, men vi menar att regeringen borde gått längre än så och förbjudit muslimska friskolor, då de riskerar att utgöra grogrund för radikala miljöer. Skolan ska vara en plats där pojkar och flickor behandlas lika och där barnen ska få en möjlighet att integreras i samhället i stort.

1. Regeringen föreslår att deltagande i konfessionella inslag alltid ska vara frivilligt. Vi har inget att invända i sak, tvärtom menar vi att den föreslagna lagregleringen är bra. Vi måste ändå vara medvetna om att det kan förekomma ett mycket starkt grupptryck som gör att det frivilliga deltagandet egentligen inte är det. Det finns således skäl att följa upp lagstiftningen i denna del för att säkerställa att deltagandet verkligen är frivilligt.

Sverigedemokraterna har dessutom sedan ett antal år tillbaka lagt motioner i Sveriges riksdag om att en huvudman som vill bedriva konfessionell inriktning också måste anmäla detta. Det har varit en svaghet i lagstiftningen att det varit möjligt för en icke konfessionell skola att ändå ha konfessionell inriktning. Vår förhoppning är att lagregleringen får önskad effekt, men vill att regeringen även följer upp effekterna av denna reglering.

2. I propositionen anför regeringen följande: ”Denna komplettering av ägar- och ledningsprövningen innebär att en huvudman inte ska anses lämplig att bedriva skol­lagsreglerad verksamhet om det finns en risk för att barn eller elever i sökandens verksamhet kommer att utsättas för våld, tvång, hot, diskriminering, kränkande behandling, eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket”. Detta ställer frågan om hur muslimska skolor utsätter flickor för olika typer av diskriminering och kränkande behandling på sin spets. Det kan t.ex. handla om tvång att bära slöja eller att få sitta längst bak i klassrummet eller i bussen. Islam är dessutom en religion som i övrigt särbehandlar flickor och kvinnor och skollagsreglerad verksamhet med muslimsk konfessionell inriktning borde därför rimligen falla inom ramen för vad regeringen anför ovan. Av denna anledning ska det synliggöras i ansökan ifall den konfessionella verksamheten avser muslimsk inriktning.

3. Det föreslagna demokratikriteriet vid ägar- och ledningsprövningen har orsakat viss debatt. Inte minst Lagrådet har uttryckt att det kan finnas en konflikt mellan regeringens förslag och yttrandefriheten i de fall en anställd person uttrycker ”åsikter som, utan att vara brottsliga, strider mot demokrativillkoren”. Regeringen framför däremot att det är först om en anställd på sitt arbete inom ramen för den verksamhet som godkännandet omfattar agerar mot skolans värdegrund och därmed mot demokrati­villkoren eller på annat sätt agerar i strid med skolregleringen som det uppstår en skyldighet för huvudmannen att ingripa. Sverigedemokraterna anser att en skärpt reglering har visat sig vara nödvändig, inte minst i en verksamhet som riktar sig mot barn och elever, men menar samtidigt att det är viktigt att tillämpningen av lagregeln inte medför oanade konsekvenser, som t.ex. att en anställds privata politiska engage­mang i ett demokratiskt parti riskeras. Av denna anledning menar vi att regeringen kontinuerligt bör följa upp tillämpningen av demokrativillkoren och återrapportera till riksdagen.

 

 

Patrick Reslow (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Michael Rubbestad (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Richard Jomshof (SD)