Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsvärdet bör utökas från 15 000 euro till 60 000 euro och tillkännager detta för regeringen.
I proposition 2021/22:165 föreslår regeringen ändringar i transparensregler, där stödmottagaren är verksam inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Bakgrunden till propositionen är att EU i viss utsträckning tillåter att medlemsstaterna genomför skattenedsättningar för bränsle och el, och en del av dessa nedsättningar utgör statligt stöd inom EU-rätten. Vid en skattenedsättning får det statliga stödet inte snedvrida konkurrensen genom att vissa företag eller sektorer gynnas då det påverkar handeln inom unionen och således strider mot den inre marknaden.
Ändringarna som föreslås i propositionen är en följd av att EU-kommissionen ändrat vissa krav på vilka uppgifter som en sökande ska lämna in. Det rör sig om ändringar för offentliggörande och information beträffande stöd till, i detta fall, primär jordbruksverksamhet. Detta omfattar, som tidigare nämnts, yrkesmässiga inom jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Mer specifikt innebär det att de uppgifter som stödmottagaren ska lämna in utvidgas till att omfatta uppgifter om s.k. primär jordbruksproduktion. Regeringen föreslår att stödmottagaren ska få en återbetalning av bränsleskatt eller skatt på el om stödmottagaren lämnar in uppgifter för de stöd som överstiger 15 000 euro per kalenderår. Det krävs även att stödmottagaren anger om denne bedriver primär jordbruksproduktion samt hur stor andel av bränsle- respektive energiförbrukningen som gäller just primär jordbruksproduktion.
Kristdemokraterna är positiva till att EU-kommissionen agerar för att öka transparensen när det gäller statligt stöd inom jordbruks- och skogsverksamhet. Sverige är rikt på skog och livsmedelsproduktion, men näringarna är hårt konkurrensutsatta. Ingen svensk bonde ska behöva lägga ned sin verksamhet på grund av osund konkurrens.
Med detta sagt ser vi ändå en brist i regeringens förslag, nämligen att golvet där stödmottagaren behöver lämna in uppgifter uppgår till just 15 000 euro. Att stödmottagare blir rapporteringsskyldiga är i sig något positivt; däremot motsätter sig Kristdemokraterna att Sverige överimplementerar EU-direktiv. I detta fall kräver EU-förordningen ett golv på 60 000 euro, vilket är fyra gånger högre än den nivå som regeringen föreslår för Sverige.
Regeringen motiverar ett lägre gränsvärde för primär jordbruksproduktion bl.a. med hänsyn till att gränsen för vattenbruksverksamhet går vid 15 000 euro. Med 15 000 euro omfattas 1 220 företag. Om gränsvärdet i stället var 60 000 euro – som förordningen kräver – hade endast 91 jordbruks- och skogsföretag blivit rapporteringsskyldiga, enligt Skatteverket. Långt många fler företag får således ytterligare en administrativ uppgift än nödvändigt med regeringens förslag. I propositionen medger regeringen att det, utifrån stödmottagarens perspektiv, kan upplevas som en onödig administrativ pålaga.
Det framgår även att de nya reglerna ökar kostnaderna initialt för Skatteverket, som är den myndighet som får ansvaret för att rapportera in till EU-kommissionen. Dessa ökade kostnader för myndigheten förväntas dock vara begränsade och ryms inom befintliga ekonomiska ramar.
Sammantaget anser Kristdemokraterna att Sverige inte behöver överimplementera en EU-förordning och att gränsvärdet bör vara 60 000 euro.
|
Hampus Hagman (KD) |
Michael Anefur (KD) |
|
Sofia Damm (KD) |
Hans Eklind (KD) |
|
Jakob Forssmed (KD) |
Robert Halef (KD) |