Djurrättsaktivismen utgör en relativt dold del av den organiserade brottsligheten. För de lantbrukare och jägare som får sina hem och familjer utsatta är det dock en ständigt återkommande verklighet. Liksom flertalet remissinstanser påpekar har de låga straffen och det snäva kriminaliserade området medfört kontinuerliga trakasserier, hot, våld och skadegörelse. De som begår brottsligheten är organiserade, och medlen de väljer för att uppnå sina politiska övertygelser är hot och våld. Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat att deltagande och samröresbrotten gällande terrorism ska åtföljas av deltagande och samröresbrott med kriminella organisationer. Det bör tydliggöras att djurrättsaktivister och andra aktivister vars metoder för att uppnå sina mål är brottsliga ska omfattas av en sådan kriminalisering.
Det finns även skäl att genomföra en kartläggning av dessa miljöer. Säkerhetspolisen granskar kontinuerligt säkerhetshot och har en relativt god bild av riskerna gällande de islamistiska och vänster- och högerradikala miljöerna i Sverige. Sådana kontinuerliga kartläggningar, analyser och rapporter gällande flera riskmiljöer är nödvändiga, både för myndigheters arbete och som information och beslutsunderlag. De brottsbekämpande myndigheterna bör därför uppdras att göra sådana kartläggningar och lämna rekommendationer till åtgärder.
Gällande propositionen noterar framför allt Jägarnas Riksförbund att trakasserierna pågår även utanför de områden som fredas genom hemfridsbrottet. Regeringen anför som svar att annan brottslighet såsom trakasseri eller olaga hot skulle kunna tillämpas i dessa fall. Bristen av beivrande gällande denna brottslighet enligt gällande rätt bör dock tydligt visa att detta svar inte är tillfredsställande. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett förbättrat skydd för personer som utsätts för hot, våld och trakasserier även utanför de platser som omfattas av nuvarande ärende.
Givet Lagrådets synpunkter på förslagens förhållande till nödvärnsrätten finns skäl att beröra detta. Regeringen anför i propositionen att nödvärnsregleringen bör lämnas utan påverkan. Sverigedemokraterna har i tidigare förslag gällande just nödvärnsinstitutet lyft just brott som begås i människors hem eller i anslutning till dem eller deras familjer. Regeringens ovilja att utöka nödvärnsrätten bör kritiseras i allmänhet men i synnerhet när det gäller de företeelser som detta ärende behandlar. En utredning som ser över en utvidgning av nödvärnsrätten bör tillsättas, varav brott som begås i, vid eller i närheten av deras hem, ägor eller familj särskilt bör omfattas.
|
Tobias Andersson (SD) |
Adam Marttinen (SD) |
|
Katja Nyberg (SD) |
Pontus Andersson (SD) |