Internationella mätningar visar att förskolan har en positiv inverkan på barns chanser att lyckas i fortsatt skolgång. Det är därför viktigt att verksamheten har höga ambitioner gällande barnens pedagogiska utveckling och erbjuder en bra kunskapsmässig grund att stå på inför skolstarten. Forskning visar både att barn som vistats på förskola har en bättre utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet och att tidig språk- och matematikinlärning är viktig för barnens senare skolgång. En tillgänglig förskola med god kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en bra grund för fortsatt lärande. Under de senaste årtiondena har förskolan pekats ut som en mer betydelsefull del av utbildningsväsendet, och detta har lett till både utökade uppdrag och högre krav på verksamheten.
Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet man bor. I utsatta områden är förskolan särskilt betydelsefull för att motverka att utanförskapet går i arv. Inget barn ska halka efter innan skolan knappt ens har börjat, och vi vet att förskolans uppgift att lägga grunden inför skolstarten spelar stor roll för barn som kommer från studieovana hem. Det bör därför övervägas att barn till föräldrar som står utanför arbetsmarknaden ska få mer tid i förskolan, exempelvis en utökning med 30 avgiftsfria timmar per vecka.
Förskolan har i dag ett uppdrag att stödja barn i deras språkutveckling, både på barnens modersmål och på svenska. Det finns dock forskning som tyder på att förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska inte lyckas med uppdraget. För de barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet behövs en obligatorisk språkförskola. Vid treårsbesöket på BVC ska barnets språkutveckling kartläggas för att kunna fastställa om behovet av språkförskola finns. Språkförskolan ska rymmas inom ordinarie förskoleverksamhet med särskild tid avsatt för svenskundervisning för barn som behöver det. Kommunerna ska ha möjligheter att själva välja exakt hur språkförskolan organiseras. Språkförskolan innebär att barnen ska gå 15 timmar i veckan på förskolan och att särskild tid ska läggas på undervisning i svenska. Moderaterna föreslår att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som gör det obligatoriskt för nyanlända barn från tre års ålder och för barn med fastställt behov att gå i språkförskola.
Enligt propositionen går de flesta svenska barn i förskola eller annan barnomsorg. Andelen barn som deltar i förskola eller pedagogisk omsorg varierar mellan 84 procent i kommunen med lägst deltagande och 99 procent i kommunen med högst deltagande. Det är positivt att många vårdnadshavare känner förtroende för och väljer att placera sina barn i barnomsorg. Det är dock viktigt att kommunerna tillhandahåller god information om verksamheternas syfte och rätten att välja mellan olika varianter av verksamheter, huvudmän och profiler. Formen för hur informationen ska delges vårdnadshavarna kan se olika ut och måste vara en fråga som avgörs av kommunerna. I en del fall kan det röra sig om hembesök och information på fler språk än svenska, och i andra fall kan en utsänd katalog med information vara aktuellt. Regeringen föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att genom uppsökande verksamhet kontakta vårdnadshavare som inte har sina barn placerade på en förskola och informera om förskolans syfte och barnens rätt till förskola. Förslaget tar inte hänsyn till vårdnadshavare som valt pedagogisk omsorg och syftar inte heller till att ge vårdnadshavarna fullständig information om deras olika valmöjligheter. Därför menar vi att den uppsökande verksamheten ska ges till föräldrar som varken valt förskola eller pedagogisk omsorg. Så länge lagen tillåter att pedagogisk omsorg bedrivs, vilket Moderaterna anser är rätt, så bör inte kommunerna förpliktas att försöka övertala vårdnadshavarna att inte välja pedagogisk omsorg.
|
Lars Hjälmered (M) |
Josefin Malmqvist (M) |
|
Marie-Louise Hänel Sandström (M) |
Noria Manouchi (M) |