Motion till riksdagen
2021/22:4478
av Fredrik Malm m.fl. (L)

med anledning av prop. 2021/22:132 Förskola för fler barn


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en språkförskola som är obligatorisk för nyanlända barn och barn till nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det svenska språkets ställning i förskolans läroplan och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella kartläggningar av förskolebarnens ordförråd i det svenska språket och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språkkrav i svenska för all pedagogisk personal i förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen har i en proposition föreslagit flera åtgärder som har det gemensamma syftet att öka deltagandet i förskolan, med särskilt fokus på barn som bott i Sverige under kort tid eller har bristfälliga svenskkunskaper. Liberalerna menar att regeringens förslag är ett steg åt rätt håll. Vi har under lång tid påtalat vikten av att låta integrationen börja redan i förskolan, särskilt med tanke på vikten av tidiga insatser för att alla barn ska kunna lära sig det svenska språket. 

Att steget som regeringen tar är åt rätt håll ska dock ses i ljuset av att Sverige har ett maraton att springa. Det handlar dels om att tusentals barn inte får möjlighet att delta i förskolans verksamhet, dels om att många av dessa i sin tur kommer från hem där föräldrarna har låg utbildningsnivå och låga till obefintliga kunskaper i det svenska språket.

Det vore önskvärt att dessa barn deltog i förskolans verksamhet, men regeringens åtgärder bygger i huvudsak på informationskampanjer och frivillighet. Det kan fungera och bör införas, men därutöver anser Liberalerna att det borde införas en obligatorisk språkförskola för nyanlända barn. Den bör även omfatta barn till nyanlända från tre års ålder, och syftet med språkförskolan är att fler barn ska få chansen att lära sig svenska. Därutöver menar Liberalerna att den s.k. allmänna förskolan bör bli obligatorisk för samtliga barn från fem års ålder. Dessa åtgärder hade varit betydligt mer träffsäkra i syfte att fånga upp de barn som i dag står utanför, och genom förskolan ge dem en bättre chans att lyckas både senare i skolan och i vuxenlivet.

Att barnen går i förskola är dessvärre inte en garanti för att de lär sig svenska. Forskare har varnat för att det finns förskolor i Sverige där det svenska språket försvinner. Det har i sin tur orsakats av bristfälliga svenskkunskaper hos personal i kombination med att barnen har ett annat modersmål. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har även varnat för att en hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Att barn med ett annat modersmål än svenska ska kunna träna sig i sitt modersmål står givetvis inte i motsatsställning till att det också är helt avgörande att förskolan ger dem goda förutsättningar att lära sig svenska och utveckla sin förmåga i språket. Detta går många barn miste om i dag.

Liberalerna tar frågan om bristfälliga svenskkunskaper hos förskolans personal på stort allvar, då betydelsen av pedagogerna inte får bortses ifrån när det kommer till barnens utveckling. Det ska även gälla barnens möjlighet och förutsättningar att lära sig att behärska det svenska språket. Av det skälet vill Liberalerna att det ska införas ett språkkrav i svenska för all pedagogisk personal i förskolan. Om inte personalen talar svenska, är risken stor att barnen aldrig får en ärlig chans att lära sig det.

Det finns således ett påtagligt behov av betydande insatser för att lyfta det svenska språkets ställning i förskolan. Liberalerna har därför föreslagit att det svenska språkets ställning i förskolans läroplan ska förstärkas samt att regelbundna nationella kartlägg­ningar av förskolebarnens ordförråd ska genomföras. Att mäta är att veta, och genom att kartlägga barnens ordförråd i det svenska språket kan både insatser, resurser och därefter utvärderingar genomföras med högre träffsäkerhet och effektivitet.

 

 

Fredrik Malm (L)

Maria Nilsson (L)

Johan Pehrson (L)

Lina Nordquist (L)

Gulan Avci (L)

Christer Nylander (L)

Mats Persson (L)

Allan Widman (L)