I propositionen föreslås en ny fjärrkylelag. Den nya lagen innehåller regler om mätning och fakturering av fjärrkyla. Den innehåller även krav på tillhandahållande av faktureringsinformation och information om energianvändning.
I fjärrvärmelagen föreslås vissa ändringar och förtydliganden i fråga om mätning, fakturering och tillhandahållande av information.
I propositionen föreslås även en ny lag om energimätning i byggnader som delvis motsvarar den hittillsvarande lagen. Det föreslås att användningen av tappvarmvatten för hushållsbruk alltid ska mätas på lägenhetsnivå i nya flerbostadshus eller i bostadsdelarna av nya byggnader med både bostäder och lokaler. I lagen föreslås även nya regler om tillhandahållande av faktureringsinformation och information om energianvändning.
De föreslagna förändringarna följer i huvudsak som en konsekvens av beslut som tidigare är fattade på EU-nivå.
Jämfört med den promemoria som Infrastrukturdepartementet skickade ut på remiss har den framlagda propositionen ett antal förändringar som har skett till följd av de svar som kom in. Dessa förändringar är genomgående positiva och har lett till förbättringar.
Men det finns en allvarlig kritik att rikta mot förslaget och det är tidpunkten för lagens införande. Hela processen har kantats av förseningar och oavsett vem som bär ansvaret för detta är det viktigt att branschen inte ska behöva kompensera för att politiken inte har förmått att leverera i den tid som var tänkt.
De föreslagna lagändringarna ställer ett antal krav på aktörerna och det måste ges rimliga möjligheter att förbereda sig. Ingen är betjänt av framstressade it-lösningar som dels kostar onödigt mycket resurser, dels inte ger den kvalitet som behövs.
Det är ett tämligen omfattande administrativt arbete att få allt på plats. Nya krav handlar om information om bränslemix, jämförelser av slutanvändares aktuella energianvändning jämfört med tidigare år, kontaktinformation som ska uppgraderas, viktig information om klagomålshantering och tvistlösningsmekanismer. Listan skulle kunna göras längre.
Ifrån branschen är det många aktörer som signalerat att det behövs minst sex månader av förberedelsetid för att få allt på plats på ett rimligt sätt. Med den av regeringen föreslagna tidsplanen skulle det i praktiken ges inte mer än ett par månader innan alla föreskrifter är på plats och lagen ska börja gälla.
Ingen vinner på att detta skulle bli resultatet. Därför yrkar Kristdemokraterna att följande paragrafer får en övergångsbestämmelse till den 1 januari 2023:
6 § fjärrkylelagen samt 5 a och 6 c §§ fjärrvärmelagen.
Utöver detta vill Kristdemokraterna understryka vikten av att ligga så nära golvet i energieffektiviseringsdirektivet som möjligt. Vi noterar att förslagen i många fall föreslås införas utifrån en miniminivå. Detta är positivt eftersom det är viktigt att undvika onödig administration och negativ påverkan på den existerande marknaden. Detta är en grundhållning som är värdefull att vidmakthålla i alla led när lagstiftningen ska omvandlas till föreskrifter som styr det dagliga värvet för branschen i sin helhet.
|
Camilla Brodin (KD) |
Larry Söder (KD) |
|
Magnus Jacobsson (KD) |
Magnus Oscarsson (KD) |
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|