Riksdagen avslår proposition 2021/22:97 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar under sommaren 2022.
Regeringen föreslår i propositionen en tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under juni, juli och augusti 2022 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges under perioden 1 juni–31 augusti 2022.
Flera tunga remissinstanser riktar omfattande kritik mot förslaget. Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget eftersom de bl.a. anser att förstärkningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen bland unga. Ekonomistyrningsverket (ESV) och Arbetsgivarverket uttrycker tveksamhet kring förslagets effekt av samma skäl. ESV menar att den redovisade konsekvensanalysen inte ger tillräckligt stöd för slutsatsen att den föreslagna åtgärden tillgodoser avsedda behov. ESV menar vidare att promemorian som ligger till grund för förslaget inte visar att det föreligger sådana särskilda omständigheter som motiverar ett avsteg från principen att skattesystemet ska vara så generellt som möjligt. Därutöver framför myndigheten att åtgärder riktade till förslagets målgrupp inte kan motiveras utifrån en konjunkturstabiliserande utgångpunkt eftersom ekonomin 2022 bedöms befinna sig i en stark återhämtningsfas. Konjunkturinstitutet (KI) anser att förslaget har låg träffsäkerhet då unga som är långtidsarbetslösa redan har tillgång till andra, mer generösa, anställningssubventioner såsom nystartsjobb och introduktionsjobb och att förslaget gynnar en grupp som generellt har en starkare anknytning till arbetsmarknaden. Enligt KI innebär det att det finns en betydande risk att förslaget i huvudsak kommer att subventionera redan befintliga anställningar eller anställningar som hade kommit till ändå. Bland de remissinstanser som stöder förslaget finns arbetsgivarorganisationerna, som alltså bedöms vara de som gynnas av det.
Nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för denna grupp har prövats förr, med skralt resultat. Regeringen Reinfeldt sänkte skatten första gången 2007 med drygt 10 procentenheter för personer i åldern 19–25 år. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1 och 1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar. Den största effekten av skattesänkningen blir ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare. Vänsterpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2022 (2021/22:3278) att nedsättningen slopas, vilket skulle stärka de offentliga finanserna med ca 8 miljarder kronor under 2022. Vi anser mot den bakgrunden att propositionen bör avslås.
Riksdagen bör avslå proposition 2021/22:97 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar under sommaren 2022. Detta bör riksdagen besluta.
|
Ida Gabrielsson (V) |
Christina Höj Larsen (V) |
|
Momodou Malcolm Jallow (V) |
Maj Karlsson (V) |
|
Daniel Riazat (V) |
Karin Rågsjö (V) |
|
Vasiliki Tsouplaki (V) |
|