Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och skogsnäringen är en viktig del av svensk ekonomi. Den svenska skogens betydelse för vårt land kan inte nog understrykas. Skogen ger jobb, skatteintäkter och är väsentlig för vår handel med andra länder. Skogsindustrin sysselsätter ca 115 000 personer totalt och exportvärdet är ungefär 145 miljarder kronor årligen.
Samtidigt är skogen en av våra viktigaste tillgångar för omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Produkter från skogen kan ersätta och tränga ut fossila alternativ i allt från byggnadsmaterial till bränslen. Det gör ett skogsbruk med hög produktivitet till en viktig del av den svenska och globala klimatomställningen. Därtill ger skogen möjligheter till friluftsliv, jakt och turism samt omfattar en stor och viktig biologisk mångfald. Skogen bidrar därmed på flera sätt till att göra vårt land rikt.
Grundläggande för all skogsproduktion är äganderätten. Äganderätten ska omfatta rätten att bruka mark och upprätthålla principen om frihet under ansvar. Genom den kan de svenska skogsbrukarna fortsätta med det skogsbruk som hittills varit så framgångsrikt. Moderaterna vill att de svenska skogsbrukarna fortsatt ska stå starka i den internationella konkurrensen, och vi värnar därför äganderätten.
Många markägare och företagare inom de gröna näringarna ger i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas – ofta genom små steg och åtgärder som var för sig inte alltid uppfattas som särskilt dramatiska, men som sammantaget innebär kraftiga inskränkningar. Äganderätten befinner sig på ett sluttande plan som nu lutar allt kraftigare, genom krav på utökad talerätt avseende avverkningar, inskränkningar av möjligheterna att bruka marken genom otydliga instrument såsom nyckelbiotopsregistret eller ambitioner om att undanta allt större arealer från att brukas. Samtidigt flyttar EU fram sina positioner med lagstiftningsinitiativ som riskerar att inskränka svenska skogsägares rådighet över sin egen mark.
Moderaterna ser med oro på den utvecklingen, och på det sätt som regeringen och dess samarbetspartier hanterat frågorna under den innevarande mandatperioden. Den proposition som nu lämnats till riksdagen är ett exempel på när denna hantering misslyckats.
Förslagen i propositionen har sitt ursprung i den överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019. I överenskommelsen anges en ambition om att värna och stärka den privata äganderätten till skogen, stärka rättssäkerheten för markägare och företag samt säkerställa att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. En utredning – den s.k. skogsutredningen – tillsattes med det uttryckta målet att i juli 2021 ha på plats ny lagstiftning som infriar löftena.
Moderaterna, samt alla andra som bevittnat processen, kan konstatera att propositionen som nu lämnats till riksdagen arbetats fram med betydande svårigheter, och att den vilar på en djup oenighet bland de parter som förhandlat fram den. Inte minst verkar parterna ha motstridiga positioner i förhållande till bl.a. frågan om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas. Dessutom verkar de ha motsatt uppfattning av vad de kommit fram till och vad propositionen innebär.
Det kan också konstateras att tidsplanen nu är så definitivt spräckt att det saknas förutsättningar att genomföra och få genomslag för mer än ett fåtal åtgärder under innevarande mandatperiod.
Som ett resultat av detta är nu den proposition som regeringen lämnar till riksdagen nästan helt fri från konkreta förslag. Centrala problem som behöver lösas för att stärka äganderätten – såsom frivillighet vid inrättande av formellt skydd, beskattning av ersättningar eller konsekvenserna av nyckelbiotopsregistreringen – lämnas olösta och hänvisas till nya myndighetsuppdrag och utredningar som i många fall är otillräckligt beskrivna och avgränsade.
Det tydligaste exemplet på detta är hanteringen av frivillighet vid inrättande av formellt skydd. I propositionen konstateras att avsteg från frivillighet bör ske mer restriktivt än i dag, men ändock ”när så är befogat”. Grunden för bedömning av avsteg från frivillighet finns i miljöbalken, vilken regeringen inte ser skäl till att förändra. Man hoppas i stället att myndigheterna ”ska sträva efter att vara lyhörda gentemot markägaren” och att de ska se över sitt arbetssätt ”med utgångspunkt i regeringens bedömning”. Detta får ses som en from förhoppning. En beslutspunkt för riksdagen att ta ställning till saknas.
Inga av förslagen i propositionen är tidsatta. Därtill saknas tillräckliga konsekvensbeskrivningar av de få förslag som riksdagen ska besluta om, bl.a. vad gäller påverkan på statsfinanserna, på arbetstillfällen och på landsbygdens utveckling.
I och med regeringsbildningen i november 2021 får det också anses ytterst oklart vilka förutsättningar som gäller för de förhandlande parternas eventuella fortsatta samarbete, och hur detta regleras. Mandatperioden går nu också mot sitt slut. Vilka av förslagen i propositionen som efter valet slutligen genomförs är därmed omöjligt att veta. Det sammanlagda resultatet av detta är att landets skogsägare nu hålls i fortsatt osäkerhet om hur förutsättningarna för ägande och brukande av skogen ska utvecklas.
I propositionen beskriver regeringen att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna samt att avsteg från frivillighet bör vara mer restriktivt än i dag, när så är befogat. Propositionen saknar dock konkreta förslag till hur denna högre grad av frivillighet ska uppnås.
Moderaterna anser att frivillighet ska råda vid avsättningar till formellt skydd, och att det finns grundläggande problem i dagens lagstiftning och miljömål som leder till avsteg från frivilligheten.
Vad gäller ambitionen menar Moderaterna att miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv har utformats på sätt som inte är realistiska och som leder till allt mer expansiva anspråk på att undanta mark från att brukas. Moderaterna anser därför att miljömålens preciseringar bör omformuleras på ett sätt som värnar biologisk mångfald och viktiga naturvärden samt säkerställer att Sverige lever upp till internationella åtaganden om detta, men som samtidigt är realistiskt nåbart utan att göra avkall på andra önskvärda nyttor, såsom skogens bidrag till klimatomställningen eller markägarens rätt att bruka sin mark. Det saknas i dag en avvägning mot andra mål, vilket innebär att mänsklig påverkan i alltför hög grad anses oönskad.
Moderaterna anser även att miljöbalken bör ses över med avsikten att förtydliga och begränsa när avsteg från frivillighet vid formellt skydd får ske, t.ex. för att skydda akut hotade arter. Biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken bör även ses över utifrån de nya målsättningarna för miljömålen. Moderaterna anser därför att biotopskyddsbestämmelserna inte ska utökas till att omfatta t.ex. kulturmiljövärden och sociala värden, enligt vad som anges i propositionen (avsnitt 4.4).
I propositionen (avsnitt 4.2) föreslår regeringen att det bör utredas om ersättningar till skogsägare ska kunna beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond, samt att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra periodisering. Syftet är att undvika oönskade progressionseffekter i beskattningen.
Moderaterna delar regeringens bedömning av att ersättningarna ska kunna periodiseras, men noterar samtidigt att regeringens formuleringar inte på ett tillräckligt tydligt sätt kommer att styra en framtida utredning i den riktningen. Regeringen har även valt att exkludera ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog.
Det senare måste ses mot bakgrund av att regeringen även avser att återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.
Mot bakgrund av den långa tid som regeringen tagit på sig för att presentera en inriktning för skogspolitiken anser Moderaterna att det krävs större tydlighet, samt skyndsamhet, i hanteringen av frågor om ersättningar.
Moderaterna anser därför att regeringen ska tillsätta utredningen om beskattning av ersättningarna senast den sista april 2022 samt att utredningen ska omfatta beskattning av alla former av ersättningar vid begränsning av skogsbruk. Utredningen ska syfta till att ge skogsägare stor frihet att hantera ersättningarna antingen för markköp eller för andra syften i sin näringsverksamhet, inklusive utdelning till aktieägarna.
I propositionen föreslår regeringen överföring av ersättningsmark för skydd av skog samt fortsatt brukande (avsnitt 5.1) samt ett utökat markförsäljningsprogram (avsnitt 5.2). Riksdagen föreslås besluta om dessa.
Moderaterna anser att regeringen inte bör begränsa vilka typer av ägare som ges möjlighet att dra nytta av de program som propositionen föreslår. Alla skogsägare i de aktuella områdena bör behandlas lika.
Moderaterna anser att de statliga innehaven av skogsmark ska minska. I linje med detta anser Moderaterna att regeringen ska precisera i uppdraget till Sveaskog att nettointäkterna från det utökade markförsäljningsprogrammet ska återgå till staten.
Vi har tidigare föreslagit att staten ska ge Sveaskog i uppdrag att sälja 20 procent av bolagets skogsmark i ett nytt markförsäljningsprogram. I det nya markförsäljningsprogrammet vill vi försäkra oss om landsbygdens utveckling och att den enskilde skogsägaren värnas. Vi vill därför att Sveaskogs skogsinnehav ska säljas i många mindre egendomar, så att människor i hela landet har möjlighet att köpa, äga och långsiktigt förvalta skogen till nytta för sig själva, samhället och miljön. Moderaterna menar att detta markförsäljningsprogram nu bör genomföras, utöver de som föreslås i propositionen. (Ytterligare detaljer om genomförandet beskrivs i Moderaternas motion 2021/22:3432 Skogspolitik.)
I propositionen anger regeringen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.
I skog med låg produktivitet kan det gå lång tid mellan skogsbruksåtgärder, och oklarhet har uppkommit kring huruvida detta utgör pågående markanvändning eller ej. Moderaterna anser att allt skogsbruk bör klassificeras som pågående markanvändning, vilket skulle tydliggöra rätten till ersättning när brukandet begränsas. Regeringen bör senast den sista april 2022 återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Moderaterna anser även att de orealistiska preciseringarna av miljömålen, på det sätt som beskrivits ovan, medför att 18 § skogsvårdslagen tillämpas alltför ofta för att neka avverkning.
Skogsutredningen föreslog (avsnitt 12.6.1) att Skogsstyrelsen skulle upphöra med nyckelbiotopsregistreringarna samt (avsnitt 12.6.2) att vissa uppgifter i registret bör gallras. I propositionen föreslår regeringen att nyckelbiotopsregistreringen bör upphöra, men att en gallring inte bör ske, med hänvisning till att en sådan gallring inte skulle vara förenlig med arkivlagens ändamål.
Sambandet mellan registrering av nyckelbiotoper och frivillig certifiering har i praktiken inneburit att markägare belagts med brukandeförbud, då möjligheterna att sälja skogsråvaran begränsas. Det gör att nyckelbiotopsregistreringarna innebär en omfattande inskränkning i äganderätten utan att skälig ersättning ges.
Moderaterna anser att denna osäkerhet inte adresseras tillräckligt väl genom propositionens förslag och att regeringens ambitioner att agera i frågan är otillräckliga. Moderaterna anser därför att regeringen omedelbart ska ge Skogsstyrelsen i uppdrag att definitivt upphöra med nyckelbiotopregistreringen. Detta är i praktiken fallet i dag, men bör tydliggöras genom ett myndighetsuppdrag.
Moderaterna anser även att det mot bakgrund av de omfattande konsekvenser som nyckelbiotopsregistreringen får för markägaren, samt den otydlighet som råder kring bedömningarna, bör erbjudas en möjlighet för markägare att hos Skogsstyrelsen ansöka om att få bedömningen omprövad. Denna omprövning bör även vara möjlig att överklaga i domstol.
Moderaterna anser även att tillgången till registret bör begränsas, så att endast berörd markägare och Skogsstyrelsen har tillgång till informationen. Undantag för forskningsändamål bör vara möjliga att göra.
För att frigöra markägare från den osäkerhet som nyckelbiotopsregistreringen innebär bör även markägare med sådan mark erbjudas förtur vid ansökan om formellt skydd av marken. Ett formellt skydd tydliggör markägarens rätt till ersättning.
I propositionen gör regeringen bedömningen att inventeringen i skogen bör utvecklas genom nya moderna digitala fjärranalysmetoder som stöd till fältinventeringar, samt att dessa ska vara rikstäckande och identifiera objektiva förhållanden i naturen som kan vara av betydelse för skogsbrukets planering, arbetet med biologisk mångfald och nationella klimat- och miljömål.
Moderaterna är positiva till användningen av modern teknik för att utveckla skogsbruket, men menar att det finns skäl att vara mycket kritisk till den här typen av statlig inventering, och att användningen av den bör begränsas. De flesta skogsägare har redan i dag god kännedom om läget i sina marker och har utifrån egna bedömningar utvecklat sina skogsbruksplaner. Att staten tar på sig ett större ansvar för kunskapsuppbyggnaden utgör en misstroendeförklaring mot skogsägarna och lägger grunden till ökad statlig inblandning i hur skogsbruket går till.
Regeringen bedömer i propositionen (s. 47) att kunskapsunderlag kan bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar utan att det kan betraktas som ett myndighetsbeslut. Man menar även att informationen bör tillgängliggöras. Det finns därmed skäl att befara att datainsamlingen kan lägga grunden för en liknande situation som den som uppstod på grund av nyckelbiotopsinventeringen, dvs. att informationen används för att ställa krav på markägarna från andra parter, t.ex. certifieringsorganisationer, och att det därmed utvecklas till en ny form av inskränkning utan ersättning.
Mot bakgrund av att Moderaterna anser att miljömålen bör ses över på grund av att de medför en alltför hög ambition att undanta mark från att brukas, finns det skäl att också avvisa förslaget om ytterligare verktyg som syftar till att uppnå målet i nuvarande form.
Moderaterna anser därför att regeringen inte ska ge ett myndighetsuppdrag om att utveckla metoder för att med hjälp av moderna digitala fjärranalysmetoder identifiera förhållanden i naturen. Moderaterna anser även att beslutsunderlag för formellt skydd eller nekad avverkning alltid ska tas fram genom inventering på plats, att markägaren erbjuds möjlighet att närvara vid dessa inventeringar och att resultatet av inventeringen ska gå att överklaga.
I propositionen gör regeringen bedömningen att ett uppdrag om regelförenkling inom skogsbruket bör ges till Skogsstyrelsen, i syfte att stärka äganderätten och underlätta villkoren för företagande inom skogssektorn. Man konstaterar också att Skogsstyrelsen redan i dag har ett uppdrag att arbeta med ett förenklingspaket för skogsbruket, vilket ska redovisas till regeringen senast den 15 februari 2023.
Moderaterna välkomnar regelförenklingar för skogsbruket men menar att dessa tydligare måste utgå från skogsägarens och skogsnäringens beskrivningar av vilka hinder som skapar de största problemen, och att arbetet bör ske i samråd med skogsnäringen. Vi menar därför att uppdraget på ett tydligt sätt ska ha denna inriktning.
Skogsutredningen (avsnitt 16) föreslår en statlig satsning på omfattande undantag av fjällskog, där staten i ett första skede ska inrätta formellt skydd på sin egen skogsmark (avsnitt 16.2.3) och där privatägda markområden ska undantas från produktion genom avsteg från modellen med frivilligt skydd (avsnitt 16.2.6).
Moderaterna var tidigt kritiska till förslaget, som innebär långtgående inskränkningar i äganderätten, en utarmning av landsbygden i norr, förlorade arbetstillfällen samt minskad produktion av skogsråvaror i ett läge där behoven av dessa ökar.
I propositionen (avsnitt 15) föreslår regeringen att delar av förslaget från skogsutredningen genomförs genom att 140 000 hektar produktiv statlig skogsmark ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog snarast ges formellt skydd. Moderaterna anser att även detta medför stor risk för förlorade arbetstillfällen och en utarmning av landsbygden i norr samt en minskning av tillgången till skogsråvara. Förslaget bör därför inte genomföras.
Sverige skyddar redan i dag stora arealer skog. Att undanta ytterligare arealer från produktion utgör ett hot mot skogens möjligheter att bidra till klimatomställningen. Naturvård sker inte heller bara genom statlig försorg och övertagande av mark utan sker dagligen av skogsägarna själva. Det hållbara svenska skogsbruket har länge kombinerat produktion tillsammans med naturhänsyn.
Efterfrågan på skogsprodukter som kan tränga undan fossila alternativ inom t.ex. byggmaterial eller drivmedel ökar. Moderaterna anser att såväl skogsutredningen som propositionen misslyckats med att beskriva hur skogsbruket ska klara av att möta denna ökande efterfrågan, och att propositionen inte tydligt markerar mot ambitionerna i skogsutredningen om att undanta stora arealer från att brukas. Bioekonomin är en viktig del av klimatomställningen. Det är dags att skogsproduktion styrs mer mot att kunna leverera så mycket klimatnytta som möjligt.
Sverige har i en internationell jämförelse stor areal strikt skyddad natur. Hur länder inom EU redovisar och klassificerar skyddad natur varierar och gör det svårt att jämföra mängden skyddad natur. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen presenterade under 2021 resultatet av ett uppdrag att utreda hur Sverige redovisar skydd av natur jämfört med andra EU-länder. Uppdragets slutsats var att Sverige underrapporterar i internationella sammanhang. Sverige rapporterar nästan enbart områden där markanvändningen är starkt reglerad, medan andra länder rapporterar in områden med svagare skydd. En översyn av beräkningsgrunderna för skyddad skog bör nu genomföras, för att säkerställa att Sverige inte fortsätter att underrapportera skyddad skog.
Moderaterna anser vidare av samma skäl att den totala mängden svensk skogsmark som är tagen ur produktion inte ska öka. Formellt skydd bör därtill tidsbegränsas och omprövas med jämna mellanrum för att säkerställa att skyddet är ändamålsenligt, bygger på aktuella förutsättningar och motsvarar ett faktiskt behov av skydd.
|
Jessica Rosencrantz (M) |
|
|
John Widegren (M) |
Betty Malmberg (M) |
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|