Regeringen föreslår i den förevarande propositionen vissa förändringar av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Under punkt 7 föreslås inskränkningar i grundlagsskyddet för sådana söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Även om det är tydligt att ett regleringsbehov föreligger är de föreslagna inskränkningarna alltför kategoriska till sin utformning.
Vi önskar även lyfta behovet av ett förtydligande från regeringens sida gällande granskningen av text från public service på internet.
Regeringens föreslagna delegationsregel som möjliggör ett undantag från det allmänna yttrandefrihetsskyddet grundar sig i en omtanke om den enskildes rätt till personlig integritet. Detta är ett väsentligt intresse och helt fundamentalt för det fria demokratiska samhället. Emellertid måste detta intresse också vägas mot andra intressen, i detta fall yttrandefrihet. När yttrandefriheten begränsas är det viktigt att detta sker med precision så att det grundlagsskyddade området inte beskärs mer än vad som är påkallat.
I förslaget till grundlagstext står det att det med hänsyn till uppgiftssamlingens karaktär ska stå klart att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Detta är en formulering som är för allmänt hållen för att Sverigedemokraterna ska kunna acceptera den som lagstiftningsprodukt i en så grundläggande demokratisk fråga som yttrandefriheten. Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän (JO) har särskilt betonat just formuleringens vaghet i sina remissvar.
Förslaget kan även riskera att leda till en oacceptabel ojämlikhet i tillgängligheten på allmänna handlingar. Visserligen föreligger det s.k. journalistundantaget från 1 kap. 7 § dataskyddslagen, men regeringen ger i propositionen inte tillräcklig vägledning i hur detta bör tillämpas – något som även Kammarrätten i Stockholm lyfter i sitt remissvar. Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom en situation där medborgarjournalister eller allmänhetens tillgång på information riskerar att missgynnas till fördel för mer etablerade aktörer. Särskilt angeläget är detta i ljuset av den misslyckade politiken på kriminalområdet. När även remissinstanser som TU och Journalistförbundet avstyrker förslaget förefaller det självklart att gränsdragningsproblematiken är ofullständigt utredd och att förslaget måste förkastas.
I propositionen föreslår regeringen även vissa förändringar av villkoren för public service (punkt 8), förändringar vi i grunden ställer oss positiva till. Det finns dock en otydlighet rörande innehållsvillkoren för textinnehåll på public service-företagens webbplatser och i deras appar. I propositionens förslag uttrycks att det ska bli möjligt med efterhandsgranskning av ljudradio eller tv i allmänhetens tjänst som sänds genom tråd, men det är inte uppenbart att även annat innehåll, såsom textinnehåll, kan granskas av granskningsnämnden.
Regeringen bör därför förtydliga för riksdagen att det föreslagna borttagandet av begränsningen av innehållsgranskning i efterhand till andra typer av sändningar än genom tråd bör gälla allt innehåll på public services webbsidor och appar.
|
Matheus Enholm (SD) |
|
|
Fredrik Lindahl (SD) |
Lars Andersson (SD) |
|
Mikael Strandman (SD) |
|