Regeringen föreslår i propositionen att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger 150 miljarder kronor.
Kristdemokraterna anser att det är rimligt att beskattningen av systemviktiga kreditinstitut ökar då de vid en eventuell finansiell kris inte bara riskerar att orsaka direkta kostnader för samhället utan även indirekta i form av t.ex. lägre tillväxt och högre arbetslöshet i en vikande konjunktur.
Regeringens förslag till utformning kommer dock att drabba det offentliga utvecklingskreditinstitutet Kommuninvest, som är en samverkan mellan de flesta av Sveriges kommuner och regioner, trots att kreditinstitutet inte utgör den risk för samhället som regeringens förslag är tänkt att beskatta. För över 200 av kommunerna sker 95–100 procent av upplåningen via Kommuninvest. Det är upplåning som sker för att dessa ska kunna rusta upp skolor och bygga äldreboenden, sjukhus och bostäder. När riskskatten tillämpas på detta kreditinstitut innebär det en väsentlig fördyrning av viktiga välfärdsprojekt och potentiella problem för vissa kommuner med finansiering av offentliga investeringar. Det kan knappast vara syftet med skatten.
Flera remissinstanser framhåller att kreditinstitutet Kommuninvest bör undantas från riskskatt och att kommunal samverkan på finansieringsområdet annars kraftigt missgynnas, detta eftersom större kommuner och regioner i ökad utsträckning kommer att använda egen upplåning på finansmarknaden. Resultatet skulle dels bli ökade refinansieringsrisker för kommunsektorn, vilket markant höjer den finansiella risken i kommunsektorn vid en finanskris, dels försvåra för små kommuner då dessa har sämre möjligheter att finansiera sig direkt på kapitalmarknaden och därför möter högre upplåningskostnader än stora kommuner.
Kristdemokraterna anser därför att Kommuninvest bör undantas från riskskatten, eller att dess medlemmar bör kompenseras för de negativa konsekvenser som införandet av en riskskatt skulle få på kommuner och regioner. Det finns flera förslag på hur detta kan lösas praktiskt och exempel från andra länder som infört bankskatt utan att det drabbat liknande finansieringssamverkan mellan kommuner.
En möjlig väg är att i lagstiftningen om riskskatten införa ett undantag för offentliga utvecklingskreditinstitut vars skulder garanteras av svensk offentlig sektor. Ett par av remissinstanserna framhåller att Kommuninvest uppfyller kriterierna för att vara ett offentligt utvecklingskreditinstitut enligt rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. En annan väg vore att införa statsbidrag till kommuner och regioner som lånar i offentliga utvecklingskreditinstitut, för att kompensera för de ökade kostnaderna för deras finansieringssamverkan.
Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning. Detta bör regeringen ges till känna.
|
Hampus Hagman (KD) |
|
|
Jakob Forssmed (KD) |
Michael Anefur (KD) |
|
Sofia Damm (KD) |
Hans Eklind (KD) |
|
Robert Halef (KD) |
|