Sverige är ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra. Att Sverige deltar i internationella insatser för att bygga säkerhet och bidra till internationell fred och stabilitet är en viktig grundbult i svensk utrikespolitik. Stabilitet och säkerhet är i sig en förutsättning för utveckling och förbättrade livschanser för människorna i Mali. Det är fortsatt Centerpartiets uppfattning att Sverige ska kunna delta i internationella insatser trots att försvaret nu återetableras nationellt. I grunden är det bra också för vår nationella försvarsförmåga att delta i skarpa insatser utomlands.
Behoven i Mali är omfattande och Sverige har länge bidragit till det internationella samfundets militära insatser i landet. Sedan 2013 bidrar Sverige till EU:s utbildningsmission, European Union Training Mission Mali (EUTM), och sedan 2014 har Sverige bidragit till FN:s stabiliseringsinsats i Mali. Sedan 2019 deltar Sverige också i franskledda Task Force Takuba.
Samtidigt har förutsättningarna för insatserna ändrats i och med de militärkupper som varit i landet, den senaste i maj i år. I juni svors översten, kuppledaren och tidigare vice presidenten Goïta in som övergångspresident – Goïta som själv var en av kuppmakarna.
Regeringen beskriver i propositionen hur Minusma har en central roll i att stödja processen för en återgång till folkvalt styre som löper under 18 månader. Enligt övergångsreglerna ska val hållas i februari 2022. Samtidigt finns uppgifter om att all planering för att kunna genomföra valet enligt plan ligger nere, vilket gör att chanserna för att de ska genomföras minskar för var dag. Om val ej sker och om planeringen för att kunna genomföra ett demokratiskt val ej återupptas menar vi att Sverige behöver tänka om kring vårt bidrag till de militära insatserna i landet, inte minst Minusma. Annars riskerar Sverige, och det internationella samfundet, att hamna i en situation där vi med militär makt kan komma att stödja militärkuppmakarna, i stället för att stödja Malis folkvalda regering, de maliska säkerhetsstyrkorna och människorna i Mali. Då saknas, menar vi, förutsättningar för Sverige att understödja en långsiktigt hållbar politisk lösning på krisen i landet genom militär närvaro och Sverige bör avsluta sitt deltagande i Minusma senast vid halvårsskiftet 2023. Eventuellt svenskt militärt deltagande efter det bör begränsas till terrorbekämpning och att bekämpa människosmuggling i ett bredare regionalt perspektiv och omfatta fler länder i regionen.
Vi hör nu också att den maliska övergångsregeringen, med kuppledaren Goïta som övergångspresident, har planer på att bjuda in ryska legosoldater från ökända Wagnergruppen, ett privat företag. I det fall det kommer att ske måste Sverige kunna lämna Mali med snabbhet. Det är en röd linje för oss och bör vara en röd linje för Sverige. Det internationella samfundets stabiliserings- och säkerhetsinsatser ska inte agera tillsammans eller samordnat med Wagnergruppen. Detta måste tydliggöras även i FN:s eventuella mandatförlängning.
Erfarenheterna från Afghanistan har visat att Sverige behöver ha både en tydlig exitstrategi och en bättre omställningsförmåga om situationen inte utvecklas som tänkt. Detsamma gäller i allra högsta grad också Mali. När verkligheten förändras måste också mål, syfte och omfattning av den militära insatsen kunna göra det. Samtidigt ska vi ha tydliga röda linjer och om de passeras också vara villiga att lämna insatsen helt.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|
|
Daniel Bäckström (C) |
Magnus Ek (C) |
|
Linda Modig (C) |
|