Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya lagen ska följas upp efter två år och utvärderas efter fem år och tillkännager detta för regeringen.
Propositionens huvudsakliga förslag är att ett grovt djurplågeribrott ska införas i brottsbalken där straffskalan föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Därtill föreslår regeringen i propositionen att vissa mindre allvarliga överträdelser av djurskyddsbestämmelserna ska sanktioneras med sanktionsavgifter i stället för med straffrättsliga påföljder samt att överträdelser av djurskyddslagstiftningen som ligger så långt ifrån lagstiftningens skyddsintresse att det inte framstår som motiverat med straffansvar ska vara straffria.
Moderaterna välkomnar dessa lagförslag. Vi anser att ett gott djurskydd är viktigt och att brott mot djur ska leda till påföljder. Vi ser dock några problem med implementering av dagens lagstiftning, varför vi vill säkerställa att så inte blir fallet vid ett riksdagsgodkännande av propositionen.
I dag bemöts enskilda djurägare olika beroende på var de bor och/eller är verksamma. En av länsstyrelserna genomförd kontroll kan få ett annorlunda utfall i norr än vad den får i söder. Denna rättsosäkerhet är allvarlig, bl.a. då upprepade förelägganden kan leda till en prövning av djurförbud med långtgående konsekvenser för den som livnär sig på djurhållning. Det bör därför säkerställas att lagstiftningen tolkas och tillämpas på samma sätt i hela landet.
Moderaterna anser därtill att det bör gå att byta myndighetskontakt när dialogen inte fungerar, för att upprätthålla rättssäkerheten. Detta har Moderaterna föreslagit avseende miljötillståndsprocesser inom jordbruket, och motsvarande möjlighet bör finnas vad gäller djurskyddskontroller. Denna möjlighet måste utformas på ett sätt som inte äventyrar djurskyddet.
Det är också viktigt att det finns tillräcklig kapacitet i rättsväsendet. Om myndigheter påpekar brister som kan innebära brott måste det finnas kapacitet hos t.ex. polisen att hantera detta. Finns inte sådan kapacitet spelar kvaliteten på lagstiftningen ingen roll.
Effekterna av den nya lagstiftningen ska följas upp efter två år och därefter utvärderas efter fem år, bl.a. med anledning av det ovan anförda om rättssäkerhet för den enskilde. Därtill behöver det säkerställas att lagen de facto skyddar djuren i den utsträckning som det är tänkt.
Med denna uppföljning och utvärdering kan vi säkerställa att lagstiftningen fyller sin funktion och varken försvårar för den enskilde eller drabbar djur i negativ bemärkelse. Utvärderingen bör bl.a. undersöka just frågan om huruvida den nya lagstiftningen implementerats likvärdigt i hela landet.
Utvärderingen bör även undersöka hur lagstiftningen påverkar forskning och djurförsök. Human användning av försöksdjur inom forskningen ska inte kategoriseras som djurplågeri i lagens mening.
|
Jessica Rosencrantz (M) |
|
|
John Widegren (M) |
Betty Malmberg (M) |
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|