Regeringen har återkommit med en skrivelse om nya förenklingspolitiska mål. Det är välkommet även om vi kan anmärka på att det tagit tid. I skrivelsen presenteras fem konkreta mål för att minska både kostnader och antal regler i syfte att stärka svensk konkurrenskraft.
Moderaterna delar målsättningen i regeringens skrivelse men vill lyfta avsaknaden av konkreta åtgärder för att de ska uppnås. Därför ämnar vi yrka på ett antal tillägg för regeringen att arbeta med i syfte att bättre uppnå målen för förenklingspolitiken.
Till att börja med är det uppenbart att ett tydligt politiskt ledarskap är avgörande för att regelförbättringsarbetet ska lyckas. Viktigt är också hur regelförbättringsarbetet leds i Regeringskansliet. En väg för att få en bättre styrning kan vara att införa en central samordningsfunktion i Regeringskansliet. En sådan funktion kan då samla och leda arbetet med regelförenklingar. Bland annat finns förslag på hur en säkrare och sammanhållen process skulle kunna utformas i Kristina Alsérs utredning (SOU 2021:60). Det skulle innebära en bättre styrning och ledning från Regeringskansliet, bättre konsekvensutredningar och att systematiska utvärderingar görs av centrala regelverk och dess delar med förutbestämda tidsintervall.
Regeringens målsättning om att kostnader för svenska företag, som följer av regler, över tid ska minska som andel av BNP samt att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden är en god ambition. För att nå dit kommer det däremot krävas en högre grad av konkretion i åtgärderna som föreslås. Vi anser att ett kvantitativt mått är rätt väg att gå. Moderaterna vill därför att det införs ett konkret mål om att minska regelbördan, som innebär att minska företagens administrativa kostnader netto med minst 30 procent mot i dag.
Ett av de områden inom regelprocessen som fått tyngst kritik av bl.a. Näringslivets regelnämnd (NNR) är utformningen av nya lagförslag samt bristfälliga konsekvensbeskrivningar. Moderaterna har länge påpekat denna bristfällighet och menar att Regelrådet måste involveras tidigare i lagstiftningsprocessen samt att det ska vara möjligt att återremittera bristfälliga konsekvensbeskrivningar till Regelrådet. Det är också viktigt att regelverk som har beslutats om efter en tid utvärderas för att kunna avgöra om önskad effekt har blivit uppnådd. Moderaterna vill därför se en mer systematisk utvärdering av nya regler.
Utöver den lagstiftande maktens påverkan på regelbördan är det myndigheternas uppgift att se till att de efterföljs och inte obstruerar. Moderaterna noterar i regeringens skrivelse att regeringen avser att, i linje med tidigare tillkännagivande om att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag, ge ett förnyat förenklingsuppdrag till ett strategiskt urval av myndigheter för att bland annat följa upp och vidta åtgärder för att nå detta mål om handläggningstider. Utöver ett sådant uppdrag anser Moderaterna att regeringen också bör ge myndigheterna, via regleringsbrev, ett redovisningskrav på hur de regelförbättringspolitiska målen uppfylls samt hur tillämpningen av aktuella regelverk efterföljs.
Till sist vill vi adressera att en stor del av de regler som företag möter är EU-bestämmelser som implementerats i svensk lag. Ett viktigt steg för att motverka överimplementering av EU-regler – s.k. gold plating – är att inrätta ett implementeringsråd med inspiration från Danmark.
Det danska rådet, idag en del av Erhvervslivets EU- og regelforum, fungerar som ett oberoende, rådgivande organ för att göra det lättare att driva företag i Danmark. Uppgiften är att ge råd om nya EU-bestämmelser så att införandet sker till minsta möjliga kostnad för företagen. Uppgiften är också att identifiera och prioritera områden där befintlig nationell tillämpning eller tolkning av EU-bestämmelser kan förenklas. Moderaterna anser att ett sådant råd eller motsvarande funktion bör införas i Sverige.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
|