Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag 2022 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
645 033 |
10 000 |
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
513 714 |
±0 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
2 064 035 |
280 000 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 167 318 |
±0 |
|
1:5 |
Miljöforskning |
96 825 |
±0 |
|
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
298 094 |
±0 |
|
1:7 |
Avgifter till internationella organisationer |
282 131 |
±0 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
3 510 000 |
±0 |
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
298 143 |
±0 |
|
1:10 |
Klimatanpassning |
140 000 |
±0 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
1 579 565 |
220 000 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
154 100 |
60 000 |
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
47 400 |
±0 |
|
1:14 |
Skydd av värdefull natur |
3 725 500 |
−2 005 000 |
|
1:15 |
Havs- och vattenmyndigheten |
307 151 |
±0 |
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
2 755 000 |
−800 000 |
|
1:17 |
Klimatpremier |
1 600 500 |
±0 |
|
1:18 |
Stöd för gröna och trygga samhällen |
200 000 |
±0 |
|
1:19 |
Industriklivet |
909 000 |
500 000 |
|
1:20 |
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv |
215 000 |
±0 |
|
1:21 |
Driftstöd för bio-CCS |
10 000 |
10 000 |
|
1:22 |
Kompetenslyft för klimatomställningen |
100 000 |
±0 |
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
128 163 |
±0 |
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
1 104 908 |
±0 |
|
99:1 |
Laddinfrastruktur |
±0 |
1 000 000 |
|
99:2 |
Grönt bränslestöd |
±0 |
800 000 |
|
Summa |
21 851 580 |
75 000 |
|
Tabell 2 Tabell till beställningsbemyndiganden inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Motionärernas avvikelse från regeringen (M) |
Motionärernas förslag (M) |
|||
|
|
|
belopp |
tidsperiod |
|
belopp |
tidsperiod |
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
6 175 000 |
2023–2026 |
−2 175 000 |
4 000 000 |
2023–2026 |
|
1:19 |
Industriklivet |
3 000 000 |
2023–2029 |
1 000 000 |
4 000 000 |
2023–2029 |
|
1:21 |
Driftstöd för bio-CCS |
6 000 000 |
2026–2040 |
30 300 000 |
36 300 000 |
2026–2046 |
|
Summa beställningsbemyndiganden |
15 175 000 |
|
29 125 000 |
44 300 000 |
|
|
Moderaternas syn på klimat-, energi- och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför. Våra förslag är effektiva och ser till politikens globala konsekvenser. Den politik vi för tar vara på – och utvecklar – innovationskraften i det svenska näringslivet samt de tillgångar som finns i Sverige.
Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste och mest prioriterade frågor. Det råder inget tvivel om att mänsklig aktivitet bidrar till jordens uppvärmning. Forskarna vet inte allt om klimatförändringarnas effekter. Men kostnaderna för att göra ingenting förskräcker. Vi vet tillräckligt för att veta att vi måste agera. En ambitiös klimatpolitik är en viktig försäkring för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna.
Klimatfrågan är global. Moderaternas politik på området tar därför sikte på att minska såväl Sveriges utsläpp av växthusgaser som att avkräva samma ansvar av andra länder och hjälpa fattigare att ställa om.
Klimatpolitikens syfte är att bidra till omställningen av samhället och att minska utsläppen av växthusgaser, i Sverige och globalt. En framgångsrik klimatpolitik måste därför vara resultatinriktad och åstadkomma minskade utsläpp. Regeringens klimatpolitik uppfyller inte kravet på en resultatinriktad klimatpolitik som åstadkommer snabba utsläppsminskningar, det konstaterar både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet. Moderaterna är fast övertygade om att bedriva en politik för att Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast år 2045.
Moderaterna föreslår omfattande åtgärder för att ställa om transportsektorn och industrin som tillsammans står för två tredjedelar av Sveriges samlade utsläpp.
För att minska utsläppen från transportsektorn genomför Moderaterna satsningar på en snabb utbyggnad av laddstationer för personbilar i hela landet och ett stöd till laddstationer för lastbilar. För att minska beroendet av fossila bränslen satsar vi på ett grönt bränslestöd för en storskalig inhemsk produktion av biobränslen, biogas och utveckling av el- och vätgasteknik.
Industrins omställning kräver långsiktiga satsningar och tydlighet kring villkoren för omställningen. Här är tillgången på fossilfri el central. Vi vill värna alla fossilfria energislag för att öka elproduktionen, investera i elnäten samt förkorta och förenkla tillståndsprocesserna. Vi genomför även en storskalig satsning på koldioxidinfångning (CCS och bio-CCS), en teknik med stor potential att på kort tid minska utsläppen.
Internationella klimatinvesteringar är ett effektivt verktyg för att åstadkomma stora och långsiktigt hållbara utsläppsminskningar över hela världen. Moderaterna vill fortsätta att genomföra internationella klimatinvesteringar och bidra till att det kommer på plats ett fungerande ramverk för internationellt samarbete inom ramen för Parisavtalet.
Miljöförstöring måste förhindras och bekämpas. Vi tar krafttag för friskt och rent vatten och för att inte minst Östersjön ska komma i bättre skick genom åtgärder för att minska övergödning, miljögifter och nedskräpning.
Moderaterna är måna om att områden med höga naturvärden som skyddas också tas om hand. Vi anslår mer medel till förvaltningen av värdefull natur, särskilt den som sker i statlig regi och som i dagsläget är kraftigt eftersatt. Vi satsar även på uppbyggnaden av infrastrukturen kring vandringsleder, samt på insatser mot nedskräpning, bland annat för att möta det växande intresset för friluftsliv och därmed det ökade besökstrycket.
Moderaterna avvisar slutligen de förslag från regeringen som syftar till att undanta allt större arealer skog från skogsbruk, vilket kraftigt skulle försämra utbudet av råvara för bland annat produktion av biobränslen och andra produkter från skogen som vi behöver för att tränga undan det fossila och lyckas med klimatomställningen.
Nedskräpning både på land och i havet är ett stort problem. Gifter hamnar i naturen och djur påverkas negativt. Forskning visar att en skräpig närmiljö ger upphov till än mer nedskräpning och skapar otrygghet för människor. Åtta av tio svenskar anser att nedskräpning är ett problem. Det ökade intresset för friluftsliv efter pandemin har också skapat ett ökat behov av informationsinsatser kring nedskräpning och skräpets påverkan på miljön.
För att minska nedskräpningen är det viktigt med långsiktigt förebyggande insatser som leder till ökad kunskap och beteendeförändringar. Moderaterna vill därför ytterligare stärka Håll Sverige rents uppdrag att informera allmänheten om nedskräpning. Moderaterna ökar därför anslaget för insatser mot nedskräpning med 10 miljoner kronor 2022–2024.
Anslaget för skötsel av skyddade områden har under en lång tid varit underdimensionerat. I takt med att nya områden skyddas måste också skötseln av dessa säkerställas. Anslaget bör därför i högre grad återspegla den arealmässiga utvecklingen, samt ta hänsyn till det ökade tryck på fler områden som är ett resultat av ett ökat intresse för friluftsliv.
Naturvårdsverket bedömer att skötseln av skyddade områden är eftersatt. Det kan få som konsekvens att de naturvärden som ligger till grund för skyddet riskerar att gå förlorade.
Moderaterna vill säkerställa att det finns tillräckligt med medel för att sköta och förvalta skyddade områden i syfte att bevara och utveckla naturvärden, biologisk mångfald och möjligheten till friluftsliv. Vi vill också åstadkomma en större förutsägbarhet i anslaget, för att ge Naturvårdsverket bättre möjligheter att planera insatserna. Därför bör anslaget höjas för 2022, och en ytterligare ökning ske 2023–2024.
Moderaterna avvisar regeringens anslagsökning om 100 miljoner kronor för skötsel av naturreservat 2022–2024 till förmån för en större satsning om 350 miljoner kronor år 2022 och 450 miljoner kronor per år 2023–2024.
För att möta det ökade intresset för friluftsliv behövs ytterligare medel för infrastrukturen i anslutning till vandringsleder och fjälleder. Det handlar bland annat om hantering av avfall och tillgång till toaletter. Under en period har det offentliga minskat sina insatser på detta område, vilket fått till konsekvens att frivilligorganisationer kommit att hantera en del av uppgifterna. Det är i grunden bra med ett starkt civilt engagemang men i takt med att antalet besökare ökat, med ökad belastning på naturen som följd, är det rimligt med en översyn och en insats från det offentligas sida för att säkerställa en tillfredsställande infrastruktur.
Moderaterna anser att det behövs en satsning inte bara på att underhålla vandringsleder och fjälleder, utan på den kringliggande infrastrukturen. Moderaterna satsar därför 50 miljoner kronor per år 2022–2024 på infrastruktur i anslutning till vandringsleder och fjälleder.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om anslagsökning med 20 miljoner kronor år 2022 och 20 miljoner 2023 för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen, bland annat satsningen på friluftslivets infrastruktur inom anslag 1:3.
Vatten är vårt viktigaste livsmedel men ger också möjligheter till transporter och rekreation. I vattnet finns en stor del av jordens biologiska mångfald. Men haven runt Sverige och våra sjöar och vattendrag är utsatta för stora påfrestningar. Mänsklig aktivitet orsakar övergödning, utsläpp av miljögifter, nedskräpning och överfiske. Särskilt Östersjön är utsatt. Det krävs en uthållig och målmedveten politik för att återställa havs- och vattenmiljöerna och den biologiska mångfalden.
Moderaterna satsar medel på ett omfattande paket med insatser som syftar till att minska övergödningen, trygga dricksvattenförsörjningen, möta nya hot mot vattnets kvalitet med mera. Totalt satsas 220 miljoner kronor mer än regeringen per år 2022–2024.
När Moderaterna satt i regering skapades en statlig medfinansiering av lokala vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-bidraget. Bidraget utbetalas av länsstyrelserna till lokala vattenvårdsprojekt som minskar mängden kväve och fosfor eller miljögifter i haven. Exempelvis har LOVA-bidraget gått till va-planering och va-åtgärder, inventering av avlopp, effektivare avloppsrening, lantbruksåtgärder som installering av kalkfilter, strukturkalkning och fosfordammar, samt tömningsanläggningar för båttoalett och båttvätt för fritidsbåtar.
LOVA-bidraget har visat sig effektivt för att minska övergödning, spridning av giftiga ämnen och för att minska förlust av biologisk mångfald. Parallellt med LOVA drivs projektet LEVA, och de två överlappar delvis varandra. Moderaterna ökar anslaget till länsstyrelsernas arbete mot övergödningen.
Moderaterna avvisar regeringens satsning på 100 miljoner kronor 2022 och 150 miljoner kronor 2023–2024 för bidrag till lokala vattenvårdsprojekt/LOVA till förmån för en större satsning om 150 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor per år 2023–2024.
Vatten är en lokal resurs. Det innebär att tillgång till, och hot mot, rent vatten varierar i Sverige. Historiskt har inte vatten varit en begränsad resurs i Sverige och därför används det i många fall ineffektivt. Det krävs ökade investeringar för att trygga vattenförsörjningen på lång sikt. Med anledning av det nya dricksvattendirektivet kan även ytterligare investeringar krävas.
I budgeten för 2019 föreslog Moderaterna och Kristdemokraterna ett nytt stöd till lokala initiativ och investeringar i ny teknik. Stödet syftar till att medfinansiera åtgärder som tryggar tillgång till dricksvatten och motverkar effekter av torka. Åtgärderna kan omfatta inventering av befintliga vattentäkter, nya brunnar och vattensnål teknik, men även långsiktiga åtgärder som anläggning av vattenmagasin och våtmarker. Moderaterna satsar 30 miljoner kronor per år under 2022–2024.
Moderaterna anser det också viktigt att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för vårt viktigaste livsmedel dricksvatten. Kompetenscentrets verksamhet ska vara långsiktig. Moderaterna avsätter därför 5 miljoner kronor per år från och med 2022 till Formas för att bistå i uppbyggnaden av ett nationellt kompetenscentrum för dricksvatten.
Moderaterna avsatte i budgeten för 2021 medel för att få fler reningsverk att investera i avancerad vattenrening, bland annat för att minska utsläppen av läkemedelsrester och andra miljögifter. Det är välkommet att även regeringen nu bekräftar detta behov genom att avsätta mer medel i budgeten för 2022. Moderaterna anser dock att satsningen är otillräcklig, och att ytterligare medel behövs för att möta nya hot mot vattnets kvalitet, till exempel PFAS. Medlen ska förutom investeringar vid reningsverk även kunna användas för relaterad teknisk utveckling och testbäddar.
Moderaterna avvisar därför regeringens satsning om 75 miljoner kronor 2022–2023 till förmån för en större satsning enligt ovanstående om 150 miljoner konor för åren 2022–2023 och 75 miljoner kronor år 2024.
Östersjöområdet är till följd av långsam vattenomsättning mycket känsligt för övergödning. För att minska övergödningen, förekomsten av farliga ämnen och nedskräpning krävs ökat internationellt samarbete och gemensamma ansträngningar. Samtliga länder runt Östersjön har genom Helsingforskommissionen Helcoms Baltic Sea Action Plan åtagit sig att arbeta för en bättre marin miljö. Trots det är det nödvändigt att förbättra det gemensamma Östersjöarbetet.
För 2022–2024 satsar moderaterna årligen 10 miljoner för en förstärkning av det internationella arbetet i både Östersjön och Västerhavet samt för ytterligare åtgärder mot övergödning och nedskräpning.
Den biologiska mångfalden i många av våra hav och vattendrag hotas av att kemikalier, läkemedel och mikroplaster sprids ut. Övergödningen är ett annat stort problem i Östersjön där syrefria bottnar breder ut sig. Torsken och sillen är svårt utsatta i Östersjön men delvis också i Västerhavet. De vetenskapliga rekommendationerna är ett stopp för torskfisket och ett kraftigt reducerat sillfiske i Östersjön under 2022.
Moderaterna avsätter därför 30 miljoner kronor per år 2022–2024 för ett riktat stöd till forskning kring marin miljö och biologisk mångfald i våra hav och vatten.
Det har tidigare saknats tillräcklig lagstiftning som reglerar vissa typer av miljöfarlig verksamhet. Det har lett till att miljöfarligt avfall har dumpats i haven. Staten, genom länsstyrelserna, bör ta ett större ansvar för miljöfarligt avfall som har identifierats i haven. Detta för att undvika större skador på den marina miljön, till exempel när gifter läcker ut från tunnor av icke-beständigt material. Bärgning bör därför ske innan det är för sent.
Moderaterna avsätter 10 miljoner kronor per år 2022–2024 för att bärga miljöfarligt avfall i havet.
Stranderosionen gör att landmassor försvinner ut i havet, och kan leda till stora kostnader både för samhället och för de personer som drabbas. Stora och unika naturvärden riskerar att förstöras och den för kustkommunerna viktiga turistnäringen påverkas negativt. För att motverka stranderosion finns möjlighet att återföra sand som erosionen tagit med sig från stränderna ut till havs. Moderaterna satsar 10 miljoner kronor per år 2022–2024 för att förebygga och åtgärda stranderosion.
Internationella klimatinvesteringar är ett effektivt verktyg för att åstadkomma stora och långsiktigt hållbara utsläppsminskningar över hela världen. Det är ett centralt verktyg i det internationella klimatarbetet och en möjlighet för Sverige att hjälpa fler länder att kunna prioritera klimatomställningen. Moderaterna vill fortsätta att genomföra internationella klimatinvesteringar och bidra till att det kommer på plats ett fungerande ramverk för internationellt samarbete inom ramen för Parisavtalet.
Moderaterna satsar därför 60 miljoner kronor mer än regeringen per år 2022–2024.
Regeringen har aviserat ett ökat anslag om 2 390 miljoner kronor för skydd av värdefull natur, bland annat 2 005 miljoner kronor för genomförande av förslagen i skogsutredningen om att undanta stora arealer fjällnära skog från att brukas.
Moderaterna anser att förslaget om att undanta ytterligare stora arealer skog från bruk står i direkt konflikt med den ökande efterfrågan på skogsråvara som behövs för att tränga undan fossila alternativ. Politiken hotar därmed Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Den totala arealen skog som undantas från produktion bör inte öka. Staten bör istället prioritera att underhålla redan skyddade områden bättre.
Moderaterna invänder dessutom mot att regeringen avsätter medel i budgeten för förslag som ännu inte lämnats till riksdagen och där detaljerna kring genomförandet är högst oklara. De förslag som skogsutredningen lämnat innebär att arealer ska tas ur produktion mot skogsägarens vilja, vilket är ett kraftigt intrång i äganderätten. Moderaterna menar att alla avsättningar ska ske frivilligt.
Moderaterna avvisar därför regeringens förslag om anslagsökning med 2 005 kronor avseende skogsutredning och skydd av skog år 2022–2027 för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen, bland annat ökat underhåll av statens redan skyddade områden inom anslag 1:3.
Både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har kritiserat regeringens klimatsatsningar för att vara ineffektiva. Kritiken riktas bland annat mot regeringens viktigaste reform, Klimatklivet. Trots detta väljer regeringen att prioritera fortsatt höga anslag till Klimatklivet. Moderaterna har för avsikt att minska satsningarna på denna typ av ineffektiva åtgärder.
Moderaterna avvisar därmed regeringens förslag om anslagsökning med 800 miljoner 2022 för förstärkningen av klimatklivet. Vi minskar samma anslag med 1 955 miljoner 2023 och 3 155 miljoner 2024 för att finansiera andra prioriterade reformer inom budgetområdet.
Det finns ett genuint engagemang inom industrin för att nå fossilfrihet senast år 2045. Detta vill Moderaterna ta tillvara för att bedriva en klimatpolitik som minskar industrins utsläpp i Sverige, utan att ge upphov till försämrad konkurrenskraft eller koldioxidläckage. Industrin står för en tredjedel av våra svenska utsläpp och det är viktigt att de utsläppen minskar. Svensk industri bidrar samtidigt genom sin export till globala utsläppsminskningar. Varor producerade klimateffektivt i Sverige ersätter varor på världsmarknaden tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck. Därmed minskar utsläppen på global nivå. Moderaterna vill långsiktigt skapa förutsättningar för att stödja industrins omställning. Vi anser att industriklivet är ett viktigt verktyg för att industrin ska kunna utveckla och investera i ny teknik som reducerar dess utsläpp.
Moderaterna ökar anslaget med 500 miljoner kronor per år 2022–2024 utöver regeringens förslag.
Moderaterna vill satsa på storskalig utveckling av teknik för att fånga upp och lagra koldioxid, CCS- och bio-CCS. Tekniken har stor potential att åstadkomma stora utsläppsminskningar, till och med negativa utsläpp som är nödvändiga för att nå klimatmålet. Experter i Sverige, EU och FN är överens om att tekniken behövs för att klara målen i Parisavtalet.
Energimyndigheten har under 2021 delrapporterat ett uppdrag om genomförande av infångning och lagring av koldioxid. Myndigheten har föreslagit omvända auktioner för att finansiera infångning av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 anslagit 10 miljoner kronor per år under perioden 2022–2025 för upprättande och administration av ett system för omvänd auktionering. Under perioden 2026–2040 möjliggör regeringen ersättningar på 400 miljoner kronor per år till de företag som vinner de omvända auktionerna.
Moderaterna anser att regeringens återhållsamhet i anslagen riskerar att driva upp priset i de omvända auktionerna, och att potentialen i teknologin inte fullt ut nyttjas för att bidra till att minska de svenska koldioxidutsläppen. Moderaterna vill istället genomföra en större satsning på bio-CCS, i linje med den rekommendation som gavs i betänkandet från Klimatpolitiska vägvalsutredningen (SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid). Utredarens rekommendation var att i ett första skede genomföra auktioner om maximalt 2 miljoner ton per år, med tillräckligt lång bindningstid för att ge deltagande aktörer möjlighet till långsiktig planering och finansiering av investeringarna. Satsningen motsvarar cirka fyra procent av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser per år.
Moderaterna anser att genomförandet bör ske skyndsamt och föreslår att den första auktionen ska omfatta upp till 1,2 miljoner ton. Auktionen genomförs 2022 med start för inlagring 2026, och ytterligare auktioner bör genomföras över tid.
Moderaterna avvisar därför regeringens 400 miljoner kronor 2026–2040 till förmån för vår egen större satsning. Energimyndighetens bemyndigande för detta ändamål sexdubblas.
Moderaterna avvisar även regeringens anslag om 10 miljoner kronor per år under perioden 2022–2025 för myndighetens arbete med auktionering, till förmån för en större satsning om 20 miljoner kronor per år under samma tidsperiod. Medlen ska användas till arbetet med de omvända auktionerna för bio-CCS samt till att utveckla styrmedel för infångning av fossila utsläpp (CCS).
För att bidra till omställningen av transportsektorn och få fler att välja elbilar behöver staten, där det är samhällsekonomiskt motiverat, ta ett ansvar för att bygga ut antalet laddstationer för bilar. Moderaterna vill bygga ett nätverk av laddstationer i hela Sverige. Stödet bör samtidigt inte begränsas till enbart batteridrivna bilar. Teknikutvecklingen är snabb och politiken bör vara neutral inför valet av fossilfria tekniker. Tankinfrastruktur för fordon som drivs av exempelvis vätgas ska också kunna få stöd.
Moderaterna vill också att Sverige tar nästa steg för att ställa om de tunga transporterna till fossilfrihet. För att företag ska investera i ellastbilar måste det vara möjligt att ladda dem. Vi vill påbörja en snabb utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar, i ett första steg med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Moderaterna vill att stödet för att ställa om lastbilarna ska vara teknikneutralt. Det ska kunna användas till exempelvis laddstationer för el, elvägar och tankstationer för vätgas.
Moderaterna satsar 1 miljard kronor per år 2022–2024 på fossilfri laddinfrastruktur för bilar och lastbilar under ett nytt anslag – utbyggd laddinfrastruktur.
Moderaterna vill skapa förutsättningar för att få till en storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas. Tekniken behöver utvecklas ytterligare för att stå sig i konkurrensen med fossila drivmedel. Men också för att möta en ökad efterfrågan när kraven på biobränslen för bil och flyg ökar.
För att få igång en storskalig inhemsk produktion satsar Moderaterna på ett grönt bränslestöd. Stödet ska kunna användas för forskning, investeringar, demonstrationsprojekt och produktionsstöd för företag som vill utveckla hållbara biobränslen och el- och vätgasteknik till vägtransporter, flyg, elflyg och industrin.
Inom ramen för anslaget finns ett nytt stöd för att öka produktionen av biogas, vilken idag bidrar till att ersätta fossila drivmedel i bland annat transportsektorn, och därmed bidrar till att minska dess utsläpp. Biogas är ett effektivt sätt att nyttja restprodukter och avfall från bland annat jordbruket. För 2022 uppgår biogasstödet till 500 miljoner kronor.
Moderaterna satsar 800 miljoner kronor år 2022 och 900 miljoner kronor per år 2023–2024 på ett grönt bränslestöd under ett nytt anslag – grönt bränslestöd.
|
Jessica Rosencrantz (M) |
|
|
John Widegren (M) |
Betty Malmberg (M) |
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|