Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbeta fram nationella riktlinjer gällande bemötande av barn i särskilt utsatta situationer dit räddningstjänst eller liknande kallats och tillkännager detta för regeringen.
I våldsamma situationer dit exempelvis polis eller räddningstjänst kallats och det finns barn med i bilden bör det finnas nationella riktlinjer kring hur agerandet ska vara ur ett barnperspektiv. Vissa kommuner i Sverige har tagit fram egna rutiner/komihågkort kring detta.
När det värsta som kan hända händer, måste samhället stå upp och skydda, ställa tillrätta och värna om den/de som har blivit utsatta. Att som barn uppleva våld i nära relation är en av de värsta saker som kan hända ett barn ur ett psykologiskt perspektiv. Därför är det oerhört viktigt hur personal agerar när de kommer till en misstänkt brottsplats där det finns barn med i bilden. Barnets rättigheter och trygghet ska sättas i främsta rummet enligt barnkonventionen. Trots det finns det brister och tillfällen när barn faller mellan stolarna.
Om ett barn har växt upp med våld i nära relation påverkar det hans eller hennes uppväxt, relationer med familj, släkt och vänner, hälsa och utveckling.
I rapporten ”Min tur att berätta” som Sveriges Stadsmissioner och Bris gjort med utgångspunkten barns rättigheter enligt barnkonventionen, pekar de på flera förbättringsområden för barn som vistas i skyddat boende, att det krävs förändringar på samhällsnivå för att varje barn ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Det finns dock många problem som uppstår och som gör att barnets rättigheter inte kan tillgodoses. En viktig aspekt som spelar in är bemötandet av barn i särskilt svåra situationer.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|