Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sveriges nuvarande pensionssystem trädde i kraft 1999 och fasades in successivt för de som är födda från och med 1938. Den första årskullen som får sin pension enbart från det nya systemet är de som är födda 1954 och således uppnådde 65 års ålder under 2019.
Bakgrunden till pensionsreformen var bland annat att det tidigare ATP-systemet inte var ekonomiskt hållbart och att det inte premierade arbete. Nuvarande pensionssystem bygger på de medel som var och en har jobbat ihop under sitt arbetsliv. Centerpartiet står bakom pensionsöverenskommelsen och principerna för vårt nuvarande pensionssystem.
Utgångspunkten för den pensionsöverenskommelse som ingicks i december 2017 var höjda nivåer på pensionerna. Som en kortsiktig lösning kom pensionsgruppen överens om att införa ett pensionstillägg. Centerpartiet står givetvis bakom överenskommelsen men är samtidigt angeläget om att detta tillägg så snart som möjligt kan ersättas av en långsiktigt hållbar lösning som hedrar pensionssystemets principer.
Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt med en höjd pensionsålder. Det är även viktigt att arbetsmiljön och möjligheten att omskola sig under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar.
Pensionssystemet är könsneutralt, men eftersom arbetsmarknaden fortfarande är ojämställd blir även utfallet av pensionssystemet ojämställt. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt.
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
13 416 400 |
−800 000 |
|
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
8 834 900 |
±0 |
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
11 461 400 |
±0 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
1 252 200 |
300 000 |
|
1:5 |
Inkomstpensionstillägg |
6 121 000 |
±0 |
|
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
700 228 |
−1 045 |
|
Summa |
41 786 128 |
−501 045 |
|
Tabell 2 Centerpartiets förslag till anslag för 2022 till 2024 för utgiftsområde 11 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag, miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2022 |
2023 |
2024 |
|
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
||||
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
−800 |
−800 |
−900 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
300 |
300 |
400 |
|
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
−1 |
−4 |
−4 |
|
Summa |
−501 |
−504 |
−504 |
|
Anslag 1:1 föreslås minska med 800 miljoner kronor år 2022 till följd av att de undantag inom garantipensionen rörande bosättningstid för personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar föreslås avskaffas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 800 miljoner kronor per år 2023–2024.
Anslag 1:4 föreslås öka med 300 miljoner kronor år 2022 till följd av förslaget om avskaffade undantag rörande bosättningstid för personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 300 miljoner kronor år 2023 och med 400 miljoner kronor år 2024.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
|
Martina Johansson (C) |
|
|
Jonny Cato (C) |
Catarina Deremar (C) |