Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Finansinspektionens arbete med tillsyn och deras mandat att hantera de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning är här viktiga. Också Riksgäldens roll som resolutionsmyndighet, statens internbank och skuldförvaltare är av största vikt.
Att granska det offentligas verksamhet är också centralt för att kontinuerligt förbättra den offentliga sektorns arbete. Här fyller Statistiska centralbyrån, Riksrevisionen, Statskontoret och Finanspolitiska rådet viktiga funktioner. Tilltron till den statliga förvaltningens effektivitet påverkar i förlängningen tilltron till den svenska demokratins förmåga att lösa de uppgifter som den åläggs.
Tabell 1 Centerpartiets förslag till anslag för 2022 för utgiftsområde 2 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag, tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
104 034 |
−125 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
114 574 |
−89 |
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
25 150 |
±0 |
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
1 693 |
±0 |
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
14 094 000 |
±0 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
10 936 |
−14 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
67 682 |
−91 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
210 340 |
−248 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
592 901 |
−796 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
330 000 |
±0 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
733 787 |
−10 935 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
338 983 |
−420 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
13 907 |
−19 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
290 116 |
±0 |
|
1:15 |
Statens servicecenter |
882 068 |
−1 104 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
49 933 |
−1 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
111 079 |
−15 233 |
|
99:1 |
Kommuners finansiella samarbete |
±0 |
280 000 |
|
Summa |
17 971 183 |
250 925 |
|
Tabell 2 Centerpartiets förslag till anslag för 2022 till 2024 för utgiftsområde 2 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag, miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2022 |
2023 |
2024 |
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
||||
|
1:1 |
Statskontoret |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
−0 |
−1 |
−1 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
−1 |
−3 |
−3 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
−11 |
−13 |
−13 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
−0 |
−2 |
−2 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:15 |
Statens servicecenter |
−1 |
−4 |
−4 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
−0 |
−0 |
−0 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
−15 |
−16 |
−16 |
|
99:1 |
Kommuners finansiella samarbete |
280 |
±0 |
±0 |
|
Summa |
251 |
−40 |
−40 |
|
Anslag 1:11 föreslås minska med 10 miljoner kronor år 2022 till följd av att Centerpartiet avvisar den föreslagna satsningen på Finansinspektionens innovationscenter, i syfte att bidra med finansiering till andra prioriterade reformer i denna budgetmotion. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 10 miljoner kronor per år 2023–2024.
Anslag 1:17 föreslås minska med 15 miljoner kronor år 2022, i syfte att bidra till finansiering av andra prioriterade reformer i denna motion. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 15 miljoner kronor per år 2023–2024.
Centerpartiet föreslår att ett nytt anslag, 99:1 Kommuners finansiella samarbete, skapas. Anslaget föreslås tillföras 280 miljoner kronor år 2022. Syftet med anslaget är att, via en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, stimulera till ökat samarbete mellan kommuner och regioner för att minska upplåningskostnaderna för den kommunala sektorn. Behovet av detta har förstärkts givet de negativa effekter som den så kallade riskskatten kan väntas få på Kommuninvest. Riskskattens utformning är, som påtalats av flera remissinstanser, problematisk ur flera hänseenden. Förutom Kommuninvest drabbas även andra koncerner, som ur vissa perspektiv snarare är att betrakta som en samling mindre regionala företag, av riskskatten, vilket i grunden inte är syftet.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
|
Martin Ådahl (C) |
|
|
Lars Thomsson (C) |
Alireza Akhondi (C) |