Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
32 985 967 |
862 500 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 828 382 |
37 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 942 249 |
76 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
855 674 |
±0 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
6 632 674 |
±0 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
12 162 399 |
645 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
177 371 |
±0 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
552 653 |
±0 |
|
1:9 |
Brottsoffermyndigheten |
43 962 |
±0 |
|
1:10 |
Ersättning för skador på grund av brott |
200 953 |
40 000 |
|
1:11 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 915 857 |
±0 |
|
1:12 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
±0 |
|
1:13 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
19 174 |
±0 |
|
1:14 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
70 157 |
±0 |
|
1:15 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
24 804 |
±0 |
|
1:16 |
Domarnämnden |
9 823 |
±0 |
|
1:17 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
226 900 |
±0 |
|
99:1 |
Statligt stöd till kommunala ordningsvakter och lokala trygghetsåtgärder |
±0 |
500 000 |
|
Summa |
61 688 986 |
2 160 500 |
|
Ett tryggt Sverige kräver ett starkt rättsväsende. Läget i Sverige är mycket allvarligt. Sverige har Europas grövsta kriminalitet samtidigt som polistätheten är en av de lägsta i EU. Brottsligheten hotar inte bara enskilda människors trygghet utan också vår demokrati och rättsstat. Skjutningar, sprängningar och våldsbrott är numera en del av vardagen samtidigt som otryggheten ökar i princip i alla delar av samhället. För att bekämpa gängkriminaliteten har Moderaterna presenterat tio mönsterbrytande reformer för att förebygga och bekämpa den systemhotande gängbrottsligheten. Det handlar bland annat om att använda terrorlagstiftningen mot de kriminella gängen. För att samhället ska kunna få full utväxling av en sådan offensiv behöver dock hela rättsväsendet stärkas. Det behövs fler polisanställda som har förmåga att bekämpa gängkriminaliteten och som samtidigt även kan förebygga, ingripa mot och utreda all annan brottslighet som drabbar människor i vardagen. I Sverige är polistätheten alldeles för låg och antalet poliser i yttre tjänst har minskat de senaste åren. Polisyrket behöver bli mer attraktivt med högre lön, och fler ska kunna bli poliser genom betald polisutbildning.
För att få ordning på Sverige krävs ett starkt rättsväsende. I regeringens budget prioriteras familjeveckan istället för höjda ambitioner vad gäller att bekämpa kriminaliteten. I Moderaternas budget gör vi tvärtom. Rättsväsendet går före familjeveckan och vi fokuserar på fler och mer synliga poliser med bättre verktyg för att klara upp brott. Hårdare straff ska gå hand i hand med ökade resurser och ett mer effektivt lokalt och brottsförebyggande trygghetsarbete.
Moderaterna förstärker i denna budget hela rättsväsendet med ökade resurser till myndigheterna i linje med deras budgetäskanden. Därutöver föreslår Moderaterna ökade resurser till Tullverket, Kustbevakningen och Bolagsverket för att förstärka deras brottsbekämpande arbete. Moderaterna föreslår även att Regeringskansliet får ökade resurser för att ta fram nödvändig lagstiftning för att bekämpa gängkriminaliteten. Se vidare i utgiftområdesmotion 1 Rikets styrelse.
Polisens förmåga att utreda och klara upp brott måste förbättras avsevärt. Samtidigt behöver polisen bli mer synlig och närvarande i hela landet. Upptäcktsrisken måste öka och utsattheten för brott minska. Den upplevda tryggheten ska öka väsentligt i hela landet. Utvecklingen med allt grövre gängbrottslighet, inte minst i utsatta områden, behöver brytas. För att fortsätta utbyggnaden mot målet om 10 000 fler polisanställda till 2024 anslår Moderaterna 2 000 miljoner 2023 och 3 700 miljoner år 2024 i enlighet med vad Polismyndigheten begärt. Regeringen tillför inte de resurser som Polismyndigheten behöver för att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda.
Polismyndighetens resultat måste avsevärt förbättras och verksamheten måste följas upp tydligare. Dessutom behöver brottsofferperspektivet stärkas i myndighetens arbete. Det sker både genom att polisen blir bättre på att bekämpa och utreda brott och genom att den som utsatts för ett brott får relevant information på ett enkelt och tydligt sätt.
För att nå polismålet och för att möjliggöra en stor ökning av antalet poliser krävs såväl förstärkta resurser som särskilda åtgärder för att göra polisyrket mer attraktivt. För att behålla erfarna poliser och attrahera fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. I den budget från Moderaterna och Kristdemokraterna som röstades igenom 2018 påbörjades en särskild lönesatsning på polisen som nu är genomförd och har inneburit höjda löner för Sveriges poliser. Polisernas löner är fortfarande alltför låga och Moderaterna vill därför bygga vidare på satsningen från M‑KD-budgeten med en ny riktad lönesatsning för att ytterligare lyfta polisyrkets status. När poliserna blir fler ska samtliga kunna få högre lön. Det innebär att Polismyndigheten 2022 tillförs 150 miljoner för satsningen på höjda polislöner. År 2023 och 2024 tillförs 250 miljoner respektive 350 miljoner kronor.
Moderaterna föreslår dessutom inom utgiftsområde 15 Studiestöd att den som blir polis ska få sina studielån från utbildningstiden avskrivna efter fem års arbete som polis.
Många upplever idag att polisen är frånvarande, saknar tid att rycka ut när något händer eller saknar förmåga att klara upp brott. Antalet poliser i yttre tjänst har minskat kraftigt under de senaste tio åren. Enligt Polisförbundet fanns år 2010 omkring 10 250 poliser i yttre tjänst. Idag arbetar endast drygt 7 000 poliser i yttre tjänst. Därtill arbetar poliser i yttre tjänst normalt i treskift, och givet att bemanning sker dygnet runt även under helger och veckoslut är antalet som arbetar simultant i yttre tjänst betydligt lägre. Att styra de poliser som utbildas till lokalpolisområdena kommer på egen hand inte vara tillräckligt för att täcka behovet av antalet poliser i yttre tjänst. Det finns redan idag möjlighet att omfördela befintliga poliser till arbete i yttre tjänst för att här och nu tillgodose behovet. Vi vill därför ge Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och att se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. En särskild satsning genomförs också för att förbättra villkoren för tjänstgöring i yttre tjänst och på obekväm arbetstid. Dessa resurser kan även användas för att förbättra villkoren för personal som arbetar med att exempelvis bekämpa grov organiserad brottslighet. För att ge Polismyndigheten utrymme att göra denna typ av satsningar tillförs polisen 100 miljoner kronor per år från och med år 2022 och framåt.
Moderaterna ökar även anslaget med 250 miljoner kronor per år 2022–2024 för att återanställa seniora utredare och för att kunna behålla erfarna utredare. Satsningen på seniora utredare görs för att frigöra polisiära resurser till yttre tjänst. Medlen kommer att kunna användas till konkurrenskraftiga löner och villkor anpassade för den enskilda polisen. Satsningen möjliggör även för polisen att rekrytera administrativt stöd till utredningsverksamheten för att bistå poliser med enklare men tidskrävande sysslor, såsom förhörsutskrifter. Satsningen innebär att polisiära resurser som annars hade gått åt till dessa sysslor omgående kan frigöras för kvalificerat polisarbete.
Moderaterna femdubblar även satsningen på polisens förebyggande arbete som finns i budgeten för 2022. Inom ramen för detta föreslår vi att det inrättas ett nationellt exitprogram så att fler personer kan lämna gängkriminaliteten. Ett sådant program som vi föreslår bör även kombineras med ett mer aktivt uppsökande arbete, där polisen tillsammans med andra myndigheter konfronterar enskilda gängmedlemmar. I BP22 avsätter regeringen endast 13 miljoner kronor per år för avhopparverksamhet. Moderaterna anslår 75 miljoner per år 2022–2024 till avhopparverksamhet.
Polisens förmåga att klara upp brott måste förbättras. Sammantaget satsar därför Moderaterna 700 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga och därmed öka möjligheterna att utreda och klara upp fler brott.
Moderaterna vill se mer kameraövervakning runt om i landet. Kameraövervakning är ett av polisens viktigaste verktyg för att klara upp brott. Övervakningskameror säkrar bevisning som i vissa fall är avgörande för att en person ska kunna knytas till ett brott. I en tid där gängkriminaliteten kopplat grepp om samhället och människor skräms från att vittna kan övervakningskameror utgöra ett verkningsfullt komplement till en stark och kontinuerlig polisnärvaro. Moderaterna anser att utsatta områden ska vara prioriterade såväl i antal kameror som i utbyggnadstakt. Även i övrigt ska polisen ha goda förutsättningar att sätta upp övervakningskameror där de anser det behövligt. Polisen bör ges i uppdrag att öka antalet övervakningskameror. Resurstillskottet skapar utrymme för att antalet kameror kan bli upp till tre gånger så stort som i dag, totalt 2 000 nya kameror. Redan inom ett år ska det finnas närmare 1 100 fler kameror. Resterande antal ska vara uppsatta senast år 2024. De ökade anslagen kan även användas till annan teknisk övervakningsutrustning som polisen kan efterfråga i kampen mot gängbrottsligheten.
Den franska polisens forcering av Encrochat visar med stor tydlighet vilka framgångar som kan nås för polisen när man har möjlighet att använda hemliga tvångsmedel på ett tidigt stadium mot den grova brottsligheten. Svensk polis har vid upprepade tillfällen aviserat att myndigheten har ett stort och växande behov av teknisk utrustning för att hålla jämna steg med brottsutvecklingen och efterlyst skarpare och mer ändamålsenliga verktyg för att kunna avlyssna och avläsa de kriminella nätverken för att förhindra att framtida allvarliga brott begås inom ramen för den grova organiserade brottsligheten. Verktyg som är helt avgörande i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Moderaterna satsar därför i budgeten på att stärka och utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga bland annat i form av bättre verktyg, ökade teknikkostnader på grund av fler anställda och för att höja säkerhetsnivån.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om ökat anslag till tekniklyft, avhopparverksamhet och fler poliser till förmån för en egen ökning enligt ovan.
Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 862,5 miljoner kronor år 2022, 1 058 miljoner kronor år 2023 och 2 858 miljoner kronor år 2024, utöver det som anges i budgetpropositionen.
Det försämrade säkerhetsläget och ökande hot i vår omvärld ställer större krav på Säkerhetspolisens förmåga. Enligt Säkerhetspolisen har säkerhetshoten mot Sverige ökat och bedöms fortsätta öka de närmaste åren. Enligt Säkerhetspolisen växer de extremistiska miljöerna i Sverige samtidigt som vi ser ett ökat behov av skydd mot terrorism. Säkerhetspolisen har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka terroristbrottslighet. Det handlar både om att utreda begångna brott och om att stoppa nya terrordåd. Moderaterna vill mot den bakgrunden förstärka myndighetens kapacitet att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism med mer resurser. Vi vill även skala upp myndighetens brottsförebyggande arbete. Resurserna innebär att myndigheten kan öka bemanningen och i högre grad följa IS-återvändare och andra hotaktörer som bedöms utgöra ett hot mot vårt samhälle. Myndigheten kan även använda resurserna inom övriga verksamhetsområden. Moderaterna föreslår därför att anslaget till Säkerhetspolisen höjs med 100 miljoner kronor årligen från år 2022 och framåt. Moderaterna avvisar regeringens förslag om 63 miljoner till Säkerhetspolisen per år från 2022 till förmån för egna förslag enligt ovan.
Sammantaget ökar Moderaterna anslaget med 37 miljoner kronor per år från 2022 utöver det som anges i budgetpropositionen.
För att rättsväsendet ska fungera effektivt krävs det att varje myndighet är rätt dimensionerad i förhållande till uppgiften och att myndigheterna har rätt förutsättningar att utreda och lagföra brott. Det är vidare av stor betydelse att Åklagarmyndigheten, inte minst på grund av utbildningstiden för åklagare, får långsiktiga förutsättningar att anställa fler medarbetare. Görs inte detta riskeras den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom myndigheten, och åklagarna kan bli en flaskhals i rättsväsendet.
För att möta brottsutvecklingen i samhället, inte minst med den grova organiserade brottsligheten, behöver antalet åklagare bli större. Många brott kräver alltmer komplicerade och tidskrävande utredningar. Vidare kommer en moderatledd regering genomföra en omfattande reform av straffen. En förutsättning för att gängkriminella de facto kommer dömas till dubbla straff är att åklagare gör sitt jobb. Det underlättas förstås när åklagarna blir fler. Det är därför angeläget att öka rekryteringen av åklagare så att utbyggnaden av Åklagarmyndigheten kan gå i takt med polisens utökning. Regeringen avstår från att skjuta till tillräckliga resurser för att åklagarna ska kunna växa i samma takt som polisen. Moderaterna föreslår därför en dubbelt så stor ökning som regeringen för att anställa nya åklagare. Detta gör det möjligt för Åklagarmyndigheten att fram till 2025 växa i samma takt som polismålet. Åklagarmyndigheten och regeringen föreslår 150 ytterligare åklagare till 2025. Moderaterna vill dubbla det så att det finns 300 fler åklagare år 2025. Moderaterna anslår därför ökade anslag med 270 miljoner kronor 2022, 360 miljoner kronor 2023 och 450 miljoner kronor 2024.
Moderaterna avvisar regeringens förslag till förmån för egna förslag enligt ovan. Moderaterna föreslår att anslaget ökas med 76 miljoner kronor 2022, 154 miljoner kronor år 2023 och 218 miljoner kronor, utöver det som anges i budgetpropositionen.
Det är uppenbart att det behövs fler platser i häkten och anstalt. De ovan nämnda satsningarna på polisen, åklagarväsendet och domstolarna kommer i sig leda till att fler personer blir frihetsberövade och att fler kommer att avtjäna fängelsestraff.
Den situation som råder inom Kriminalvården med platsbrist är ytterst en effekt av regeringens brist på agerande. Enligt den senaste statistiken från Kriminalvården är antalet tillgängliga ordinarie platser på våra anstalter nu lägre än för 10 år sedan.
Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att arbetet med att göra anstalterna både färre och större ska intensifieras samt att det ska utvecklas rutiner för systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten för anstalterna på ett systematiskt sätt. Vidare måste tiden mellan dom och verkställighet kortas, häktade ska kunna påbörja verkställigheten tidigare i domstolsprocessen och betydligt fler utländska medborgare ska avtjäna sina straff i sina hemländer. Åtgärder behöver även vidtas för att säkerställa att permissioner kan genomföras utan ytterligare avvikelser och rymningar. Ett sätt att öka säkerheten vid permissioner är genom en ökad användning av elektronisk övervakning.
De kriminalpolitiska skärpningar som Moderaterna vill genomföra, bland annat avskaffad mängdrabatt, strängare straff vid återfall, dubblerade straff vid gängbrottslighet med mera, kommer leda till ytterligare ökat tryck på Kriminalvården och ökad beläggning vid både häkten och anstalter. För att möta den expansion som följer av vår heltäckande straffreform anslår Moderaterna 800 miljoner kronor från år 2024 och framåt.
För att förstärka Kriminalvården och för att säkerställa avsevärt fler häktes- och anstaltsplatser samtidigt som säkerheten och effektiviteten i verkställigheten av utdömda påföljder upprätthålls ökas Kriminalvårdens anslag generellt med 845 miljoner kronor år 2022, 1 364 miljoner kronor år 2023 och 2 066 miljoner kronor år 2024, likt regeringens ökade anslag i budgetpropositionen. Sverige sticker ut i Europa med vår höga brottslighet, och för att skapa trygghet bland hederligt folk bedömer vi att Kriminalvårdens budget kommer behöva utökas med nästan 60 procent under de kommande mandatperioderna.
Det behövs ett starkare fokus på de unga personer som rekryteras och används av de kriminella gängen. Socialtjänsten och kommunen har inte rätt verktyg att hantera dessa personer. Staten bör ta ett större ansvar för denna grupp av ungdomar. Moderaterna vill därför inrätta en ny enhet för unga hos Kriminalvården för unga mellan 15 och 18 år som gjort sig skyldiga till grova brott. Syftet är inte främst att straffa utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas där Kriminalvården har särskild kompetens. Det innebär samtidigt att socialtjänsten i utsatta områden får mer tid att fokusera på barn och ungdomar som befinner sig på glid och är i riskzonen för grövre kriminalitet. Moderaterna satsar 150 miljoner kronor 2023 och framåt till Kriminalvården för detta ändamål.
Moderaterna vill också avskaffa dagens ungdomsrabatter och föreslår ökade anslag till följd av det förslaget. I SOU 2018:85 finns ett förslag som är remitterat och klart för att uppnå detta. Trots det går regeringen fram med en proposition som exempelvis innebär att den som attackerar en polis eller misshandlar ett vittne ska få en straffrabatt. Moderaterna finansierar en avskaffad ungdomsrabatt fullt ut. Det förslag som regeringen går fram med täcker endast två femtedelar av detta. Det är dags att straffrabatten avskaffas på riktigt och därför föreslår Moderaterna att anslaget till Kriminalvården ökas med 645 miljoner kronor per år från och med 2022.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om ökat anslag till Kriminalvården till förmån för en egen ökning enligt ovan. Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 645 miljoner kronor år 2022, 795 miljoner kronor år 2023 och 1 595 miljoner kronor år 2024, utöver det som anges i budgetpropositionen.
Brottsofferperspektivet behöver stärkas i svenskt rättsväsende. Den som har utsatts för brott ska alltid kunna räkna med ett starkt stöd. Den kränkning som brottsoffret lidit efter att ha utsatts för brott bör i skadeståndshänseende värderas högre för att stå i bättre överensstämmelse med de etiska och sociala värderingar som är rådande idag. Moderaterna vill fördubbla nivån på den kränkningsersättning som brottsoffer kan få rätt till. En sådan förändring skulle på ett tydligare sätt markera att det som brottsoffret utsatts för utgör en överträdelse av brottsoffrets rätt till sin person och integritet. Moderaterna anser också att poliser ska få bättre möjligheter att få kränkningsersättning när de utsätts för brott i tjänsten. Moderaternas förslag om höjd kränkningsersättning har utretts av regeringen och ett utredningsförslag har presenterats med föreslaget ikraftträdande i juli 2022. När regeringen återkommer med en proposition i frågan kommer förslaget närmare behöva analyseras. Moderaternas förslag om fördubblad kränkningsersättning beräknas kräva höjda anslag med 40 miljoner kronor 2022 och med 80 miljoner kronor per år från år 2023 och framåt när reformen får fullt genomslag.
Upprätthållandet av lag och ordning är en av statens mest grundläggande uppgifter. Redan idag avlastas dock polisen av ordningsvakter som hjälper till att upprätthålla säkerhet och allmän ordning på utvalda platser. Moderaterna är fast övertygade om att det i huvudsak är poliser som ska ha till uppgift att upprätthålla ordningen i samhället samt förebygga och utreda brott. Men fram till dess att polisen nått sin fulla kapacitet bör även ordningsvakter användas för att bidra mer än idag till polisens arbete. Detta är ett viktigt steg för att på kort sikt stärka närvaron på de platser där behoven är som störst. Många kommuner tar ett stort ansvar för Sveriges trygghetskris som staten egentligen skulle ta. I BM21 hade vi ett förslag om att polisen får 500 miljoner per år för att finansiera statliga ordningsvakter som kan avlasta polisen. I år förenklar vi det förslaget och betalar ut det som ett statsbidrag till samtliga Sveriges kommuner så att vi därmed kan täcka en del av de kostnader som kommunerna har för sitt trygghetsarbete. Från och med 2022 och framåt skjuter Moderaterna därför till 500 miljoner kronor per år för statligt stöd till kommunala ordningsvakter och lokala trygghetsåtgärder.
I budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 4 redovisar regeringen behandlingen av ett stort antal tillkännagivanden. Regeringen har slutbehandlat tillkännagivandena om polisens närvaro i brottsutsatta områden, polisens tillgänglighet och Kriminalvårdens kostnadseffektivitet. Moderaterna anser inte att de åtgärder regeringen vidtagit är tillräckliga.
|
Johan Forssell (M) |
|
|
Louise Meijer (M) |
Mikael Damsgaard (M) |
|
Ellen Juntti (M) |
Sten Bergheden (M) |