Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2022 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
149 157 |
±0 |
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
981 205 |
±0 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
984 675 |
10 000 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
120 000 |
±0 |
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
123 577 |
±0 |
|
2:5 |
Riksrevisionen |
355 822 |
±0 |
|
3:1 |
Sametinget |
61 800 |
±0 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
8 441 101 |
65 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
3 573 121 |
±0 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
695 140 |
31 000 |
|
6:2 |
Justitiekanslern |
55 726 |
±0 |
|
6:3 |
Integritetsskyddsmyndigheten |
124 792 |
±0 |
|
6:4 |
Valmyndigheten |
27 000 |
±0 |
|
6:5 |
Stöd till politiska partier |
169 200 |
±0 |
|
6:6 |
Institutet för mänskliga rättigheter |
50 000 |
±0 |
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
207 771 |
±0 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
15 500 |
±0 |
|
8:1 |
Mediestöd |
1 055 519 |
±0 |
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
45 682 |
±0 |
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
31 550 |
±0 |
|
Summa |
17 268 338 |
106 000 |
|
Regeringen har i sina budgetpropositioner valt att ta bort redovisning av effekten av politiken på antalet årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och BNP. När siffror tas bort från budgeten och förväntade effekter av förslag inte längre redovisas försvåras granskningen av regeringens politik. Därför föreslås ökade anslag för bättre beredningsmöjligheter och möjlighet till granskning för riksdagen.
Moderaterna stärker även utredningsväsendet genom ytterligare resurser till Regeringskansliet för att öka förutsättningarna att kunna genomföra utredningar inom fyra prioriterade områden.
Den stora ökningen av antalet extremister måste hanteras. Extremismen utgör ett hot mot demokratin och mot den enskildes rätt att leva ut sina fri- och rättigheter. Inte sällan hotar extremismen den enskildes religionsutövning. Arbetet med att stärka enskilda kyrkors och trossamfunds säkerhets- och trygghetsarbete måste därför prioriteras.
Anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag
Den sittande regeringen har upprepade gånger varit senfärdig med att återkomma till riksdagen med nödvändiga propositioner och andra efterfrågade åtgärder. Man har även uppvisat en ovilja inför att redovisa förväntade effekter av förslag i budgetpropositionen. För att en vederhäftig granskning av regeringens förda politik ska kunna genomföras behöver det i budgetpropositionen anges vilka effekter politiken bedöms ha på bland annat årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och BNP. Att inte ange effekterna alls eller att ange effekterna i tabeller som saknar siffror är otillräckligt och undergräver riksdagens möjlighet till insyn.
När regeringen är senfärdig och undanhåller effekterna av den förda politiken för riksdagen så faller ett större ansvar och en större arbetsbörda i form av beredning och granskning på riksdagen. Utskottskanslierna fyller en viktig funktion i arbetet med att granska uppgifter och underlag från regeringen samt i beredningsarbetet i fråga om förslag från riksdagen. Riksdagens utredningstjänst bör kunna bistå partierna i fler fall än idag. Så länge regeringen inte lever upp till rimliga krav på transparens och skyndsamhet är det angeläget att riksdagen får ökade resurser så att riksdagen får större möjligheter att granska och analysera regeringens förslag samt bereda egna förslag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Moderaterna att anslaget ökas med 10 miljoner kronor per år från år 2022 och framåt för att stärka riksdagens utredningstjänst, RUT.
Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge med grov organiserad brottslighet. Regeringen har hittills varit ovillig att vidta nödvändiga åtgärder och de utredningar regeringen ändå tillsatt har givits alltför långa uppdrag. Inget av regeringens agerande signalerar att man har insikt om situationens allvar.
Moderaterna har presenterat 10 mönsterbrytande åtgärder mot gängkriminaliteten som vi anser måste genomföras snarast. Det handlar bland annat om dubbla straff för gängkriminella och att fler gängkriminella ska utvisas. Moderaternas bedömning är att dessa tio lagförslag kan tas fram inom de närmaste tolv månaderna. Eftersom regeringen inte varit villig att prioritera resurser för att ta fram den lagstiftning som är nödvändig för att få stopp på gängkriminaliteten, tvingas riksdagen att agera. För att kunna ta fram nödvändig lagstiftning så snabbt som möjligt tillskjuter Moderaterna extra resurser till Regeringskansliet för att snabbare kunna genomföra de nödvändiga utredningarna. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Moderaterna att anslaget tillförs 30 miljoner kronor för år 2022. Närmare information om detta finns i kapitel 5 i Moderaternas budgetmotion för 2022.
Det svenska skyddet för våra gemensamma fri- och rättigheter behöver löpande ses över och stärkas. Den nu sittande Grundlagskommittén har ett viktigt uppdrag, men regeringens direktiv till utredningen är otillräckliga. Därför vill Moderaterna att Grundlagskommittén ges ett bredare uppdrag, alternativt att en ny kommitté tillsätts för att stärka fri- och rättigheterna i regeringsformen samt stärka domstolarnas oberoende.
Moderaterna vill bland annat att det görs en generell översyn av fri- och rättighetskatalogen i regeringsformen, att en äganderätts- och näringsfrihetskommission inrättas samt att en översyn görs om förstärkningar av domstolarnas oberoende. Moderaterna tillför därför Regeringskansliet 25 miljoner kronor per år 2022 och 2023 för att möjliggöra utredningar som stärker medborgares fri- och rättighetsskydd samt stärker domstolarnas självständighet.
För hushåll med försörjningsstöd som består av sammanboende med barn är lönsamheten av arbete särskilt låg – i många fall påverkas inte den disponibla inkomsten alls om en av föräldrarna börjar jobba. För att fler personer ska jobba behöver arbetsinkomst bli mer lönsamt i förhållande till bidrag. Därför vill Moderaterna införa ett bidragstak för personer som lever på försörjningsstöd.
Bidragstaket ska utgöra en maxnivå för den samlade ersättning från offentliga bidragssystem som mottagare av försörjningsstöd kan få. Nivån kommer att bero på hur personens hushåll ser ut liksom om denne har försörjningsansvar för barn. Utgångspunkten är att ett hushåll utan skattepliktig inkomst maximalt ska kunna erhålla samlade bidrag som uppgår till högst 75 procent av den disponibla inkomst som hushållet skulle haft vid ett arbete till lägstalön.
Bidragstaket ska i första hand uppnås genom att konstruktioner och bidragsnivåer görs om, så att det inte är möjligt att stapla bidrag på varandra i den utsträckning att arbete inte lönar sig. Till följd av komplexiteten i det i svenska bidragssystemet behöver en utredning tillsättas för att närmare utforma regelverket för ett bidragstak. En förutsättning för ett effektivt bidragstak bör vara ett gemensamt statligt utbetalningssystem för bidrag. Utredningen ska därför ta fram förslag på hur ett sådant system ska organiseras. I uppdraget till utredningen ska ingå att utreda hur bidragstaket och det centrala bidragssystemet ska implementeras på ett effektivt sätt. Utredningen ska också delredovisa förslag på utformning av ett regelverk, som innebär att bostadsbidraget minskas i det fall den samlade ersättningen överstiger 75 procent av lönen från ett jobb, och som kan gälla fram till dess att hela reformen är implementerad.
För att en utredning ska tillsättas föreslår Moderaterna att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per år 2022–2023.
Strandskyddet utgör idag ett oproportionerligt stort ingrepp i enskilda markägares möjligheter att bygga exempelvis småhus i natursköna lägen utanför storstäderna. Moderaterna vill avskaffa det generella strandskyddet och i stället införa en möjlighet att på kommunal nivå utfärda lokalt strandskydd där kommunen finner det påkallat. Även vid kommunalt strandskydd ska dock rimliga och tydligare dispensregler än idag gälla enskilda markägare. För att en utredning ska tillsättas föreslår Moderaterna att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per år 2022 och 2023.
Sverige är ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, som är byggt på grundläggande värden som demokrati, rättsstat, individens frihet och ömsesidig respekt och tolerans gentemot personer med andra uppfattningar och övertygelser. Religionsfriheten är en grundpelare i vår demokrati. Samtidigt förekommer våldsbejakande och extremistiska krafter och ett stort antal individer som utmanar öppenheten och trotsar demokratins spelregler. Extremismen utgör ett hot mot demokratin och mot den enskildes rätt att leva ut sina fri- och rättigheter. Inte sällan hotar extremismen den enskildes religionsutövning.
Dessvärre har flera av de svenska trossamfunden under de senaste åren upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier. Tryggheten för de svenska trossamfunden måste säkras i hela vårt land. För att stärka enskilda kyrkors och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete tillför därför Moderaterna 50 miljoner kronor till anslaget från och med år 2022. Moderaterna avvisar regeringens förslag om trossamfundens säkerhet till förmån för en egen ökning enligt ovan.
|
Karin Enström (M) |
|
|
Ida Drougge (M) |
Erik Ottoson (M) |
|
Lars Jilmstad (M) |
Annicka Engblom (M) |
|
Ulrika Karlsson (M) |
|