Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta förslagen i utredningen om en likvärdig skola och minskad skolsegregation och tillkännager detta för regeringen.
En skola där varje elev får de bästa förutsättningar för att lära och utvecklas är grunden för ett starkt samhälle. Skolan ska vara kompensatorisk utifrån olika elevers olika förutsättningar, det säger skollagen. Sverige har tidigare varit en förebild internationellt, men den bilden har kraftfullt förändrats. Flera undersökningar på senare år visar att likvärdigheten försämrats. De som går i skolan i så kallade utsatta områden löper större risk att få sämre undervisning därför att andelen behöriga lärare är lägre och studieron sämre.
Segregationen har ökat. Elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan, skillnader i skolors betygsresultat har ökat och skolans socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det positiva resultatet i Pisaundersökningen 2019 var glädjande, men en närmare analys visade att det var de svenskfödda ungdomarna som stod för de förbättrade resultaten. Klyftorna ökar.
I april 2020 överlämnades Björn Åstrands utredning ”En likvärdig skola” (SOU 2020:28), där det finns ett antal förslag på åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Det är glädjande att regeringen nu satsar 1,3 miljarder kronor i BP22 för att öka likvärdigheten, stärka fokuset på kunskap och skapa mer tid för lärande. Satsningen innebär också fler utbildade lärare och att elever som behöver extra stöd ska få det. Även elevhälsan och fritidsverksamheten ska stärkas.
Allt detta är steg i rätt riktning, men det behövs mer. Därför anser vi att samtliga förslag i ovan nämnda utredning behöver beaktas och fler steg tas för att lösa problemen med ökad skolsegregation.
|
Kristina Nilsson (S) |
Anna-Belle Strömberg (S) |