Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2022 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
279 816 |
±0 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 540 255 |
±0 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
997 268 |
±0 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
663 677 |
10 000 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
905 942 |
−100 000 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
67 146 |
±0 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
124 613 |
±0 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
255 310 |
±0 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
±0 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
65 542 |
5 000 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
±0 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
169 438 |
±0 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
122 510 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
18 850 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
1 000 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 860 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
335 706 |
±0 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
365 000 |
±0 |
|
1:23 |
Brexitjusteringsreserven |
386 000 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
25 956 |
±0 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
91 494 |
±0 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
361 367 |
±0 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
72 772 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
|
Summa |
9 344 901 |
−85 000 |
|
Sverige har företag i världsklass. I vårt land finns allt från storskalig tillverkningsindustri till innovativa techbolag – och däremellan ett rikt småföretagande. Alla är med och bidrar till jobb och välfärd. Sverige brukar få höga placeringar i internationella jämförelser kring villkor för företagsamhet, innovation och att göra affärer. Men det finns också områden där Sverige inte är lika bra. Världsbanken, World Economic Forum pekar ut ett antal områden som försvårar för våra svenska företag – ett högt skattetryck, skattekrångel, en stelbent arbetsmarknad och brister i utbildningssystemet. EU-kommissionen lägger där till en icke-fungerande bostadsmarknad och de svårigheter det skapar för företag att rekrytera medarbetare.
Men de senaste sju åren har det tillkommit andra problem som är direkt kopplade till den omställning som många företag nu genomgår när fossila tillverkningsprocesser ska bli fossilfria. Allt fler företag upplever att elen inte räcker till för att de ska kunna ställa om och kommuner tvingas säga nej till nyetableringar för att kapaciteten att förse dessa företag med el inte finns. Det är inte bara dåligt ur ett klimatperspektiv, det skapar också dåliga förutsättningar för svenska företag att fortsätta att vara konkurrenskraftiga på global nivå, vilket i sin tur påverkar jobb och välfärd negativt. Lägg därtill krångliga och långa tillståndsprocesser där det är otydligt vad som krävs av företagen för att de ska få miljötillstånd.
Sverige och resten av världen befinner sig också i ett speciellt läge i och med pandemin som inte bara har medfört en stor tragedi där människoliv gått förlorade och ännu fler saknar en anhörig och vän – den har också haft stor påverkan på vårt näringsliv. Människor har förlorat sina jobb och företag har tvingats att lägga ned. Nu verkar det värsta vara över men samtidigt är alla överens om att pandemin kommer att fortsätta att ha påverkan en lång tid framöver. Ett exempel är att de internationella fraktkostnaderna ökat avsevärt under pandemin och inte verkar gå ner inom den närmsta framtiden. Det påverkar i högsta grad Sverige som är ett exportland.
När nu restriktionerna lyfts är det viktigt att arbetet för ett mer livskraftigt och konkurrenskraftigt näringsliv fortsätter. Lika viktigt som det var att införa nödvändiga krisåtgärder för att rädda jobb och företag tidigare måste vi nu staka ut vägen framåt för att säkerställa att företag återhämtar sig och fler kommer i arbete. Moderaterna vill fortsätta att utveckla och förbättra villkoren för svenska företag. Sverige ska vara ett land där företag frodas – ett land som lockar företag och investeringar. Näringslivet är den nya miljörörelsen och det vill Moderaterna främja. Sverige ska vara ett land som drar nytta av ny teknik och innovationer som värnar och utvecklar den storskaliga industrin såväl som våra småföretagare.
Anslaget ökas med 10 miljoner kronor från år 2022. Medlen avses att gå till att stärka Regelrådets arbete med att skapa enklare regler för företag och näringsliv.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om en anslagsökning med 100 miljoner kronor 2022–2024 till näringslivets omställning m.m. för att finansiera prioriterade reformer för att få ordning på Sverige.
Bolagsverkets uppdrag och möjligheter att beivra brott bör förstärkas. Myndigheten bör få ökade ekonomiska resurser för att i större utsträckning kunna förhindra ekonomisk brottslighet. Bland annat bör arbetet med att motverka bolagsmålvakter förstärkas. Moderaterna avvisar regeringens förslag om fem miljoner kronor till förmån för Moderaternas höjning av anslaget till Boverket med tio miljoner kronor från och med år 2022 för att stärka Bolagsverkets arbete för att motverka ekonomisk brottslighet.
|
Lars Hjälmered (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |