Innehållsförteckning
1. Konkurrenskraftig inkomstbeskattning
2. Inkonsekventa skatteskillnader
3. Beskattning av svenska sjömän
5. Sparande och överskuldsättning
12. Konkurrenskraftig energibeskattning
13. Beskattning av datalagring
14. Punktskatter på transporter, resor och avstånd
17. Indexering av bränsleskatt
20. Stämpelskatt för sjöfarten
21. Bränsleskatter i jord- och skogsbruk
26. Flerbostadshus och hyresrätter
27. Kulturhistoriska byggnader
31. Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning
34. Industri- och energifastigheter
35. Fastighetsskatt på vindkraft
43. Skydd för folkbokföringsuppgifter
44. Ersättningsreglerna i skattemål
48. Hämmande och obsoleta skatteregelverk
50. Tullpersonalens befogenheter
Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott i statens budget är grundförutsättningar för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är för oss självklar. Tillväxt är nödvändig för att kunna upprätthålla vår välfärd men måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital och nationellt självbestämmande.
Skatteuttaget får inte vara så lågt att det äventyrar statens möjligheter att värna utsatta grupper, hålla ihop samhället eller erbjuda alla medborgare en hög grundläggande välfärdsnivå. Skatteuttaget får dock inte heller utformas på ett sådant sätt att det allvarligt begränsar den enskildes förmåga att klara sin egen försörjning, undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten eller påtagligt hämmar näringslivets konkurrenskraft. Vi ser arbete som det enda säkra medlet att åstadkomma ett varaktigt, enskilt och allmänt, välstånd. Därför krävs goda villkor för företagande och entreprenörskap.
Sverigedemokraterna ser stora ekonomiska och politiska fördelar med att bevara vårt lands självständiga, nationella valuta. Penningpolitiken ska hanteras av en självständig riksbank. Vi erkänner och respekterar att Sverige i hög grad är beroende av sin omvärld och att internationellt samarbete på det ekonomiska området därför ligger i nationens intresse. I likhet med vår hållning inom andra områden menar vi dock att det är av yttersta vikt att dessa samarbeten präglas av mellanstatlighet och respekt för de olika staternas suveränitet.
Sverigedemokraterna är i grunden positiva till frihandel men menar samtidigt att begränsade möjligheter att göra avsteg från denna princip måste finnas. Som ett exempel på vad som avses kan nämnas vår önskan om att införa restriktioner för import av varor som framställts genom att djur utsatts för stort och onödigt lidande.
En nödvändig insikt för att långsiktigt kunna slå vakt om en stabil och tillväxtskapande ekonomi är att ekonomin och den ekonomiska politiken inte är ett område som existerar för sig självt, avskilt från andra samhällsområden. Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter, utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation. Stora kulturella och befolkningsmässiga förändringar inom en stat påverkar således alla aspekter av ekonomin och förmågan att skapa tillväxt. Det sociala kapitalet är både ekonomins bas och dess smörjmedel. En ansvarsfull ekonomisk politik måste således vara inriktad på att långsiktigt bevara och stärka en hög nivå av socialt kapital.
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och trygghet men även för investeringar i sådant som kan bidra till fortsatt ekonomisk utveckling. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Det blir en balanserad avvägning. Omkring två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från inkomstbeskattningen och den är relativt hög i en internationell jämförelse. Sveriges förmåga att attrahera särskild spetskompetens beror delvis på de skattevillkor som gäller. Inkomstbeskattningen behöver därför ses över och en reform av skattesystemet utredas för att på sikt inte urholka den svenska konkurrenskraften.
På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som är oskäliga. Bland annat gäller inte samma skatt för lön jämfört med pension, och skatten skiljer sig nästan en månadslön per år för en löntagare i en högskattekommun jämfört med en löntagare med exakt samma inkomst i en lågskattekommun. Vi värnar det kommunala självbestämmandet men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett mindre beskattningsunderlag tvingats hålla relativt höga kommunalskattesatser jämfört med andra kommuner, vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kompetens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper har olika former av beskattning, vilket i sig är ytterligare exempel på hur orättvisa regler är gällande för näringsverksamheter.
Ännu ett exempel är att det i dag erbjuds så kallade pedagogiska måltider för vårdanställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Personal med tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt personer med psykiska funktionshinder är undantagna skattepliktig kostförmån. Samtidigt är personal på somatiska avdelningar som tillämpar samma typ av pedagogiska måltider inte befriade från skattepliktig kostförmån, vilket är ännu en orättvisa som är svår att motivera. Även lagfarter och pantbrev vid köp av en fastighet blir en indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnader som kommer av att utföra justeringar av ändrad fastighetsägare och låntagare med mera. Det är ett av flera exempel på inkonsekvent och oproportionell beskattning, och det kan finnas andra skatteliknande avgifter som inte korrelerar med relaterade kostnader. Det vill säga specifika regler där överbeskattning förekommer och där skatten eller avgiften är flera gånger så stor som den verkliga kostnaden. Orättvisor i beskattningen spär på ett missnöje hos befolkningen och minskar förtroendet för skattesystemet i allmänhet. Vi vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär en inkonsekvent och ologisk beskattning. En utredning som föreslår konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. En reform av de ologiska skatteskillnaderna bör inte leda till ett höjt skatteuttag totalt sett utan snarare utgå ifrån möjliga besparingar som i stället kan öppna för ett sänkt skatteuttag. Utredningen behöver därför ta sin utgångspunkt från både intäkter och kostnader.
Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på vilken flagg som fartyget man jobbar på har, utan även på vilken trafiktyp fartyget för tillfället bedriver och på vilket eller mellan vilka vatten som för tillfället trafikeras. Det finns även en 183-dagarsregel som har visat sig vara svårtolkad och stundom ologisk. Detta leder inte bara till en stor administrativ börda för rederierna utan även till att den enskilde sjömannen inte på förhand kan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller vet vilken nettolön denne kommer att få förrän efter det att lönen har utbetalats. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.
Sverige har ett välfärdssystem som bygger på att ge stöd till familjer i Sverige när de får barn. Flerbarnstillägget är ett bidrag som kan erhållas oavsett om föräldrarna i familjen arbetar eller inte. Flerbarnstillägget är också anpassat efter hur barnafödandet sett ut förr i tiden i Sverige. När demografin har förändrats på senare tid finns därför en anledning att se över systemet så att det inte skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och blir en primär inkomstkälla för familjer. Därför behöver vi utreda möjligheten att kunna koppla ihop stödet till barnfamiljer med förvärvsinkomster för att ersätta bidraget med ett avdrag. Ett skatteavdrag på inkomst av tjänst för arbetande föräldrar.
Under en längre tid har skuldsättningen succesivt ökat i samhället, vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Riksbanken, IMF och OECD har varnat för specifikt svenska hushålls skuldsättning. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till ett sparande och bromsa riskerna för överskuldsättning. En skattemässigt enkel och fördelaktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Vi vill utreda hur inkomstskatteavdragen och ränteavdrag behöver se ut för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet, synliggörande av alla skulder samt ett smart gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.
Till detta behöver också ett privat pensionssparande motsvarande privat pensionsförsäkring med schablonmässig inkomstbeskattning återinföras som ger incitament för alla att spara privat till pensionen. De som i dag har privata pensionsförsäkringar bör kunna nyttja dem igen för sparande till förmånliga skattevillkor och banker och försäkringsbolag ska kunna erbjuda denna produkt igen.
I dag gäller olika procentsatser: 30 procent för rot och 50 procent för rut. Beloppet 50 000 kronor för rot och 75 000 kronor för rut, dock totalt 75 000 kronor för både rot och rut per år. I allmänhet uppfattas systemet som något förvirrande och inkonsekvent. Därför bör regelverket ses över för enhetlighet och förenkling.
Det är också av intresse att lägga till fler tjänster i rutavdraget, såsom läxläsning eftersom kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning.
Det har vidare visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används i Sverige så som det är avsett. Det finns även oklarheter om ifall systemet med avdraget har missbrukats. Därför är det angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Vi förespråkar en utredning av rut och rot med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.
Systemet med reseavdragen medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte nyttjas på ett korrekt sätt. Därför behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag som görs på deklarationen. Tillsätt en utredning inom Skatteverket för att ta fram åtgärder för att effektivisera systemet för kontroll av reseavdrag. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk men samtidigt ska inte möjligheterna att bo och verka på olika platser i landet försämras. Att förstärka kontrollen av det nuvarande reseavdraget ska inte heller försämra möjligheterna för dem som bor i glesbygd och på landsbygd, på det sätt som regeringen har indikerat genom de förslag som framställts av Reseavdragskommittén.
Sverige tillämpar nedsättningar av momssatser samt fullständiga undantag där momsen helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket har sin grund i EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdeslagstiftning efter.
Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor där både investeringar och välfärdstjänster kan komma att utebli – trots att avsikten att utföra dessa funnits. Följden kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft. Därför behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Vi ser emellertid att frågan om mervärdesskatt är komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas några få områden med behov av nedsättning av moms, men omfattningen av normalmoms behöver utvärderas.
Sjukvården är en av de mest centrala delarna av välfärdssystemet. Sverige har en till innehållet bra sjukvård men den är högt belastad, inte minst under senare år då pandemin ytterligare belastat vårdtillgängligheten. Vi behöver alla resurser vi kan få tillgång till när sjukvården går på bristningsgränsen. Att vi har företag som vill hyra ut personal till sjukvården är därför någonting vi borde vara tacksamma för. Skatteverkets omtolkning beträffande moms på inhyrd personal har inneburit kraftiga fördyringar av sådan verksamhet. I ett läge där sjukvården behöver öka kapaciteten under en period har vårdmomsen kommit att bli ett problematiskt hinder. Det finns också problem med förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar. Att genom beskattning strama åt det redan begränsade resursutrymmet leder till ett högre vårdtryck än nödvändigt.
Vi kan även se hur mervärdesskattelagstiftningen för med sig vissa andra typer av praktiska problem. När företag som vaccinerar personer under pandemin ska hyra lokaler för att göra detta kan inte ingående och utgående momssatser dras av emot varandra eftersom uthyrning av lokalerna inte beläggs med moms. Det leder ibland till att etablering fördröjs där momslagstiftning alltså står i vägen och skapar ett visst hinder.
Vi menar att det behöver genomföras en översyn av momslagstiftningen som ger svenska vårdgivare samma förutsättningar som i bland annat Finland och Danmark, där tolkningen av EU:s momslagstiftning ser annorlunda ut än vad den gör i Sverige, och som påverkar välfärd och sjukvård positivt och konkurrensneutralt.
Då Sverige tillämpar en rad undantag i fråga om moms uppstår vissa situationer där en investerare vill kvitta ingående och utgående moms emot varandra men inte har möjlighet att göra detta. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket bromsar tillväxten i ekonomin. Det kan gälla fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler där olika typer av verksamheter inte finner det möjligt, varför uthyrning och därmed investeringar uteblir.
Vi ser därför ett behov av att utreda möjligheten till frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler.
Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.
Turism- och besöksnäringen har flera exempel på ologiska skillnader i moms. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism- och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.
Sverigedemokraterna värnar kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen. Särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och att dessa påverkas av höga kostnader för detta. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt moms.
Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, erläggs med normalmoms beskattas i stället e-böcker med nedsatt moms på kultur. På ett liknande sätt gäller normal momssats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i en annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarbara skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.
Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför förespråkar vi att energibeskattningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad.
För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Det innebär att vissa aktörer kan erbjuda andra prisnivåer och det sätter marknadsmekanismen ur spel. Sverigedemokraterna förespråkar därför en översyn över subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.
Informationssamhället har gjort att tillgången på data blivit lika fundamental som tillgången på energi. Över tid växer också mängden data som lagras i vår användning av informationsbaserade tjänster. På den globala arenan söker större dataföretag därför efter bra platser att lokalisera dataserverhallar. De nordiska länderna ligger bra till för detta ändamål eftersom klimatet är gynnsamt med låga temperaturer stora delar av året. Dataserverhallar genererar värme som trivs bra i ett klimat av kyla.
Sverige står under internationell konkurrens om att erhålla etableringar av datahallar. Därför måste vi kunna hävda oss i den skattekonkurrens som råder. Sverige ska vara ett självklart val för dem som gör etableringar och behöver även på lång sikt kunna behålla verksamheter. Vi vill vidare se att svenska dataföretag väljer att placera sina serverhallar hemma i Sverige i stället för att flytta ut dem utomlands. Detta är viktigt inte bara för näringslivets utveckling och för arbetstillfällen, utan också för möjligheten för Sverige att bli mindre sårbart i informationshanteringen med en förutsättning att vara mer självständigt i datalagring när så är önskat. Det är en viktig fråga för sekretess och säkerhet utifrån geopolitiken. Därför behövs en utvärdering av på vilka nivåer skatter på serverhallar behöver ligga för att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt internationellt.
På flera områden har det introducerats punktskatter på transporter och resor som sammantaget haft negativ effekt på svensk ekonomi. Punktskatterna har ofta motiverats av miljöpolitiska skäl, men de har i praktiken främst blivit fiskala skatter som används för att finansiera kostnader uppkomna av misslyckad politik på andra kritiska samhällsområden. Dessutom sker inte beskattning av faktiska utsläpp och den tar inte heller alltid hänsyn till miljöteknisk utveckling.
Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är nödvändiga för att stärka företagens konkurrenskraft och tillväxt i hela Sverige. Utan fungerande transporter kan företag inte leverera varor till sina kunder och inte erhålla komponenter från leverantörer. Utan transporter försvåras företagens möjligheter att rekrytera medarbetare och annan kompetens till att mer begränsas till den omedelbara närheten. Regeringens genomförda och planerade förändringar av skatter och avdrag som berör transporter, resor och avstånd är i all väsentlig mening någonting som skulle vara förstörande element i ekonomin. Redan nu är det så att ett reseavdrag till och från arbetet inte kan kompensera för ett högt bränslepris. En skatt på avstånd som hårt drabbar åkerierna för varje avverkad kilometer vore en dödsstöt för hela transportsektorn. Den vägen ska vi inte gå. Vi vill i stället se över transportbeskattningen i sin helhet.
Många företagare och privatpersoner är beroende av att kunna flyga inom Sverige och utomlands av olika anledningar. De svenska företagen har också stor nytta av de mindre flygplatserna i Sverige. Flygskatten innebär dock att mindre flygplatser kan få problem med sin överlevnad om antalet flygresor minskar. Skatten kan också missgynna svenska flygplatser till förmån för utländska. Detta kan innebära att viktiga företagsetableringar i gles- och landsbygd inte blir av utan går till andra länder i stället. Därför är flygskatten ett hot mot näringslivet, särskilt småföretagandet. Flygskatten är därutöver felriktad då den träffar flygkonsumenten och inte de negativa miljöeffekter som den avser att motverka.
Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket liten ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står alltså inte i proportion till de negativa konsekvenserna.
Flyget har liksom alla andra trafikslag en viss miljöpåverkan och målet är att minska denna. Införandet av flygskatten är ett alldeles för högt pris för en väldigt marginell miljövinst. Flygsektorn ingår även redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms därmed maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD.
Flygskatten är negativ för svensk ekonomi och behöver avvecklas.
Systemet för att straffbeskatta vissa fordon och ge gynnsamma skattevillkor för andra fordon är en ordning som träffar fel. Det är ett orättvist skattesystem som mest av allt gynnar personer i städer med höga inkomster och en väl utvecklad kollektivtrafik, medan det slår hårt emot inte minst barnfamiljer i glesbygd med lägre inkomster. Det är också principiellt sett felaktigt att beskatta fordonen när fordon i sig inte nödvändigtvis leder till negativ miljöpåverkan. Att malus tas ut på nya fossilmedelsdrivna fordon under de tre första åren efter det att bilarna har nyregistrerats leder, förutom till stigande priser på begagnatmarknaden, till att de individer och familjer som inte har möjlighet att köpa eller använda en elbil i högre utsträckning kommer att vänta med att byta ut sitt gamla fossilmedelsdrivna fordon. Då nya fossilmedelsdrivna fordon är renare än äldre, kommer detta då att bidra till att föråldra den svenska fordonsflottan snarare än att förnya densamma, om än med nya och renare fossilmedelsdrivna fordon.
Bonus malus-effekten på såväl lätta lastbilar som husbilar blir dessutom extra påtaglig, då det många gånger för dessa fordonstyper saknas en variant som är kvalificerad för att vara bonusberättigad. Detta slår hårt emot såväl klimatsmarta semestrande svenskar och småföretag inom Sverige. Bonus malus har därför på många sätt mycket negativa följdverkningar och behöver därför avvecklas i sin helhet.
Sverige är ett avlångt och till delar glesbebyggt land, jämfört vissa andra länder. Införandet av indexering av skatten på bränslen har drabbat landsbygden. Vi menar att detta blir kontraproduktivt sett till att Sverige tillämpar ett reseavdrag. Ställer man indexering emot reseavdrag blir det två system med motverkande logik. Vi behöver snarare ha ett helhetligt glesbygdsperspektiv i denna fråga för att se till att punktskatter och avdrag verkligen ger bästa möjliga förutsättningar för småföretag och hushåll utanför de större städerna. Vi kan inte se att överindexeringen av bränslebeskattningen påtagligt har bidragit till de miljöpolitiska målsättningarna om minskade koldioxidutsläpp eftersom de som behöver köra sin bil i vardagen kommer att göra detta ändå. Det innebär att överindexeringen i praktiken inte leder till att uppfylla de förväntade målsättningarna utan enbart blir en överbeskattning av vanligt folk i gles- och landsbygd som arbetar och driver småföretag samt hushåll som också är helt beroende av sina fordon för att få sin vardag att gå ihop. Boende i gles- och landsbygd, jord- och skogsbrukare, småföretagare och transporter för vårt näringsliv i allmänhet är uppenbara förlorare med regeringens politik. Redan i dag är de svenska bränsleskatterna höga, vilket har kommit till av både höga nominella skattebelopp och till detta även överindexering. Sverige har i en internationell jämförelse höga skatter på drivmedel, samtidigt som Sverige är ett land med stora avstånd. De höga drivmedelsskatterna har en negativ inverkan på svensk konkurrenskraft såväl internationellt som inhemskt. Att tillämpa en automatisk uppräkning av skatter utan att det föregås av ett riksdagsbeslut är dessutom inte rätt beslutsordning.
Vi behöver se till att bränsleskatterna ligger på en rimlig nivå, och ett led i detta vore att påbörja en omvändning av skattepolitiken på detta område. För att ge bättre förutsättningar för hushåll och företag, för fler jobb och en ekonomisk utveckling i hela Sverige menar vi att skatten på bensin och diesel därför behöver sänkas. Vi förespråkar därför ett avskaffande av BNP-indexeringen och KPI-indexeringen på bränsle.
Sverige tillämpar en reduktionsplikt för bränslen som är relativt hög. Den innebär stora negativa offentligfinansiella effekter och samtidigt negativ miljöpåverkan i andra delar av världen genom exempelvis överexploatering av mark. Det innebär en kostnadsineffektivitet som inte heller leder till önskade miljömålsättningar. Det är också viktigt att reduktionsplikter formas på ett sätt som inte snedvrider marknadssituationen på ett otillbörligt sätt. Därför ser vi ett behov av att se över reduktionsplikten i sin helhet, också sett i förhållande till andra drivmedel än bränsle för förbränningsmotorer.
Höjda trängselskatter har begränsad effekt på trängseln eftersom att de som verkligen behöver sitt fordon och ser det som enda alternativet kommer att köra oavsett trängselskatt eller inte. Effekten är även negativ ur fördelningspolitisk synvinkel då den drabbar bilister med lägre inkomster förhållandevis hårt. Skattens införande är därför att ifrågasätta. Den har dessutom införts på sträckor som ursprungligen var befriade, och i vissa fall införs de där de inte påverkar trängseln över huvud taget. Vid tunneln i Marieholm nära Göteborg betalas trängselskatt, trots att trafikledens funktion är att undvika trängsel. Folkomröstning om trängselskatten i Göteborg har också visat att det folkliga stödet är lågt. Höjda avgifter för trängselskatten i Stockholm har också bidragit till att det folkliga stödet har minskat för trängselskatten. Vi menar därför att skatten bör fasas ut.
Transporter sjövägen är ett miljövänligt alternativ. Svenska rederier ligger redan i dag långt framme avseende användandet av miljöteknik. Men investeringar i miljöteknik på fartyg är ofta kostsamma. När finansieringen sker med lån krävs en säkerhet, vilken medför upptagande av pantbrev. På pantbrevet utfaller dock en särskild stämpelskatt på inteckningsbeloppet. Sverige beskattar dessa investeringar högre än många konkurrerande länder. På pantbrevet utfaller en stämpelskatt på 0,4 procent av inteckningsbeloppet. Det behövs en översyn över punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten, förslagsvis genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift.
Sverige är ett nordligt beläget land med sämre förutsättningar för jordbruk jämfört med andra länder söderut. Dessvärre är våra skatter på jordbruket i jämförelse med andra länders skatter till nackdel i konkurrensen med dem. Det handlar bland annat om bränsle till maskiner och fordon som används i det svenska jord- och skogsbruket. Vi menar att det är en av flera metoder för att utarma vårt eget jordbruk när vi låter andra länders jordbrukare konkurrera med våra jordbrukare på bättre villkor än de vi har.
I dag är Sveriges självförsörjningsgrad i fråga om livsmedel lägre än 50 procent, till skillnad från närmare 100 procent under 1980-talet. Detta innebär att våra livsmedelsbehov är beroende av fungerande handel över gränserna. Coronapandemin har påmint om hur sårbart Sverige är i händelse av utebliven handel med omvärlden. Sverige behöver därför en stärkt beredskap för kommande kriser, pandemier, oroligheter eller andra stora samhällspåverkande faktorer som kan innebära störningar i den gränsöverskridande handeln. Med anledning av detta behövs återupprättade beredskapslager av bland annat livsmedel samt en betydligt höjd självförsörjningsgrad. Skattepolitiken måste därför utformas så att svensk livsmedelsförsörjning blir mer livskraftig igen.
Svenska bönder konkurrerar på samma marknader som sina grannar i Danmark, men skattenivån för diesel i jordbruket är högre än i Danmark. Skatten på diesel för jord- och skogsbruket behöver därför initialt sänkas till samma nivå som i Danmark. Detta är en relativt billig men viktig reform som kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. I förlängningen behövs också en utvärdering av skattenivåerna som påverkar jord- och skogsbruket i Sverige. Vi behöver se över på vilken nivå skattesatser behöver ligga för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i förhållande till jämförbara länder. En lägre bränslekostnad underlättar även övergång från användning av kemiska preparat till mekaniska jordbruksåtgärder, till exempel vid ogräsbekämpning och blastdödning i potatisodlingar.
Grundläggande för ekonomiska styrmedel är att de måste utformas på ett sådant sätt att de medför en tydlig miljönytta och inte på ett orimligt sätt slår mot svenska företag eller svenska konsumenter. Kemikalieskatten är ett exempel på en skatt som är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv och den fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier. Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronikjättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronikprodukter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och behöver därför avvecklas. Det behöver utredas hur förekomsten av farliga kemikalier i människans närmiljö i stället bättre kan reduceras genom lagstiftning eller genom teknisk utveckling.
Sverigedemokraterna motsätter sig regeringens införda skatt på avfallsförbränning, främst eftersom den inte utgör ett styrmedel mot bättre avfallshantering utan i första hand leder till överföring av pengar till staten.
I tidigare offentliga utredningar (2009:12 och 2017:83) har vikten ”att skatter som styrmedel styr emot de mål som motiverar dess införande” och ”att miljöpolitiska styrmedel bör sättas in så nära källan som möjligt”. En skatt på förbränning av avfall innebär att en skatt införs i slutet av avfallsströmmen, långt ifrån de aktörer som skapar problemen, dvs. de som tillför farliga kemikalier som riskerar att hamna i naturen och som bidrar till förbrukningen av naturresurser. En skatt på förbränning av avfall skulle därför inte påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta materialåtervinning eller ansträngningar för att sortera ut vissa material etc. Ett annat problem är att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare.
Nettoresultatet av den föreslagna skatten blir en omfördelning av pengar från kommunalt ägda eller kommunalt upphandlade verksamheter till statens kassa, vilket knappast är i samklang med strävan att stödja kommunerna.
En skatt på avfallsförbränning kommer att resultera i dyrare fjärrvärme, höjda mottagningsavgifter för leverans av avfall till svenska anläggningar eller sämre nettoresultat för de företag som sköter avfallsförbränning.
Högre avgifter på fjärrvärme skulle drabba konsumenterna men kan även innebära att fjärrvärmen tappar marknadsandelar. Höjda mottagningsavgifter kan innebära att färre utländska kunder väljer att exportera avfall till Sverige, vilket kan medföra en högre andel deponi. Ett sämre nettoresultat för företagen innebär ett mer begränsat utrymme för att exempelvis investera i miljövänlig teknik.
Sverigedemokraterna vill därför avveckla skatten på avfallsförbränning.
Införandet av plastpåseskatten är ett resultat av regeringens gröna politik, vilken tar sin utgångspunkt ifrån EU:s gemensamma målsättningar för antal plastbärkassar per hushåll. Den går ut på att minska användandet av plastbärkassar i Sverige ner till EU:s angivna nivåer. Redan vid införandet av plastpåseskatten var dock Sverige redan på de nivåer som EU hade satt upp. När andra delar av världen släpper ut mångdubbelt mer plaster i naturen än vad Sverige gör blir det samtidigt märkligt att svenska hushåll ska straffbeskattas för den nedskräpning i haven som de inte bidrar till. När plastpåseskatten inte gör miljönytta i ett globalt perspektiv är det angeläget att ifrågasätta dess existensberättigande. Det finns även exempel på bärkassar som ser ut som plast men som inte innehåller någon plast i praktiken. Dessa beskattas dock i dag som om de vore plastbärkassar. Vår hållning är att plastbeskattningen är ohållbar och ineffektiv ur ett miljöhänseende. Därför är vår uppfattning att skatten på plastbärkassar behöver avvecklas.
Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.
Skattelättnaderna avser att behålla fartyg under svensk flagg och öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning, utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Detta då svenskflaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvar och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svenskflaggade. Vi ser därför ett behov av att en utredning tillsätts för att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten.
Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda hyreslägenheter med rimliga hyror. Skattevillkoren för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över och ett rotavdrag bör ingå i översynen.
Det svenska kulturarvet utgörs bland annat till stor del av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det har betydelse att äldre byggnader inte förfaller och tvingas rivas utan i stället underhålls så att deras tidstypiska identitet bevaras. Därför förespråkar vi att tillsätta en utredning av ett särskilt rotavdrag för renoveringsarbeten på och underhåll av byggnader av kulturhistoriskt värde.
Personaloptioner har under en tid beskattats mycket högt, inte sällan med de högsta marginalskattesatserna eftersom att de har beskattats inom ramen för inkomst av tjänst. Nya villkor för personaloptioner har dock utvecklats de senaste åren men det finns olika typer av personaloptioner som leder till olika beskattningsvillkor. Detta behöver utredas för att se över hur systemet kan harmoniseras, förenklas och optimeras ur ett skatteperspektiv. Syftet vore att stärka företagens möjligheter till utveckling.
När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablonmässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt, vilken belastar kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit med beskattningen av kapitalförsäkringar som förebild. Men regeringen har förändrat skattereglerna för dessa genom göra ett avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Det kan på sikt med högre räntor innebära i genomsnitt en högre beskattning än normal kapitalskatt. Det kan betraktas som en indirekt höjning av kapitalskatten eller som ett fördolt sätt att återinföra förmögenhetsbeskattning. Men det är också en extra straffskatt på sparande i allmänhet som också kommer att drabba människor som sparar extra till exempelvis pensionen. Därför ska den senaste höjningen av avkastningsskatten reverseras.
Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränteavdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt med en procentenhet per år under fem års tid.
När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket kan stimuleras genom att göra det skattemässigt mer attraktivt.
Ersättningar vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder eller delar av sådana beskattas som inkomst av kapital. Den som hyr ut har rätt att göra ett schablonavdrag. Sverigedemokraterna föreslår att det schablonavdraget ökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter.
I samhället finns flera grupper som har en ekonomiskt utsatt situation. Det gäller förstås låginkomsttagare i allmänhet men däribland särskilt studenter, sjukskrivna, sjukpensionärer och fattigpensionärer. Redan i dag finns vissa stödsystem och gynnsamma skattevillkor för dessa grupper. Men fastighetsbeskattningen skulle kunna utvecklas så att dessa grupper ges ännu bättre villkor. Det avser fastighetsavgift på småhus, fastighetsskatt på flerbostadshus av typen studentbostäder samt skatter på underhållsfonder för vanliga hyresrättsbostäder.
Det är också angeläget i en sådan översyn att utreda hur en sänkning av fastighetsavgiften på de lägst taxerade husen särskilt på landsbygden och i mindre tätorter och ekonomiskt svagare bostadsområden skulle kunna genomföras exempelvis genom ett grundavdrag på taxeringsvärden för småhus. Detta utan att höja taket på den kommunala fastighetsavgiften.
En översyn behöver göras om hur fastighetsbeskattningen bättre kan gynna dessa grupper genom sänkta fastighetsavgifter och sänkta fastighetsskatter. Utöver detta behövs en utredning om glesbygden kan gynnas genom skattebefrielser i samband med renovering av ödehus.
Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll som det behöver. I andra situationer kan det vara så att den som äger lantbruksfastigheten bor på ett annat ställe och arrenderar ut marken till en annan person och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla till följd av detta. Därför vill vi utreda ett införande av ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och före detta lantbruksenheter. Detta för att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och dessutom för att outnyttjade bostäder ska bli tillgängliga som del i utbudet.
Sveriges regioner har de senaste åren dragits med ett allt tuffare ekonomiskt läge. Det har inte minst visat sig under coronapandemin och det innebär att staten kan behöva skjuta till medel. I stället för att kommunsektorn har behov och får tillskjutna medel från staten så bör de kunna behålla en del av de värden de själva förfogar över inte minst inom det lokala näringslivet. Vi föreslår därför en reform av fastighetsbeskattningen i form av att skatteintäkterna från industri- och energifastigheter i stället för att gå in till staten tillfaller den region i vilken fastigheterna är belägna. Fastighetsskattesatserna på industri- och energifastigheter ska dock fortsättningsvis bestämmas på nationell nivå så att en harmoniserad nivå gäller över hela landet och därmed inte skapar snedvridande skatteeffekter för samhällsekonomin.
Förslaget förväntas ge regionsektorn, inte minst de mer glest befolkade regionerna, bättre förutsättningar att kunna hantera den rådande ekonomiska situationen och dess möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken del av landet man bor.
För fastigheter där vindkraftverk står gäller en reducerad fastighetsskatt jämfört med vanliga industrienheter. Sverige behöver en neutral och rättvis industri- och energibeskattning för att skapa en stabil marknad. Sverige har valt fel väg i fråga om att bygga ut antalet vindkraftverk eftersom de inte ger stabil energi dygnets alla timmar. Kärnkraft och vattenkraft tenderar i stället att vara de stabila energikällorna men de har missgynnats av skattepolitiken.
Därför behöver den särskilt sänkta fastighetsskatten på vindkraftverk återställas till en nivå som harmonierar med de övriga energislagen.
I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bland annat låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning och kostnadseffekt samt en fullständigt korrekt redovisning.
Redovisningen av skatteutgifter är en jämförelse mellan faktiska skattesatser och respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och problem de avser att bekämpa i samhällsekonomin. Den har även ett pedagogiskt syfte i att beskrivningen visar hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten men vi menar att redovisningen kan förbättras avseende samhällsekonomiska effekter, i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar men även för inkomst- och mervärdesbeskattning.
I regeringens skrivelse 2017/18:98 bekräftas att ”riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.”
Det är därför positivt att den årliga skrivelsen om skatteutgifter väntas utvecklas i detta avseende. Sverigedemokraterna vill i detta se en kvantifierad sammanställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. I detta bör även sammanställas hur många entiteter summan för skatteutgiften har renderat. Exempelvis antal jobb som tillkommit tack vare en skatteutgift om nedsänkt arbetsgivaravgift antaget att denna har just detta syfte. Detta för att beslutsfattare och allmänhet ska kunna bilda sig en klar och tydlig uppfattning om kostnadseffektiviteten för varje skatteutgift.
Sammantaget vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att de kompletteras med fullständiga uppgifter avseende arbetsmarknadsåtgärder och inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens.
De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar och om hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ bidragit till och betalat in på det årliga slutskattebeskedet, i form av diagram och pedagogisk förklaring. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta avseende punktskatters del av slutpriset.
Personalliggare infördes för att göra illegal arbetskraft laglig men också som verktyg mot lönedumpning. Den har införts i många branscher, såsom bygg, fordonservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler ska registreras när de kommer och när de lämnar. Skatteverket gör oannonserade kontroller och de kontrollavgifter som Skatteverket kan kräva vid upptäckt av felaktigheter i personalliggaren uppfattas som stelbenta och tar ofta inte hänsyn till ofrivilliga fel eller uppsåtliga fel. Många i de olika branscherna upplever system som betungande och tycker att de tar mycket tid i anspråk. Små och medelstora företag som lyckas växa skapar de allra flesta nya arbetstillfällena i Sverige i dag, och en sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i dessa företag. Vi behöver därför utreda systemet och dess effektivitet i fråga om att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum.
Folkbokföringen är avsedd att tillgodose samhällets behov av basuppgifter om befolkningen i Sverige. Registren är till för att visa var någonstans i landet en person ska beskattas och var personen har rätt att rösta, och de fungerar även som underlag för utbetalningar från välfärdssystemet och som underlag för samhällsplanering.
Riksrevisionen publicerade en granskningsrapport år 2017 där man konstaterade att ett av problemen med folkbokföringen är minskade incitament att rapportera in korrekta uppgifter till Skatteverket, bland annat på grund av problem på bostadsmarknaden. Andra skäl till felaktigheter i folkbokföringen är flyttningar till respektive från Sverige.
Riksrevisionen konstaterar att det saknas kunskap om hur omfattande folkbokföringsfelen är, trots att regeringen har begärt att Skatteverket ska göra en bedömning av hur kvaliteten i folkbokföringen ser ut. Riksrevisionens slutsats är att Skatteverkets kvalitetsarbete inte bedrivs på ett effektivt sätt. Skatteverket har uppskattat att cirka 200 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige, men man medger också att det verkliga antalet kan vara mycket högre än så.
Vi har sett exempel på hur felaktig folkbokföring utnyttjas för välfärdsbedrägerier och för att illegala migranter som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna hålla sig undan. Vi har sett exempel på hur personer helt plötsligt fått en inneboende som bara skrivit sig på någon annans adress utan dennes vetskap. Det upplevs som ytterst obehagligt för den som drabbas, och det kan även få negativa praktiska konsekvenser i vissa fall, till exempel i form av uteblivna bidrag av olika slag.
Det finns exempel på att dussintals och ibland hundratals personer är folkbokförda på samma adress. Det förekommer att den som uppbär bidrag felaktigt anger Sverige som sin adress men bor utomlands utan myndigheternas vetskap.
Folkbokföringen i Sverige fungerar således inte tillfredsställande och omfattande åtgärder är nödvändiga. Samtliga myndigheter behöver bli skyldiga att underrätta Skatteverket om information som är kritisk för att minska folkbokföringsfelet. Detta kräver ny utveckling av myndighetsgemensamma it-system. Det är även viktigt att bevara utlandssvenskars folkbokföring i det statliga personadressregistret SPAR för att rättsväsendet ska ges förutsättningar att spåra personer som försvunnit och ej betalat sina skatteskulder. Utöver detta är det nödvändigt att utforma ett regelverk där det regleras hur många personer som tillåts att folkbokföra sig i en specifik bostad i förhållande till bostadens storlek och antal rum. Det behövs med andra ord en total översyn av folkbokföringen på flera punkter i syfte att stävja olika former av brottslighet.
Under decennier har Sverige haft en storskalig invandring där tyvärr många människor som finns i landet inte är registrerade eller folkbokförda. Andra är registrerade i Sverige men befinner sig i ett annat land och uppbär där kanske sociala ersättningar trots att de har lämnat Sverige. I vissa fall har personer med flyktingskäl ingen folkbokföring men semestrar i hemlandet. Ett extremt exempel var en irakisk medborgare folkbokförd i Sverige som uppbar ersättningar från de svenska välfärdssystemen men samtidigt var minister i den irakiska regeringen. Detta är en orimlig, farlig och helt ohållbar utveckling. Sverige har tappat kontrollen över situationen. Vi har på detta sätt åderlåtit både välfärdens resurser och rättsstatens kapacitet och bidragit till eskalerande brottslighet. Därför är det mycket viktigt att börja genomföra en landsomfattande folkräkning i Sverige. För att åstadkomma bättre ordning behöver en samkörning av samtliga personregister hos svenska myndigheter genomföras. Alla personer som ansöker om ersättningar från välfärds- och socialförsäkringssystemen ska vara tvungna att tydligare identifiera sig.
Vi menar därför att det behövs en ny folkräkning där huvudfokus läggs på omfattande inre utlänningskontroll, registrering av biometriska data för dem som icke är medborgare i Sverige och att myndigheter samverkar för att göra fysiska kontroller av områden där felaktigheter kan antas eller misstänkas föreligga.
Den senaste tidens migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige, och därtill har man haft en administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att ge ut samordningsnummer. Vi är kritiska till den oreda som skapats genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t ex att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för ska kunna gallras bort. För att erhålla ett samordningsnummer ska det krävas personlig inställelse och registrering av biometriska uppgifter.
Samverkan med andra myndigheter och informationsutbyte mellan olika avdelningar på Skatteverket är en förutsättning för att få ordning på samordningsnumren. För att beivra skatte- och bidragsbrott är det av väsentlig vikt att myndigheten kan samarbeta och samverka med relevant information både inom Skatteverkets egna avdelningar och med andra myndigheter. Ett mer intensivt informationsutbyte mellan dessa hade på ett effektivt sätt i högre grad kunna säkerställa att de resurser som utbetalas från våra välfärdssystem kommer till de som har rätt till dessa.
Det behövs därför en total översyn över systemet med samordningsnummer.
Rättssäkerheten i skattebrottsmål och företagare i skattetillägg har ibland en tendens att inte vara tillförlitlig. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett perspektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare.
Arbeten på vissa typer av myndigheter kan bli särskilt känsliga i fråga om var dessa personer är folkbokförda. Det handlar om myndigheter som exempelvis sjukvården, polisen, Skatteverket, socialtjänsten och Migrationsverket. Inte sällan sker hot mot kommunernas socialsekreterare eller handläggare på Migrationsverket. Andra personer som lever under hot från en tidigare partner eller från ett hedersförtryck lever ofta i riskzonen att bli utsatta för våldsamma handlingar. Alla dessa personer och situationer kräver en ökad grad av skydd för personens identitet. Vi ser därför ett behov av att se över regelverket för skyddade folkbokföringsuppgifter för att förbättra dess förutsättningar att förhindra brott.
I samband med skattemål erläggs vanligen företag rättegångskostnader för de skattemål de är delaktiga i. Detta kan vara betungande och ibland förödande för ett helt företag och följden kan bli att anställda förlorar sina anställningar. Företaget åläggs att betala in beloppet initialt i väntan på dom. Vi menar att regelverket behöver ses över så att ersättning kan utges för dessa rättegångskostnader under en tillfällig tidsperiod till dess att en dom har förkunnats eller omvänt att rättegångskostnaderna betalas in efter det att en dom blivit klarlagd.
En utredning får ta fram ett väl avvägt förslag om ersättningens storlek och lämplig tidslängd samt hur utformningen ska göras för att systemet inte ska kunna missbrukas.
Kapningar av identiteter är ett samhällsproblem som vuxit sig allt större. När företagare driver företag inom ramen för bolagsformen enskild firma så syns deras personnummer i bolagets organisationsnummer enligt hur regelverket ser ut i dag. Vi menar att det innebär en risk för företagaren att få sitt personnummer kapat på grund av detta. Därför bör enskilda firmor ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer, utan som påminner om organisationsnummer för aktiebolag. Detta i syfte att skydda företagare från identitetsstölder.
Många företagare är fullt fokuserade på att utveckla, marknadsföra och utföra sitt företags erbjudande till sina kunder. Enskild firma är en lämplig form för ensamföretagare men med bolagsformen kommer en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk ifrån kärnverksamheten i företaget. Därför vill vi se att Skatteverket erbjuder förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter.
Delningsekonomin är ett faktum i dag som inte var känt för bara något decennium sedan. Den digitala utvecklingen i samhället har möjliggjort en ny form av handel och utbyten som tidigare inte togs i beaktan när skattesystemen utformades. Det kan därför finnas hål i lagstiftningen som gör gällande att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Ibland kan också regelverket som berör delningssituationer uppfattas som att det har bristfällig anpassning efter de nya förutsättningarna.
För att möta utvecklingen behöver en utredning ta fasta på hur skattereglerna för delningsekonomin ska kunna förbättras med ledord som förtydligande och förenkling.
I många avseenden finns hos företagen snåriga regelverk inom beskattningen som uppfattas som hämmande och ibland är deras avsikter rent obsoleta sett till tillämpning.
En utredning behöver ta fasta på regelverk som spelat ut sin roll och som i dag sätter mer krokben för företagen än de gör nytta. Utredningen behöver presentera samtliga obsoleta regelverk och föreslå åtgärder som frigör företagen från skatteregler som hindrar dem från utvecklingsmöjligheter.
I stor utsträckning är brottsligheten relaterad till bruk av alkohol och narkotika samt att vapen i princip alltid finns med i bilden. Import av denna typ av varor omgärdas av så kallades importrestriktioner där det krävs licenser och tillstånd. Dessa kategorier av varor är tobak, alkohol, läkemedel, narkotika samt vapen.
Vid sidan om detta finns också en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempelvis dokument, farmaceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruksprodukter, kapitalvaror, litteratur, luftfartsutrustning, trycksaker, gödningsmedel, varor för olika ändamål och organisationer, varuprover med mera. Det finns en överhängande risk att dessa tullfria varor skulle kunna utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor.
Vi vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor vilka kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Vi vill strama upp regelverket för att bromsa tillförseln av redskap som har kriminella syften.
Tullpersonalens befogenheter är under utredning. Både allmänheten och tullpersonalen upplever frustration då de inte har befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet. Det är bara polisen som har den befogenheten. Diskussion har förts av regeringen om huruvida det skulle vara bättre att stärka polisen eller att ge tullen behörighet att stoppa transporter och personer som lämnar landet. För att ge befogenhet till Tullverkets personal att genomsöka fordon på väg att lämna landet behöver transport av stöldgods klassificeras som ett smugglingsbrott. Det har lämnats ett tillkännagivande om detta tillsammans med ett utökat uppdrag att även mer aktivt kontrollera utgående trafik.
Befogenhet för tullpersonal att utreda narkotikabrott som är föreslagen är ännu ej genomförd. Båda dessa befogenhetsförändringar bör skyndsamt införas.
Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundandragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process som innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn över skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns till förnyelse.
Sverige har i flera decennier arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in? Med utgångspunkt ifrån detta behöver Sverige i framtiden lägga en större vikt vid förhandlingar i internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbelbeskattning där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndigheternas funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att avtalen ska undertecknas.
Sveriges politik för skatteavtal behöver både stärka exportindustrins konkurrenskraft och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten.
Vid inbetalning av importskatter såsom moms och punktskatter kan betalningen ske till både Skatteverket och Tullverket beroende på om personen/företaget i fråga har momsregistrerats. Systemet med att anmäla och betala moms till Tullverket innebär en extra myndighetskanal i skatte- och redovisningshänseende. I förenklings- och enhetlighetssyfte bör skatt vid import, liksom all annan skattehantering, skötas via Skatteverket.
Vi anser att det behöver vara enkelt att inbetala importrelaterade skatter. Vi vill därför se till att utreda frågan om hur systemet för importskatter kan göras så att företagen upplever det smidigt.
Svenska företag är viktiga och det är självklart också viktigt att de betalar in skatter och avgifter enligt vad lagstiftningen anger. För att minimera misstag och fel är det viktigt att alltför krångliga regelverk inte låter vara huvudorsak till att fel inbetalningar genomförs. Innebörden kan bli att fullt fungerande företag utan avsikt att göra fel ändå missar i förfarandet av tulldeklarationer och således straffas med tulltillägg i onödan. Det är vår uppfattning att vi inte i onödan bör bestraffa våra export- och importföretag som är så viktiga för att finansiera trygghet och välfärd i Sverige. Därför vill vi utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas både formellt och tekniskt.
|
Eric Westroth (SD) |
David Lång (SD) |
|
Anne Oskarsson (SD) |
Johnny Skalin (SD) |