Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet.
Energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, för såväl hushåll som näringsliv. Den politik som vi står bakom syftar till att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard.
Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin energiförsörjning och mot den bakgrunden ska en hög grad av självförsörjning prioriteras i arbetet med att uppnå energipolitikens mål.
Denna inställning utesluter emellertid inte att energisystem kan delas över nationsgränser, men då företrädesvis med nationer i Sveriges närområde. Vi strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet, effektivitet och miljöansvar.
Vår ambition med energiforskningen är att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. På längre sikt kommer inte subventioner till enskilda energislag att lösa några problem. Miljövänliga och förnybara energislag måste alltså kunna hävda sig själva på marknaden. Mer medel tillförs för energiforskningen, då framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det perspektivet måste forskningen på detta område prioriteras.
Sverige bör delta i internationellt samarbete med andra kärnkraftsnationer i syfte att möjliggöra att fler länder får tillgång till leveranssäker och ren baskraft. En snabbare etablering av storskalig kommersiell drift av fjärde generationens kärnkraftverk skulle innebära möjligheter för såväl en utfasning av fossilbaserad kondenskraft som minskade mellanlager av använt kärnbränsle. Sverige bör därför ansluta sig till GIF, Generation IV Forum, med målsättningen att utveckla framtidens kärnkraftsteknik.
Sett utifrån att kärnkraften står för en betydande del av vår elförsörjning så har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och ännu mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ett ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Vi vill därför satsa på en statligt finansierad forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft med syftet att kunna återanvända det använda kärnbränslet.
I dag nyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan man avser att gräva ned återstående del som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kunna vara Oskarshamn, där det idag använda kärnbränslet finns.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
419 387 |
−20 000 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
118 000 |
±0 |
|
1:3 |
Insatser för förnybar elproduktion |
25 000 |
−25 000 |
|
1:4 |
Energiforskning |
1 432 723 |
50 000 |
|
1:5 |
Infrastruktur för elektrifierade transporter |
600 000 |
±0 |
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
184 294 |
±0 |
|
1:7 |
Energiteknik |
1 077 600 |
−578 000 |
|
1:8 |
Elberedskap |
361 000 |
±0 |
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
1 000 |
|
1:10 |
Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. |
140 000 |
−140 000 |
|
1:11 |
Elsäkerhetsverket |
71 592 |
±0 |
|
99:1 |
Forskningsreaktor |
±0 |
150 000 |
|
Summa |
4 454 924 |
−562 000 |
|
1:1 Statens energimyndighet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–20 000 |
–20 000 |
–20 000 |
En besparing på post 1:1 Statens energimyndighet bland annat utifrån att vi sparar på en del andra berörda anslag.
1:3 Insatser för förnybar elproduktion
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–25 000 |
–25 000 |
–25 000 |
Anslaget på post 1:3 Insatser för förnybar elproduktion tas bort, vilket syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag med ett fokus på fossilfrihet.
1:4 Energiforskning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Anslaget minskas av regeringen för att delvis finansiera verksamhetskostnader samt för lånefinansiering av verksamhetsinvesteringar, vilket man bedömer inte ska påverka verksamheten. Men det minskas även för genomförandet av elektrifieringsstrategin och ett elektrifieringsråd. Vi anser att energiforskningen är viktig för att reducera Sveriges beroende av fossila bränslen och att utveckla den inhemska energiindustrin. Det är därför olyckligt att minska ambitionen. Av den anledningen ökar Sverigedemokraterna anslaget, då vi istället vill öka ambitionen och ge förutsättningar för att kunna forska på alla fossilfria energislag.
1:7 Energiteknik
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–578 000 |
±0 |
±0 |
Anslaget för energiteknik får användas för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar, vilka uteslutande har varit solceller, energilager och biogas. Åtgärder som har varit ineffektiva och som huvudsakligen subventionerat elproduktion som producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Anslaget minskas därför till att endast innefatta stöd för biogas.
Behålla satsning på biogasstöd, men slopa för solceller och batterier. Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Därför minskar vi anslaget 1:7 Energiteknik.
1:9 Avgifter till internationella organisationer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
Sverige bör ansluta sig till GIF, Generation IV Forum, med målsättningen att utveckla framtidens kärnkraftsteknik. För detta ändamål utökas anslaget med 1 miljon kronor årligen.
1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–140 000 |
–155 000 |
–145 000 |
Anslaget avser statsbidrag till kommuner för energi- och klimatrådgivning samt stöd som kan delas ut till projekt inom samma område. Anslaget har en väldigt låg effektivitet i arbetet för att nå fossilfrihet och flera tveksamma projekt finansierats under tidigare perioder. Förslaget är att anslaget tas bort helt.
99:1 Forskningsreaktor
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
150 000 |
150 000 |
150 000 |
Medel anslås för både forskning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor. Anslagets storlek bygger på den skrivelse som överlämnades till Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien där budgeten var satt till drygt 1,5 mdkr under perioden 2013–2023. För att med god marginal inte underskatta kostnaden så anslås 150 miljoner kronor årligen för detta från och med år 2022.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Tobias Andersson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|