Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Kriminaliteten och otryggheten breder ut sig i Sverige. Rättsväsendet står underfinansierat och under lång tid bortprioriterat. En ansvarslös, kravlös migrations- och integrationspolitik har skapat än större segregation. Tilltron till polis- och rättsväsendet blir allt mindre. Samtidigt skapar radikalism och extremism runt om i världen nya problem, där terrorister enklare rör sig över landsgränser och med ny teknik hotar det som tidigare varit tryggt. Statens kärnuppgift, att värna medborgarnas trygghet, står hotad.
Sverigedemokraterna tar dessa problem på största allvar. Vi har under åratal prioriterat rättsväsendet och trygghet för våra medborgare. Det måste ske förstärkningar av resurser, befogenheter och verktyg till rättsväsendets alla delar. Övergripande reformer och en förändring av vårt sätt att bemöta denna problematik över tid kommer att vara en av vår tids stora frågor. Om vi ska motverka den växande problematik som nu blir allt mer uppenbar så krävs det förändringar nu; vi kan inte vänta längre.
Arbetet med att stärka Polismyndigheten med personal fortgår. Det finns dock en begränsning i hur många som kan utbildas och många upplever alltjämt villkoren som så undermåliga att de underlåter att arbeta kvar. En särskild lönesatsning främjar kvarstannandet av medarbetare vid myndigheten samt skapar incitament för återrekrytering av poliser som för närvarande arbetar med annat. Sverigedemokraterna tillför för detta 1 475 miljoner kronor för år 2022.
Målet med 10 000 fler anställda poliser till 2024 kräver en långsiktig planering av Polismyndighetens resurser i syfte att möjliggöra den utbyggnad av myndigheten som detta innebär. Regeringen har i budgetpropositionen inte aviserat de medel som krävs för att uppnå denna satsning under budgetperioden, varför Sverigedemokraterna anslår äskade medel även för 2024 om 2 128 miljoner.
För att uppnå den personalstyrka Polismyndigheten behöver i sitt arbete krävs mer än att enkom öka antalet utbildningsplatser, i synnerhet då utbildningsplatser kontinuerligt gapar tomma och avhopp ofta förekommer. I syfte att öka genomströmningen på utbildningen föreslås, förutom åtgärder för att öka polisyrkets attraktivitet, att studenter på utbildningen erhåller lön under studietiden. Detta möjliggör att även de som är mitt i livet och önskar bli poliser får en reell möjlighet att bli det. För detta syfte anslås 870 miljoner kronor för år 2022.
Den tekniska utvecklingen och de utökade möjligheterna till kameraövervakning kräver utökade resurser för att tillvarata möjligheterna till bättre brottsbekämpning. Det bör förutom de medel som Polismyndigheten omedelbart äskat finnas rum för en ambitionshöjning, med fler kameror och tekniska lösningar som leder till förhindrande och beivrande av brott. För detta syfte anslås ytterligare 200 miljoner kronor för år 2022.
Beredskapspolisen bestod innan nedläggningen av ungefär 1 500 man som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Vid en större händelse, såsom en terrorattack, är beredskapspolisen nödvändig. Oroligheterna i utanförskapsområden, kravaller och en ökad våldsbejakande extremism gör att behovet av en förstärkningsresurs till polisen kan vara större än någonsin. För detta anslås 50 miljoner kronor för år 2022.
I syfte att frigöra polisiär kompetens bör administrativ personal anställas i större utsträckning. Genom att administrativa uppgifter eller andra icke-polisiära uppgifter fördelas till sådan personal kan de med polisutbildning arbeta med kärnverksamheten, vilket bör leda till större effektivitet. För detta anslås 200 miljoner kronor för år 2022.
Nationellt forensiskt centrum utgör ett ovärderligt verktyg i utredandet av brott. Dess verksamhet har dock länge varit underdimensionerad och underfinansierad. I syfte att förbättra dess verksamhet, och i förlängningen förkorta utredningstider och förbättra utredningar, anslås 200 miljoner kronor för år 2022.
Organiserad tillgreppsbrottslighet bedrivs till stor del av internationella brottsnätverk. Polismyndigheten har ett ansvar att handha de kontroller som sker vid både yttre och inre gräns samt inre gränskontroller. Dessa olika kontroller är ett effektivt medel för att beivra och förhindra den gränsöverskridande kriminaliteten. I syfte att understödja motverkandet av denna kriminalitet bör myndigheten tillföras 100 miljoner kronor för år 2022.
Sekretess mellan myndigheter har inneburit problem för Polismyndigheten både gällande att få tidiga indikationer på brottslighet hos unga och för utredningars underlag och kvalitet. Även om det finns sekretessbrytande bestämmelser så saknas former för, och kunskap om, dessa reglers innebörd och tillämpning. Sverigedemokraterna anslår därför 50 miljoner kronor årligen för att förbättra informationsdelning mellan myndigheter i det brottsbekämpande arbetet.
Terrorism och extremism ökar internationellt, så även i Sverige. Säkerhetspolisen uppvärderade hotet från högerextremistiska miljöer, samtidigt som hotet från vänsterautonoma grupperingar kvarstår. Extremistisk islamism utgör alltjämt det största hotet mot säkerheten i Sverige, något som kan förutses öka då terrorister från den besegrade så kallade Islamiska staten har återvänt, och fortsätter att återvända, till Europa. Då Sveriges lagstiftning ännu är synnerligen underutvecklad ökar Säkerhetspolisens behov av att effektivt kunna följa sådana individer. För att möta detta behov föreslås en anslagshöjning om 210 miljoner för år 2022.
Ärendeinflödet ökar och enskilda ärenden blir allt mer komplexa. Utredningsresurser behöver således tillföras. Regeringen anslår inte de medel myndigheten äskar för att på ett tillfredsställande vis genomföra verksamheten. Sverigedemokraterna anslår därför ytterligare 35 miljoner kronor för år 2022.
Antalet mål som behöver avgöras kan, med en förstärkning av rättsväsendet som helhet, antas öka. Domstolarna kan då ej tillåtas bli en fördröjande del av rättsväsendet. I syfte att möta en ökad måltillströmning, kompetensförsörjning och behov av viss digitalisering anslås i enlighet med myndighetens äskande 75 miljoner kronor för år 2022.
Ett införande av anonyma vittnesmål i rättegångar skulle innebära både ett förbättrat beivrande av brottslighet och ett utökat skydd för de som vågar vittna. I syfte att skapa förutsättningar för ett införande av detta anslår Sverigedemokraterna ett tillskott om 20 miljoner kronor för 2022.
I syfte att på kort sikt möta den kapacitetsbrist som finns använder Kriminalvården idag både beredskapsplatser och tillfälliga platser. Även med dessa saknas dock en tillfredsställande förvaltningsmarginal och möjlighet att ta emot fler än vad nuvarande lagstiftning kan förväntas medföra. Sverigedemokraterna anslår således ytterligare 417 miljoner kronor för 2022 i syfte att utöka antalet tillfälliga platser.
I syfte att avhjälpa den akuta problematiken med platsbrist bör, förutom utvidgningen av tillfälliga platser, avtal med andra länder om nyttjande av anstaltsplatser genomföras. Dessa platser bör främst användas för utländska medborgare och andra långtidsdömda. En exakt kostnad för detta går ej att fastställa då den är en funktion av ett eventuellt avtal. Sverigedemokraterna anser dock att problematiken är så pass akut att ytterligare 300 miljoner kronor för 2022 bör tillföras myndigheten i detta syfte.
För skadestånd på grund av brottmål bör brottsoffret aldrig själv tvingas att kräva in detta av gärningspersonen. Sverigedemokraterna anser att en statlig skadeståndsgaranti bör införas, där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer. Staten ska därefter kunna kräva summan, motsvarande det utbetalade skadeståndet, av gärningspersonen. För detta anslås 125 miljoner kronor för år 2022.
Skadeståndsnivåerna är idag påfallande låga. I synnerhet för allvarliga brott mot person såsom sexualbrott och brott mot liv och hälsa finns ett stort behov av utökade skadeståndsnivåer. Anslaget för detta bör således höjas med 50 miljoner kronor årligen.
Genom en lagändring för effektivisering av mål i högre rätt har det visat sig att rätten till målsägandebiträden i hovrätterna har urholkats. Alla brottsoffer ska kunna känna en säkerhet i att de får de stöd som de behöver, varför 50 miljoner kronor årligen anslås i detta syfte.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
32 985 967 |
3 145 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 828 382 |
210 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 942 249 |
25 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
855 674 |
35 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
6 632 674 |
95 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
12 162 399 |
717 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
177 371 |
±0 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
552 653 |
±0 |
|
1:9 |
Brottsoffermyndigheten |
43 962 |
±0 |
|
1:10 |
Ersättning för skador på grund av brott |
200 953 |
175 000 |
|
1:11 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 915 857 |
50 000 |
|
1:12 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
±0 |
|
1:13 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
19 174 |
±0 |
|
1:14 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
70 157 |
±0 |
|
1:15 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
24 804 |
±0 |
|
1:16 |
Domarnämnden |
9 823 |
±0 |
|
1:17 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
226 900 |
±0 |
|
Summa |
61 688 986 |
4 452 000 |
|
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
3 145 000 |
3 305 000 |
5 638 000 |
Anslaget höjs för att förbättra Polismyndighetens personalförsörjning, arbetsmiljö och möjligheter att genomföra sitt uppdrag.
1:2 Säkerhetspolisen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
210 000 |
210 000 |
210 000 |
Anslaget höjs för att stärka Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa terrorism och extremism.
1:3 Åklagarmyndigheten
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
25 000 |
25 000 |
25 000 |
Anslaget höjs för att stärka Åklagarmyndighetens förmåga vid ett ökat ärendeflöde.
1:4 Ekobrottsmyndigheten
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
35 000 |
45 000 |
40 000 |
Anslaget höjs för att stärka Ekobrottsmyndighetens verksamhet som helhet.
1:5 Sveriges Domstolar
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
95 000 |
60 000 |
100 000 |
Anslaget höjs för att stärka domstolarnas verksamhet som helhet och för att genomföra reformen med anonyma vittnesmål.
1:6 Kriminalvården
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 4 |
|
Avvikelse från regeringen |
717 000 |
620 000 |
620 000 |
Anslaget höjs för att öka antalet anstalts- och häktesplatser och därmed reducera platsbristen inom Kriminalvården.
1:10 Ersättning för skador på grund av brott
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
175 000 |
175 000 |
175 000 |
Anslaget höjs för att genomföra den statliga skadeståndsgarantin och skadeståndsbeloppen för vissa brott.
1:11 Rättsliga biträden
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Anslaget höjs för att garantera rätten till målsägandebiträden i högre rätt.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Ebba Hermansson (SD) |
|