Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats de senaste decennierna, och utvecklingen har accelererat de senaste åren och stundtals överraskat. Inte minst har utvecklingen i Ryssland påverkat Sveriges säkerhetspolitiska läge negativt.
Försvarsanslagen som andel av BNP har trots denna utveckling fortsatt att minska, vilket lett till omfattande neddragningar och nedläggningar inom totalförsvaret under denna period.
Målet med Sverigedemokraternas försvarspolitik är att skapa ett totalförsvar som åter kan försvara hela Sverige mot en kvalificerad motståndare. Sverigedemokraterna fokuserar därför på försvaret av Sverige framför internationella insatser. Vi anser det vidare vara av yttersta vikt att försvarsviljan i vårt land är stark och att Försvarsmaktens folkförankring är djup. I juni 2019 skrev Sverigedemokraterna under Försvarsberedningens rapport Värnkraft (Ds 2019:8). Rapporten lägger tillsammans med rapporten Motståndskraft (Ds 2017:66) grunden för ett starkt svenskt totalförsvar. Sverigedemokraterna ser positivt på den inriktning som pekas ut i rapporterna.
På längre sikt har dock Sverigedemokraterna en högre ambitionsnivå än Försvarsberedningen. För att klara av att uppnå den ambitionsnivån bedömer vi att anslagen kommer att behöva höjas ytterligare efter år 2025, så att de senast år 2030 är uppe i två procent av bruttonationalprodukten. Försvarsmakten behöver också ges möjlighet att planera långsiktigt, varför vi anser att budgetramen behöver bli treårig. För att vidmakthålla en fortsatt god försvarsförmåga över tid anser Sverigedemokraterna att det genom lag ska anges en lägsta nivå för försvarsanslagen. Avslutningsvis ser vi det som en självklarhet att Sverige har ett nära militärt samarbete med Finland och att vi ingår ett försvarsförbund med dem.
Covid-19 har påverkat Försvarsmaktens möjligheter att genomföra övningar under år 2020, bland annat ställdes totalförsvarsövningen Aurora 2020 in. För att myndigheten ska kunna genomföra dessa övningar vid ett senare tillfälle tillförs Försvarsmakten resurser för ändamålet. Vidare kommer antalet värnpliktiga att öka kraftigt framledes och för att Försvarsmakten ska klara av att genomföra utbildning av dessa krävs det att antalet officerare blir fler. I dagsläget har dock myndigheten stora problem med avgångar, inte minst på grund av att Försvarsmakten inte ses som en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Genom ökade anslag ges myndigheten möjlighet att genomföra satsningar på redan anställd personal, exempelvis högre lön och förbättrade förmåner, i syfte att dessa ska kvarstanna i tjänst. Det ökade anslaget möjliggör också rekryteringssatsningar i fråga om yrkesofficerare. Sammantaget skapar detta förutsättningar för att klara av ökande värnpliktsvolymer.
Sverige bör i nuläget fokusera på återuppbyggnaden av totalförsvaret framför deltagande i mer omfattande internationella insatser. Av denna anledning anser vi att huvuddelen av Sveriges internationella insatser omgående ska avslutas. Förändringen leder till minskade kostnader för anslaget, vilket möjliggör satsningar inom andra områden.
Hemvärnet är i behov av nya sensorer, ny mörkermateriel och drönare. Anslagsökningen möjliggör att anskaffningen av denna materiel kan tidigareläggas. Vidare medger också höjningen att delar av den materiel som inte har kunnat anskaffas till Försvarsmakten på grund av regeringens ambitionssänkning kan köpas in till myndigheten. Sammantaget resulterar detta i en ökad operativ effekt för Försvarsmakten.
Internationellt satsas enorma summor på militär teknikutveckling och forskning. Nya vapensystem används som kan revolutionera krigföringen; bland annat den omfattande användningen av obemannade flygfarkoster i kriget 2020 mellan Armenien och Azerbajdzjan är exempel på detta. Därför vill Sverigedemokraterna förstärka både Försvarsmaktens och Totalförsvarets forskningsinstituts forsknings- och utvecklingssatsningar.
Kustbevakningen får genom anslagshöjningen möjlighet att i ökad omfattning bedriva utbildning och införskaffa materiel för att motverka bränder på färjor. Sverigedemokraterna ser också miljöarbete till sjöss som en viktig del för att få till stånd en bättre miljö. Inom ramen för detta arbete finns den så kallade svavelförordningen. Genom att kontrollera att denna förordning efterlevs kan stora miljövinster göras.
I dag är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet för svavelförordningen. Sverigedemokraterna bedömer att man i stället bör tilldela Kustbevakningen denna roll då det är den myndighet som har bäst förutsättningar att sköta kontrollen av svavelförordningen.
Det civila försvaret och rikets krisberedskap är i behov av beredskapslager. Riktvärdet bör vara att beredskapslagren klarar av att täcka minst tre månaders förbrukning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i uppdrag att samordna, prioritera och fördela tillförda medel till berörda myndigheter.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
44 207 502 |
1 156 000 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 476 513 |
±0 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
19 802 213 |
1 287 000 |
|
1:4 |
831 905 |
50 000 |
|
|
1:5 |
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten |
11 463 |
±0 |
|
1:6 |
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk |
333 842 |
±0 |
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
262 289 |
±0 |
|
1:8 |
1 551 762 |
30 000 |
|
|
1:9 |
241 697 |
50 000 |
|
|
1:10 |
Nämnder m.m. |
6 986 |
±0 |
|
1:11 |
2 104 280 |
20 000 |
|
|
1:12 |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
10 874 |
±0 |
|
2:1 |
Kustbevakningen |
1 395 048 |
20 000 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor |
521 850 |
20 000 |
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
27 580 |
±0 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
1 273 788 |
±0 |
|
2:5 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal |
401 671 |
±0 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 428 916 |
±0 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
57 728 |
±0 |
|
2:8 |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
103 000 |
±0 |
|
2:9 |
Rakel Generation 2 |
67 000 |
±0 |
|
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
407 892 |
±0 |
|
99:1 |
±0 |
300 000 |
|
|
Summa |
76 525 799 |
2 933 000 |
|
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
|
Avvikelse från regeringen |
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Kompensation inställda övningar m.m. |
500 000 |
|
|
|
Ökad rekrytering |
200 000 |
200 000 |
200 000 |
|
Kompensation försvarsprisindex |
456 000 |
456 000 |
456 000 |
Anslaget höjs med 1 156 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att genomföra inställda övningar vid ett senare tillfälle. Ökningen möjliggör också för myndigheten att säkerställa personalförsörjningen av officerare.
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
±0 |
-645 000 |
-1 290 000 |
Försvarsmaktens mer omfattande internationella uppdrag avvecklas från och med år 2022, vilket möjliggör en anslagssänkning om 645 miljoner kronor. På grund av omfattande avvecklingskostnader bedöms dock åtgärden få ekonomisk effekt först år 2023.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
|
Avvikelse från regeringen |
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Materielinköp |
930 000 |
1670 000 |
1600 000 |
|
Kompensation försvarsprisindex |
357 000 |
357 000 |
357 000 |
Anslaget höjs med 1 287 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att genomföra omfattande materielinköp.
1:4 Forskning och teknikutveckling
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Höjningen av anslaget gör det möjligt att stärka forskningsverksamheten så att Försvarsmakten kan trygga tillgången på kunskap inom kritiska områden och inte hamna efter den ständiga militärtekniska utvecklingen på den internationella arenan.
1:8 Försvarets radioanstalt
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
30 000 |
30 000 |
30 000 |
Anslaget används för att utöka verksamheten vid Försvarets radioanstalt.
1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Anslaget används för att förstärka forskningen vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
1:11 Försvarets materielverk
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
Anslaget används för en förstärkning i samband med att Försvarets materielverk blir nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering.
2:1 Kustbevakningen
|
Avvikelse från regeringen |
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
|
Utbildning, resurser, brandbekämpning |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
|
|
KBV blir tillsynsmyndighet för svavelförordningen |
10 000 |
|
|
|
Anslaget höjs med 20 miljoner kronor och finansierar bland annat de kostnader som uppstår när Kustbevakningen blir tillsynsmyndighet för svavelförordningen.
Anslaget får användas för de kostnader som uppstår inom ramen för uppdraget.
2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
Anslaget höjs med 20 miljoner kronor till förebyggande arbete mot olika naturolyckor.
99:1 Beredskapslager
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
300 000 |
400 000 |
600 000 |
300 miljoner kronor läggs till anslaget och möjliggör en snabbare återuppbyggnad av beredskapslager.
|
Roger Richthoff (SD) |
|
|
Sven-Olof Sällström (SD) |
Caroline Nordengrip (SD) |
|
Lars Andersson (SD) |
|