Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1.
Sverigedemokraterna ser bistånd som ett viktigt verktyg för att hjälpa fattiga och utsatta människor i utvecklingsländer. Sveriges bistånd bör fokusera på att tillmötesgå drabbade personers grundläggande behov i deras omedelbara vardag. I en värld som till stor del präglas av god ekonomisk tillväxt, snabb förbättring av levnadsstandarder samt ökad framtidstro är det inte acceptabelt att miljoner människor världen över saknar tillgång till enkel sanitet, grundläggande sjukvård och säkert dricksvatten. Biståndet måste på längre sikt hjälpa utvecklingsländerna att utveckla näringsliv och infrastruktur. Viktiga förutsättningar är även rättsstatens utveckling och demokrati.
Under 2020 och 2021 har den pågående coronapandemin inneburit en global kris som har påverkat förutsättningarna för de flesta politikområden. Detta är fallet även avseende biståndspolitiken och det finns än större anledning att prioritera om och prioritera rätt när det gäller Sveriges bistånd. Utgångspunkten behöver vara att inrikta biståndet på insatser som innebär hjälp där det finns störst akuta behov men också att prioritera nationella behov först. Risken är annars att motivationen för att hjälpa andra undergrävs om stora summor skickas utomlands samtidigt som det pågår en omfattande pandemi i Sverige. Sveriges bistånd fortsätter också att präglas av incidenter som understryker ett akut reformbehov och som i det längre perspektivet utgör ett hot mot allmänhetens förtroende för biståndet som verktyg. Sverigedemokraterna ser fyra konkreta problem som måste adresseras snarast: en osund företagskultur vad gäller ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och betalningsmottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet samt skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Till detta kommer även att det på senare tid påtalats att biståndet i ett antal fall varit kontraproduktivt eftersom det gött korruption.
Det genomsnittliga biståndet inom OECD låg år 2020 på 0,3 procent av BNI, vilket är mindre än en tredjedel av vad regeringen vill lägga på det svenska internationella biståndet. Av samtliga 28 EU-länder är det enbart Sverige och Luxemburg som har ett bistånd på över 0,75 procent av BNI. Mot bakgrund av att biståndet utgör en betydande del av statsbudgeten är det Sverigedemokraternas uppfattning att 30 procent av det svenska internationella biståndet behövs för mer akuta behov i Sverige.
Regeringens målsättning om att spendera en så pass hög andel av BNI gör att risken blir stor för att se mellan fingrarna på kvalitetsbrister inom många projekt och organisationer. Sidas arbete mot korruption och oskäligt stora ersättningar är fortfarande mycket bristfälligt, trots att ett flertal mycket oroväckande korruptionsskandaler uppdagats under många år. Sammantaget klarar inte Sida av att spendera regeringens anslag på ett kvalitetssäkert sätt, vilket riskerar att leda till ytterligare problem relaterade till korruption och organiserad brottslighet i mottagarländerna samt korruption inom de internationella organisationer dit pengarna slussas.
Efter coronapandemins effekter och migrationsrelaterade kostnader är investeringsbehoven gällande bland annat grundläggande välfärd inklusive pensioner och rättsvårdande myndigheter mycket stora. Därför budgeterar vi för budgetåret 2022 ett biståndsanslag inom utgiftsområde 7 på 34 915 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av BNI. Med Sverigedemokraternas budgetförslag är Sverige, i europeisk och internationell jämförelse, en fortsatt mycket generös biståndsgivare.
Sverigedemokraternas satsningar skiljer sig från regeringens på ett antal områden. Som andel av biståndsbudgeten satsar vi mer pengar på humanitära insatser jämfört med regeringens utfall 2020, detta för att vi vill fokusera biståndet på de mest utsatta människorna. Sverigedemokraterna vill se ett särskilt fokus på flyktinghjälp. Under coronakrisen behövs även nödhjälp till områden där befolkningen drabbats av hunger som en följd av coronakrisen. Sverigedemokraterna vill för att öka effektiviteten i biståndet kraftigt reducera antalet internationella organisationer och fonder till vilka Sverige ger stöd, men samtidigt öka stödet till organisationer som UNHCR, WFP och WHO, vilka arbetar med hjälp till akut utsatta och med sjukdomsbekämpning. Totalt minskar Sverigedemokraterna stödet genom FN-systemet med 8 miljarder. Beträffande bilateralt bistånd bör det i första hand inriktas på områden där Sverige innehar ledande kompetens. På miljö- och klimatområdet investerar Sverigedemokraterna i bilaterala projekt för bland annat plantering av skog på degraderade marker och utveckling av vidareförädling där så är lämpligt för att använda råvaran långsiktigt.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
49 985 150 |
−16 500 000 |
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 652 317 |
−500 000 |
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
17 308 |
−2 000 |
|
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
213 367 |
−21 000 |
|
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50 000 |
±0 |
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
21 620 |
−2 000 |
|
Summa |
51 939 762 |
−17 025 000 |
|
1:1 Biståndsverksamhet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
−16 500 000 |
–22 500 000 |
–28 500 000 |
Anslaget sänks genom att minska antalet FN-organisationer, internationella fonder och andra internationella organisationer genom vilka Sveriges bistånd går, samt genom koncentration av biståndet till färre länder och fokusområden.
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
−500 000 |
–600 000 |
–700 000 |
Anslaget sänks till följd av en minskad biståndsram samt en tydligare biståndslinje där svenskt bistånd ska fokusera på färre projekt i färre mottagarländer. En större andel av biståndet behöver vidare direkt gå via bl.a. UNHCR och WFP för att lindra nöden i flyktingläger och områden drabbade av coronakrisen.
1:3 Nordiska Afrikainstitutet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
−2 000 |
−2 000 |
−2 000 |
Anslaget sänks med 10 procent jämfört med regeringens förslag.
1:4 Folke Bernadotteakademin
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
−21 000 |
−23 000 |
–23 000 |
Anslaget sänks med 10 procent jämfört med regeringens förslag.
1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
−2 000 |
–2 000 |
–2 000 |
Anslaget minskas något som en följd av minskade anslagsramar till internationellt bistånd, men dess andel av biståndsbudgeten ökas. Inom anslaget skall ett särskilt anslag finansieras för att utvärdera vilka arbetsmetoder inom biståndet som verkligen ger konkreta, mätbara resultat samt varför.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Mats Nordberg (SD) |