Motion till riksdagen
2021/22:3892
av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Vårt samhälle är beroende av ett bra och högkvalitativt utbildningssystem för att fungera och utvecklas. Vistelse i förskola ska innebära bästa tänkbara omsorg, trygghet, stimulans för utveckling, lärande samt god vistelse- och arbetsmiljö för barn och personal. I många fall är personaltätheten för låg för att detta ska kunna infrias och för att personalen ska ha en bra arbetsmiljö och god hälsa. Mer resurser behövs och det är de små enheterna själva som vet hur de i första hand bör användas. Grundskolan är oerhört viktig såväl för elever som för samhället i stort och utgör en bas där barn och ungdomar växer, utvecklas samt inhämtar nödvändiga kunskaper. För att skolan ska kunna tillgodose detta behövs krav på ordning och gott uppförande, kunskapsfokus, stärkt styrning, fler utbildade lärare och en bättre karriärmodell. Utöver detta behövs verktyg för hantering av elever som inte fungerar i en normal skolsituation, samt utökad tillsyn för säkerställd kvalitet. I gymnasiet fördjupar eleverna de kunskaper de förvärvat i grundskolan. Den enskilde eleven beslutar inriktning inför det kommande yrkeslivet alternativt ser över möjligheten till eftergymnasiala studier. I detta skede är en tydlig koppling mellan skola, samhälle och yrkesliv av yttersta vikt i kombination med elevens tillgång till studie- och yrkesvägledning. Utbildning behöver i större utsträckning matchas efter arbetsmarknadens behov.

En tidigare i hög utsträckning oreglerad invandringspolitik har medfört negativa konsekvenser inom den svenska skolan. Antalet elever har ökat i klasserna och resurserna räcker inte till för den undervisning och det stöd som krävs. Många invandrade elever klarar inte att nå mål och goda resultat på grund av brister i svenska språket, brister i grundläggande kunskaper om det svenska samhället samt i många fall även grundläggande brister i kunskaper i skolämnena. Svenska elever som tidigare följt den svenska utbildningsvägen får i många fall inte det stöd eller den utbildning de behöver.

I högre utbildning ska lärarledd undervisning värnas. Det säkerställer att kvaliteten i utbildningen inte går förlorad. Besparingar kan göras genom sammanslagning av några högre lärosäten. Produktivitetsavdraget bör avskaffas och satsningar behövs på svensk rymdforskning samt på ett nytt strategiskt forskningsområde.

Politikens inriktning

Svenska skolväsendet är i stort behov av kloka och välriktade satsningar eftersom problemen med bland annat stök, otrygghet och dålig måluppfyllelse har ökat på senare tid. Vissa av regeringens satsningar innebär otillräcklig och snedriktad politik. Det gäller exempelvis ”likvärdighetsbidraget” som är en ospecificerad projektbaserad satsning där konkreta krav inte ställs på resultatförbättringar. Satsningar behövs i stället på de områden där problemen är akuta. För ökad likvärdighet krävs statligt huvudmannaskap och en tydligare statlig reglering. Fler behöriga lärare, en förstärkning av läraryrkets attraktivitet, en stärkt rektorsroll samt tydliga uppföljningar av elevernas kunskapsresultat är också av stor betydelse.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte satsar tillräckligt med resurser på förskolan, inte budgeterar för det slopade karensavdrag som de själva utlovat samt inte avsätter nog med medel till Skolinspektionen så att nödvändig tillsyn kan genomföras. Inte heller vill regeringen satsa på att lösa problemen med ökad otrygghet och studieoro samt hot och våld i skolan. Konkreta finansiella satsningar för att åtgärda dessa problem uteblir.

Det är nödvändigt med en förskolemiljard och en trygghetsmiljard för att förbättra verksamheten. Förskolemiljarden omfattar ett öronmärkt men öppet statsbidrag som ska gå till förskolan. Kommunerna och förskolorna vet själva bäst var satsningen mest behövs. Trygghetsmiljarden innebär en satsning på ökade krav på skolor när det gäller ordning och studiero, utökade kontroller samt en förstärkning av systemet med undervisning vid sidan av ordinarie klass. Dessutom görs satsningar på ökad generell skolpeng samt för att stärka lärares och övrig skolpersonals situation. En mängd satsningar behövs även för att höja kvaliteten på svensk högskola och forskning.

Sverigedemokraternas satsningar

Förskolemiljarden – en extra satsning på förskolan

Tillräckligt antal förskolepersonal per barn är en viktig sak för att alla barn ska få den uppmärksamhet och omsorg som krävs. Många förskolor har för lite personal sett till antalet inskrivna barn mot vad som är optimalt, vilket kan medföra en mycket hög arbetsbelastning, underbemanning och upplevd ohälsa. Behovet av satsningar ser emellertid olika ut beroende på region, kommun och enskilda förskolor.

Förskolemiljarden är ett öppet statsbidrag som ska användas där det lokalt behövs mest och kan således även inbegripa satsningar på tillagningskök, förbättrad vistelsemiljö och arbetsmiljö, pedagogiska uterum, upprustning, lokalanpassning, nattverksamhet med mera.

Slopat karensavdrag för förskolepersonal

Förskolepersonal är en viktig yrkeskår. Personalen behöver goda arbets- och anställningsförhållanden. Inom förskoleverksamhet sprids förkylningar och annan smitta mellan barn och personal genom att många möts i verksamheten och ofta på liten yta. Det bör vara självklart att varken barn eller personal ska vistas i verksamheten när man är sjuk. Karensavdraget som det är utformat i dag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag för förskolepersonal förbättras i större utsträckning möjligheterna att stanna hemma och bli frisk. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.

Ökad generell skolpeng

Vi önskar en likvärdig och generell satsning på Sveriges elever genom en ökad skolpeng. Staten ska skjuta till mer pengar så att grundbeloppet för varje elev ökar. Det står sedan respektive skola fritt att använda dessa extra resurser till de förbättrande åtgärder som behövs. Det kan till exempel ske genom inköp av mer läromedel eller en satsning på högre personaltäthet.

Satsning för bevarande av skolor i glesbygd

En levande landsbygd är av stor vikt för hela Sverige. Människor ska kunna bo, arbeta och resa över hela landet och därför krävs tillgång till nödvändig service. En fungerande skola är central för de grundläggande samhällsfunktioner som krävs för en levande landsbygd. Vi satsar medel till stöd för möjligheten att fortsätta driva skolverksamhet där tillfälligt sviktande elevunderlag hotar nedläggning av en mindre skola.

Inrättande av jourklasser

Elever som inte bryr sig om tillsägelser och som har svårt att fungera i en normal skolsituation ska hänvisas till jourklasser. Jourklassen bör finnas i eller i nära anslutning till varje skola med fler än 100 elever. Där ges eleverna extra möjligheter till stöd och lämplig undervisning samtidigt som övriga elever ges större möjligheter till studiero samt en lugn och trygg miljö i klassrummet. Satsningen på jourklasser ingår tillsammans med satsningarna på Skolinspektionen i vår trygghetsmiljard.

Ökade resurser till Skolinspektionen

Skolinspektionen ska i större utsträckning göra oanmälda inspektioner med kravet att de missförhållanden som uppmärksammas skyndsamt ska åtgärdas. I de fall skolorna inte åtgärdar allvarliga problem ska staten via Skolinspektionen ta över dessa skolor. Skolinspektionens rutiner gällande kravställning, kontroller, planering och uppföljning av åtgärder och besök behöver även utvecklas och öka. Godkännandet av, samt tillsynen av, förskolor och fritidshem med konfessionell inriktning ska flyttas från kommunerna till Skolinspektionen. Skolinspektionen ska få större mandat och ansvar samt utökad verksamhet och utökade resurser.

Stärkt elevhälsa för stävjande av psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar kraftigt, vilket kräver ett flertal åtgärder. Skolan är en viktig arena för förebyggande insatser. Här finns möjlighet till tidig upptäckt och kompetens i form av skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog som snabbt kan ge stöd. Eleverna är redan förtrogna med elevhälsan och behöver inte stå i kö för påbörjade insatser. Vi föreslår att ett tak sätts för hur många elever elevhälsans personal får ansvara för – en skolläkare 7 000 elever, en skolsköterska 430 elever, en psykolog 1 000 elever och en kurator 400 elever. Vår satsning täcker denna förstärkning av elevhälsan.

Satsning på stödpersonal i grundskolan

Samtliga personalkategorier i skolan behöver stärkas så att lärare avlastas och kan ägna sig åt sitt kärnuppdrag. En satsning på till exempel fler it-pedagoger, kuratorer, specialpedagoger och administratörer behövs. Satsningen på mer skolpersonal ingår i vårt omfattande stöd till kommunerna i utgiftsområdesmotion 25.

Höjda lärarlöner

Läraryrkets attraktivitet behöver stärkas genom förbättrad arbetsmiljö samt genom högre löner. Anslaget till lärarlöner ökas med åtskilliga hundra miljoner kronor. Löneutvecklingen ska ställas i relation till lärares ansvar, kunskapsutveckling, resultat samt arbets- och anställningsvillkor. Regeringens modell för förstelärartjänster är ojämlik, eftersom möjligheter till löneökning endast ges till förstelärare. Dessutom läggs en stor del av satsningen på ett mycket stort påslag till förstelärare i utsatta områden. Problemen i skolor i utsatta områden löses inte genom denna satsning. Arbetsmiljön måste stärkas för att lärare ska kunna trivas, arbeta och se till att skolresultaten höjs. Vi föreslår att förstelärartjänsterna avvecklas och att regeringens anslag i stället används till förverkligandet av Sverigedemokraternas karriärtjänstmodell som baseras på utveckling, samordning, mentorskap och krav på höjning av elevresultat. En karriärtjänstmodell ska vara dynamisk och kunna utvecklas successivt i flera steg genom olika karriärnivåer. Karriärtjänstmodellen ska gälla i hela landet eftersom alla platser i landet och alla elever är lika viktiga.

Slopat karensavdrag för grundskollärare och fritidspedagoger

Grundskollärare och fritidspedagoger behöver goda arbets- och anställningsförhållanden. Förkylningar och annan smitta sprids mellan barn och personal. Det bör vara självklart att varken barn eller personal vistas i verksamheten när man är sjuk. Karensavdraget som det är utformat idag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag så möjliggörs i större utsträckning att stanna hemma och bli frisk. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl personal som barn och föräldrar.

Utökning av studie- och yrkesvägledning i grundskola och gymnasieskola

Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg. Samtidigt bör detta matchas så effektivt som möjligt mot arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen ska såväl i grund- och gymnasieskolan som på komvux stärkas och effektiviseras. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen.

Ökad personaltäthet för fritidspedagoger

För många elever utgör fritids en stor del av dagen. Där får de leka mer fritt och träna sina sociala färdigheter. Situationen på fritidshemmen behöver dock förbättras och ett tak på maximalt 20 barn per heltidsarbetande personal behövs. Sverigedemokraterna vill öka personaltätheten även av anledningen att vi vill att fritidspedagoger ska ges mer undervisningskompensatoriska uppgifter som hjälp med läxläsning till exempel.

Förstärkning av yrkeshögskoleutbildningen

Det råder stor arbetskraftsbrist inom många yrken som samhället behöver. Examensgraden från yrkeshögskolorna är beräknad till 71 procent 2019. Enligt en kvalitetsgranskning 2020 bedömdes 24 procent av yrkeshögskolorna inte nå tillräckligt hög kvalitet och 7 procent bedömdes ha bristande kvalitet. Yrkeshögskoleutbildningarna har ett mycket viktigt uppdrag. De behöver stärkas och examensgraden behöver öka.

Ökat antal undervisningstimmar i högskolan

Inom högre utbildning är egenansvar och självstudier inom utbildningen viktigt. Lika viktigt är att det förekommer lärarledd undervisning i tillräcklig utsträckning. Lärare inom högre utbildning är experter inom sina områden – studerande behöver självklart få så stor del av deras expertis som möjligt. Det är välkänt att det inte räcker med självstudier eller enstaka metoder för inlärning utan att olika pedagogiska och metodologiska grepp främjar inlärning och kunskapsinhämtning även på högre nivå. Av denna anledning behöver lärartäthet och lärarledd undervisning öka.

Ökat basanslag för högskolorna

Den akademiska friheten är av avgörande betydelse både principiellt och för kvaliteten på högskolornas verksamhet. För att öka högskolornas självbestämmande vill vi öka andelen statliga anslag som går direkt till högskolorna och minska motsvarande andel som går till de vetenskapliga institutionerna. Vi är övertygade om att de enskilda högskolorna kan avgöra vilken forskning de ska lägga anslagen på och vilka forskare som är värda att satsa på. Högskolorna efterfrågar också ökade basanslag, som dessutom möjliggör fler trygga anställningar för forskare.

Avskaffa produktivitetsavdraget

Under 1990-talet infördes ett produktivitetsavdrag för högskoleväsendet, vilket innebar att anslagen till högskolorna skulle få ett avdrag motsvarande den summa som den privata tjänstesektorn lyckats effektivisera sin verksamhet med de senaste 10 åren. Utbildningarna med tillhörande administration ska vara effektiva. Effektivisering är positivt, men för att bibehålla kvalitet inom utbildning kan inte effektivisering drivas alltför långt. Produktivitetsavdraget ska därför avskaffas.

Vissa lärosäten ska slås ihop

Malmö universitet ska slås samman med Lunds universitet, och Södertörns högskola ska slås samman med Mälardalens högskola. På så vis minskar de administrativa kostnaderna för personal som inte har forskande eller undervisande uppgifter.

Ett grundanslag till konst- och musikhögskolor

De två separata anslagen för konst- och musikhögskolorna Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga Konsthögskolan, samt Stockholms konstnärliga högskola ska slås samman i ett samlat anslag i enlighet med Strututredningens förslag.

Satsning på rymdforskning

Samhällsnyttan med rymdforskning och rymdverksamhet är stor, exempelvis inom all kommunikationsteknologi och inom krisberedskap. Rymdforskningen är i behov av satsningar för att möjliggöra konkurrensförmåga internationellt på området rymdverksamhet. Tillskott är även nödvändigt för möjligheten att delta inom olika forskningsprojekt. Satsningen innebär ökade möjligheter för Sverige att utveckla ny teknologi, medverka i forskningsprojekt, konkurrera samt få möjlighet till ny marknad och nya jobbtillfällen.

Satsning på kärnenergiforskning

Vi vill se en satsning på ett nytt strategiskt forskningsområde inom kärnenergi och fjärde generationens kärnkraftverk för att trygga vår framtida energiförsörjning.

Sverigedemokraternas omprioriteringar

Satsning på gemensamt skolval tas bort

Den satsning som regeringen gör på Statens skolverk inbegriper en satsning på gemensamt skolval, vilket ännu inte har klubbats i riksdagen. Vi motsätter oss gemensamt skolval och plockar bort dessa medel till förmån för önskvärda och prioriterade satsningar inom grundskolepolitiken.

Likvärdighetsbidraget tas bort

Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling är en ospecificerad projektbaserad satsning. Likvärdighetsbidraget är ett statsbidrag som huvudmännen i kommunala och fristående skolor kan söka för insatser på skolnivå, klassrumsnivå eller lärarnivå. Bidraget leder till ökad administration för ett redan hårt ansträngt skolväsende och mindre skolor har ofta inte personella resurser att avsätta för författande av äskande om anslag. Vi är starkt kritiska till detta anslag. Satsningar behöver vara jämlika, tydligt formulerade, välplanerade och strukturerade och ha tydliga syften och mål. Enligt Långtidsutredningen (SOU 2019:40) har likvärdigheten i grundskolan inte försämrats i någon större utsträckning under de senaste decennierna. Systemet saknar dessutom långsiktighet, eftersom det baseras på projektansökningar begränsade i tiden. Även om insatser lyckas ett år innebär det inte en garanti för en långsiktig lösning. Anslaget för likvärdighetsbidraget är ett sätt att anpassa sig till problemen snarare än att lösa dem. Vi anser att det inte i första hand är pengar som behövs utan stramare tyglar, tydligare ansvarsutkrävande och ökad statlig styrning. Av denna anledning väljer vi att ta bort detta anslag och satsar dessa medel istället där de gör skillnad på riktigt, bland annat: ökad generell skolpeng, en förstärkning av elevhälsan, inrättande av jourklasser för bättre förutsättningar för ett effektivt lärande, stöd till skolor i glesbygd samt en kraftig förstärkning av Skolinspektionen.

Minskade forskningsanslag för Mälardalens högskola

Vi har hela tiden motsatt oss utnämningen av Mälardalens högskola till universitet och anser att anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ska ligga kvar på samma nivå som 2021. Dessa resurser finansierar istället vårt nya strategiska forskningsområde inom kärnenergi.

Minskade anslag för Vetenskapsrådet

Vi vill öka basanslagen och minskar därför anslagen till Vetenskapsrådet med motsvarande belopp.

Budgetförslag

Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Statens skolverk	1 362 338	−55 000
1:2	Statens skolinspektion	481 927	200 000
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	783 592	±0
1:4	Sameskolstyrelsen	58 434	±0
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	4 253 693	±0
1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan	259 837	±0
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	3 903 000	1 000 000
1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	200 720	±0
1:9	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	112 082	±0
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	840 526	±0
1:11	Skolforskningsinstitutet	25 450	±0
1:12	Praktiknära skolforskning	32 043	±0
1:13	Bidrag till lärarlöner	4 875 000	325 000
1:14	Särskilda insatser inom skolområdet	203 418	±0
1:15	Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling	6 553 500	−6 553 500
1:16	Bidrag till vissa studier	17 525	±0
1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	5 417 422	±0
1:18	Myndigheten för yrkeshögskolan	143 991	±0
1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	3 815 236	200 000
2:1	Universitetskanslersämbetet	171 751	±0
2:2	Universitets- och högskolerådet	260 147	±0
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 038 600	±0
2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 368 441	±0
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 355 647	±0
2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 432 733	±0
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 386 826	±0
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 743 620	±0
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 969 944	±0
2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 779 111	±0
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 590 921	±0
2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 231 968	±0
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 748 520	±0
2:14	Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 067 162	±0
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	804 289	±0
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 749 545	±0
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 359 892	±0
2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 843 660	±0
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	763 906	±0
2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	433 513	±0
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	768 995	±0
2:22	Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	285 401	±0
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 202 655	±0
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	390 389	±0
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	897 172	±0
2:26	Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	322 304	±0
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	636 012	±0
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	287 390	±0
2:29	Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 071 023	−92 000
2:30	Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	300 160	±0
2:31	Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	693 913	±0
2:32	Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	282 626	−132 000
2:33	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	289 707	±0
2:34	Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	109 825	±0
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	216 661	55 639
2:36	Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	55 639	−55 639
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	123 864	±0
2:38	Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	34 895	±0
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	571 955	±0
2:40	Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå	106 082	±0
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	487 005	±0
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå	109 431	±0
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	526 317	±0
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå	116 196	±0
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	454 910	±0
2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	103 157	±0
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	456 948	±0
2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	99 395	±0
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	357 206	±0
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå	66 586	±0
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	424 527	±0
2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå	93 697	±0
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	181 683	22 222
2:54	Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	22 222	−22 222
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	70 193	13 037
2:56	Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	13 037	−13 037
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	146 193	22 357
2:58	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	22 357	−22 357
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	479 407	−59 000
2:60	Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	125 467	±0
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	39 626	±0
2:62	Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	24 275	±0
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	3 837 353	±0
2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	950 902	±0
2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	534 740	±0
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 769 954	±0
2:67	Särskilda bidrag inom högskoleområdet	67 580	±0
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	7 028 846	−300 000
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer	420 061	±0
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	197 453	±0
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	1 227 356	200 000
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	46 152	±0
3:6	Institutet för rymdfysik	62 845	±0
3:7	Kungl. biblioteket	422 655	±0
3:8	Polarforskningssekretariatet	66 363	±0
3:9	Sunet	49 183	±0
3:10	Överklagandenämnden för etikprövning	5 409	±0
3:11	Etikprövningsmyndigheten	51 207	±0
3:12	Nämnden för prövning av oredlighet i forskning	8 350	±0
3:13	Särskilda utgifter för forskningsändamål	88 995	±0
3:14	Gentekniknämnden	4 810	±0
4:1	Internationella program	81 589	±0
4:2	Avgift till Unesco och ICCROM	32 186	±0
4:3	Kostnader för Svenska Unescorådet	10 980	±0
4:4	Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning	58 043	±0
99:1	Stöd till glesbygdsskolor	±0	380 000
99:2	Slopat karensavdrag för förskolepersonal, lärare i grundskolan och fritidspersonal	±0	200 000
99:3	Utökning SYV grundskola och gymnasieskola	±0	125 000
99:4	Jourklasser	±0	800 000
99:5	Utökad personaltäthet fritids	±0	250 000
99:6	Ökad lärartäthet och undervisningstid högre utbildning	±0	250 000
99:7	Avskaffat produktivitetsbidrag	±0	460 000
99:8	Strategiskt forskningsanslag kärnenergiforskning	±0	100 000
99:9	Skolhälsovård	±0	850 000
99:11	Ökat basanslag	±0	300 000
99:12	Ökad generell skolpeng	±0	2 000 000
Summa		94 529 445	448 500

1:1 Statens skolverk

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	–55 000	–98 500	–98 500

Vi säger nej till obligatoriskt skolval aviserat i BP22.

1:2 Statens skolinspektion

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	200 000	250 000	300 000

Stärkning av Skolinspektionen för flytt av tillståndsgivning och tillsyn av alla fristående förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem, fler oanmälda besök (RUT 2020:793).

1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	1 000 000	1 000 000	1 000 000

Ökat stöd för minskade barngrupper eller andra investeringar i förskolan (RUT 2021:932).

1:13 Bidrag till lärarlöner

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	325 000	325 000	325 000

Ytterligare medel för stärkta lärarlöner samt utvecklig av ett bättre karriärlärarsystem (RUT 2021:767).

1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	–6 553 500	–7 658 000	–8 743 000

Denna ospecificerade och ojämlika satsning tas bort i sin helhet och ersätts med konkreta satsningar som gör skillnad på riktigt som till exempel trygghetsmiljarden och ökad generell skolpeng.

1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	200 000	200 000	200 000

Satsningen innebär en förstärkning av yrkeshögskoleutbildningen med fokus på kvalitet och examensgrad.

2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	–92 000	–92 000	–92 000

Minskningen avser minskad kostnad för administration genom sammanslagning med Lunds universitet (RUT 2021:705).

2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	–132 000	–132 000	–132 000

Vi motsätter oss utnämningen av Mälardalens högskola till universitet och tar bort de ökade anslagen för forskning.