Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Det har under en längre tid funnits betydande orosmoln och signaler om att Sverige tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Samtidigt hårdnar även konkurrensen från växande ekonomier i framför allt Asien. Sverige är nu på väg ut ur pandemin och med en företagsvänlig och kraftfull politik stärker vi svensk konkurrenskraft.
Sverige ska även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt.
Entreprenörer skapar nya affärsmöjligheter och lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Därför behövs tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag, och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regelkrångel. Det är så framtidens välstånd byggs.
Tillväxtverket har i uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och har bland annat följt upp förenklingsarbetet på olika myndigheter under en tidsperiod. För företagen innebär regelbördan kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Det återfinns en differens mellan regeringens anslagsförslag och Tillväxtverkets eget uppskattade behov av finansiering. Det är därför rimligt att till viss del gå Tillväxtverkets önskan till mötes – inte minst sett till behovet av fler förenklingsinsatser för företag och en ökad takt i förenklingsarbetet.
Utöver regeringens tillskott på program för omställning och fler växande företag ökar vi anslaget 1:5 Näringslivsutveckling kraftigt. Äskandet från myndigheten innehåller bland annat förenklingsinsatser för företag (minskat och förenklat uppgiftslämnande) och förenklingsinsatser för företag, one-stop shop, vilka inte täcks av regeringens anslag men väl av vårt.
Myndigheten Tillväxtanalys står för rapporter och analyser som är viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut gällande tillväxtpolitik. Genom att stärka detta arbete möjliggörs klokare beslutsfattande och bättre allokering av skattemedel. Myndigheten levererar även omvärldsanalyser, vilka sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor, som även de utgör ett stöd för politiken såväl som näringslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett exportberoende land och vi ser goda möjligheter i att exporten med vår politik kan växa, varför fler analyser vore önskvärt. Med anledning av detta höjs myndighetens anslag.
Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler att turista här. Turistbranschen har en stor potential. Det är därför viktigt att satsa på en konkurrenskraftig infrastruktur och förenklade regelverk och att stimulera till investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands såväl som inrikes. Den anslagshöjning som är föreslagen syftar till en sådan ambitionshöjning.
Gruvdrift och mineralhantering utgör nyckelområden inom svenskt näringsliv. Myndigheten SGU är central i sammanhanget och pekar i sitt budgetäskande på flera områden inom deras verksamhetsområde som är i behov av förstärkning, exempelvis systematisk kartläggning av malmpotentiella områden. Vi vill också framhålla vikten av att SGU har goda möjligheter att leverera gällande sitt uppdrag att marknadsföra Sverige som prospekteringsland och tillhandahålla vägledning och prospekteringsinformation till företag som planerar att prospektera i Sverige. Detta inte minst för att Sveriges konkurrenskraft som gruvland ska öka. Till skillnad från regeringens anslagsnivå för 1:8 Sveriges geologiska undersökning innebär vår höjning att samtliga äskanden från SGU täcks.
Forskning och utveckling är nödvändig för att utveckla geovetenskaplig kunskap syftande till att Sverige skall kunna hävda sig i utvecklingen av nya teknik- och miljölösningar och kunna tillskapa nya arbetstillfällen med bibehållen konkurrenskraft parallellt med en hållbar samhällsutveckling baserat på den svenska naturens förutsättningar.
Vi ökar ambitionen gällande riktad forskning kring en hållbar utveckling av mineralnäringen i syfte att även här stärka den svenska konkurrenskraften inom området. Utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp är nödvändigt för att klara miljöarbetsmålen och krav som näringen ställs inför. I enlighet med ovanstående resonemang (1:9) föreslås ett höjt anslag till geovetenskaplig forskning.
Vi delar Bolagsverkets uppfattning att Verksamt.se kommer att vara en mycket viktig plattform för att lyckas förenkla för företagaren och få aktörer som möter företagaren och näringslivet att integrera sina tjänster. Därutöver efterfrågar myndigheten utökade medel för att klara av att utveckla ett analysverktyg för att enklare upptäcka bolag som bedriver ekonomisk brottslighet. Regeringen går endast till viss del Bolagsverkets äskanden till mötes för utveckling av Verksamt.se, kamp mot ekonomisk brottslighet och Mina ombud (förenklad myndighetskontakt). Vår höjning av 1:11 Bolagsverket innebär att dessa äskanden tillmötesgås.
Det finns ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige. Ingenjörsvetenskapsakademien fyller en angelägen samhällsfunktion. Samtidigt har bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför höjas.
Konkurrensverkets analys rörande behovet av utökat arbete mot korruption är klok och verket tilldelas därför det önskade anslaget om 5 miljoner för detta efterfrågade arbete. Konkurrensverket nämner i sitt budgetunderlag för 2022–2024 att de allt oftare ser tecken på korruption i samband med deras tillsynsverksamhet i alla typer av ärenden. Genom denna anslagshöjning kan insatserna mot korruption förstärkas.
Regeringen skär ner medlen till 1:21 Patent- och registreringsverket, vilket vi avvisar. Detta med en höjning som även möter PRV:s äskande om att inrätta ett kompetenscentrum för att ”utveckla och säkerställa unik och starkt efterfrågad kompetensförsörjning av immaterialrättskompetens till svenskt näringsliv”.
I Sverige finns hjälp att få om man vill starta ett företag, så kallat starta eget-bidrag. För att få detta krävs dock att man är arbetslös och står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi vill inrätta ett nytt system där man i stället som yrkesverksam, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga sin företagsidé och där man ges ekonomiska förutsättningar som motsvarar nivån för a‑kassa.
Detta stödsystem ska dock inte förmedlas genom Arbetsförmedlingen utan organiseras genom Tillväxtverket som ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska ekonomin att växa.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
279 816 |
−72 000 |
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 540 255 |
−1 000 000 |
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
997 268 |
±0 |
1:4 |
Tillväxtverket |
663 677 |
36 000 |
1:5 |
Näringslivsutveckling |
905 942 |
110 000 |
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
67 146 |
3 000 |
1:7 |
Turistfrämjande |
124 613 |
100 000 |
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
255 310 |
132 000 |
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
1 000 |
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
1:11 |
Bolagsverket |
65 542 |
20 000 |
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
1 000 |
1:13 |
Konkurrensverket |
169 438 |
5 000 |
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
122 510 |
±0 |
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
18 850 |
±0 |
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
1 000 |
±0 |
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 860 |
±0 |
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
335 706 |
11 000 |
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
365 000 |
±0 |
1:23 |
Brexitjusteringsreserven |
386 000 |
±0 |
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
25 956 |
±0 |
2:2 |
Kommerskollegium |
91 494 |
1 000 |
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
361 367 |
±0 |
2:4 |
Investeringsfrämjande |
72 772 |
±0 |
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
99:1 |
Starta eget-bidrag för yrkesverksamma |
±0 |
100 000 |
Summa |
9 344 901 |
−552 000 |
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
–72 000 |
–108 000 |
–144 000 |
Flertalet studier har ratat olika former av offentliga stöd till näringslivet, däribland studier från Tillväxtanalys. Rent generellt bör diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt föras bortom statliga, skattefinansierade satsningar. Därför finner vi ett minskat anslag motiverat.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
–1 000 000 |
–1 500 000 |
–2 000 000 |
I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeteras för ett lägre anslag.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
36 000 |
36 000 |
31 000 |
Behovet av ökad takt i arbetet för fler förenklingsinsatser för företag motiverar ett höjt anslag.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
110 000 |
116 000 |
120 000 |
Anslagshöjning för att tillgodose den efterfrågade satsningen på förenklingsinsatser för företag.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
3 000 |
4 000 |
4 000 |
Höjningen av anslaget avser stärkt stöd för politiken såväl som näringslivet genom Tillväxtanalys rapportarbete.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
Anslagshöjningen syftar till att initiera en ambitionshöjning gällande att få fler utländska och inhemska personer att turista i Sverige.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
132 000 |
132 000 |
132 000 |
Gruvdrift och mineralhantering utgör nyckelområden inom svenskt näringsliv. Till skillnad från regeringens anslagsnivå innebär vår höjning att samtliga äskanden från SGU täcks, bland detta en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
Anslaget ska stärka arbetet för utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
21 000 |
15 000 |
Vår höjning av 1:11 Bolagsverket innebär att samtliga äskanden tillmötesgås, bland annat för att stärka brottsbekämpning och utveckling av Verksamt.se.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
Bidraget till Iva har legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför öka med 1 miljon kronor.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
Anslagshöjning i syfte att stärka insatserna mot korruption.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
11 000 |
11 000 |
11 000 |
Höjning för att avvisa regeringens besparing på PRV samt för att tillskapa ett kompetenscenter för det svenska innovationssystemet.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
Genom ett ökat förvaltningsanslag kan nya uppdrag som inremarknadsmyndighet lösas.
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
För att skapa ett nytt system där yrkesverksamma, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete och få ersättning motsvarande a‑kassa för att försöka förverkliga sin företagsidé.
Tobias Andersson (SD) |
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
Josef Fransson (SD) |
|