Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utgiftsområdets tre delområden är tätt sammanflätade, där de areella näringarna utgör grunden för de båda andra. Om de areella näringarna har god lönsamhet är det så mycket mer som är möjligt. Det gäller inte minst en levande landsbygd, men även vad som är möjligt vad gäller naturhänsyn och livsmedelskvalitet. Jordbrukets lönsamhet har varit låg under många år, vilket har medfört flera problem för jordbruksnäringen. Detta kräver en snar lösning.
Svenskt jord- och skogsbruk är redan väl utvecklade, effektiva, miljövänliga och producerar högkvalitativa produkter med avseende på alla kvalitetsparametrar. Dock måste jordbruket tillförsäkras rimliga konkurrensförutsättningar och en rättvis ersättning för de mervärden för samhället som lantbrukarna producerar. För skogsbruket gäller att föra en politik som uppmuntrar markägare att sköta och utveckla sin skog. Ett aktivt skogsbruk är avgörande för att utveckla Sveriges bioekonomi och för att minska nettoutsläppen av koldioxid. För alla areella näringar är det viktigt att söka synergier, där åtgärder samtidigt som de främjar miljön även ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden. På så sätt blir det möjligt att beakta alla de värden som finns knutna till de areella näringarna.
Svenskt jordbruk kräver ett batteri av åtgärder på kort och lång sikt för att produktionen inte ska minska mer och i stället kunna öka. Först och främst måste den negativa spiralen brytas. Den allra viktigaste åtgärden är ökad lönsamhet i jordbruket. Det skulle med ens minska sårbarheten och skapa nya möjligheter och vägval, såväl som öka framtida lönsamhet. Det ska göras genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling och investeringar . Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administration, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn.
Sverigedemokraterna föreslår skattesänkningar och budgetsatsningar inom utgiftsområde 23, liksom inom andra utgiftsområden, såväl som regeländringar och utredningar för att åstadkomma detta. Ett exempel på detta är att en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogsbruk till dansk nivå föreslås, ned till 10 öre per liter drivmedel. Skattesänkningarna gör att jordbruksnäringen får en ökad lönsamhet omgående. Detta kompletteras med en rad åtgärder som ska stärka jordbrukets funktion och lönsamhet på lång och medellång sikt. Från denna styrkeposition kan svenskt jordbruk sedan bli ännu mer miljö- och klimatvänligt utan att äventyra ekonomin.
Till Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag ska fogas en årlig översyn av regler med syftet att föreslå slopandet av någon del av eller en hel reglering inom livsmedelskedjan. Översynen av befintlig lagstiftning tar sin utgångspunkt i att både röda och blå regeringar har försökt att förenkla regelverket inom jordbruket, men med mycket magert resultat. Det beror på att de flesta regler är relativt ändamålsenligt utformade med avseende på de politiska skälen till att de finns. Den stora förändringen skulle kunna vara att granska befintlig lagstiftning för att upptäcka vad som är föråldrat och skälen till att viss reglering finns. Myndigheterna ska få ett sådant uppdrag och ska årligen föreslå för regering och riksdag vilka (delar av eller hela) regleringar som skulle kunna avskaffas, samt bedöma konsekvenserna av både avskaffande och upprätthållande av de befintliga reglerna. Verken ska ha frihet att välja lagstiftning för sina utredningar, men ska först höra näringen. Uppdraget finansieras inom befintlig ram.
Efter många år av ointresse för jordbrukets produktion och konkurrenskraft enades riksdagen om den s.k. livsmedelsstrategin 2017. Enligt den ska konkurrenskraft och produktion öka genom en palett av satsningar inom jordbrukssektorn. En ökad svensk livsmedelsproduktion behövs för Sveriges självförsörjning, för landsbygden och för att de livsmedel vi äter ska vara hållbara. Den har aldrig varit lägre än nu.
Livsmedelsstrategin har ännu inte lett till resultat på gårdsnivå, och svensk livsmedelsproduktion är pressad, inte minst primärproduktionen. Budgeten sätter ramarna för förutsättningarna att nå livsmedelsstrategins mål. Regeringen anger att den anslår 5,7 miljarder kronor per programår för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) andra pelare och nationella åtgärder som kompletterar GJP. Jordbruksverket har beräknat att 6,6 miljarder kronor krävs i sådan svensk nationell medfinansiering inom GJP och kompletterande nationella åtgärder för att livsmedelsstrategins mål ska nås, en strategi som alla partier har ställt sig bakom. Sverigedemokraterna lägger 0,9 miljarder i budgeten utöver de 5,7 miljarder som regeringen budgeterar för att nå upp till 6,6 miljarder per år under programperioden. Anslaget gäller redan från 2022 och kan användas på samma sätt som anslag 1:17, för år 2022 för att undvika ett glapp för vissa enskilda lantbrukare men även på annat sätt för att skynda på produktivitetsutveckling och lönsamhet. Det är bråttom att öka lönsamheten i jordbruket för att förhindra omfattande konkurser, men även för att förhindra förlust av biologiskt värdefulla miljöer. Sverigedemokraterna tar på så vis ansvar för livsmedelsstrategins genomförande och kompenserar även för sänkta budgetnivåer på EU-nivå. Tillräckliga medel inom GJP och kompletterande nationella åtgärder kommer att leda till ökade investeringar och ökad produktivitet inom jordbruket, vilket leder till ytterligare ökad lönsamhet på sikt.
Sverigedemokraterna säger nej till att ytterligare öka arealen skog som är undantagen från skogsbruk. I den mån nya arealer behöver skyddas bör motsvarande arealer återtas för brukande. Ett system för enklare avregistrering av skyddad mark eller nyckelbiotoper behöver skapas. Fokus under 2022 bör vara att lösa fall med utestående ersättningsfrågor. Skogsstyrelsens huvuduppgift bör vara att ge stöd till aktivt skogsbruk, med såväl ökad lönsamhet som ökad miljönytta som likvärdiga mål. Som rubriken ”Insatser för skogsbruket” antyder, ska medlen under denna punkt fokuseras på just detta. En del av anslaget bör användas till stöd via Skogsstyrelsen till skogsägare för åtgärder kopplade till artskydd. I anslaget är även medräknat stöd för åtgärder för att lindra effekterna av de senaste årens barkborreangrepp. Skogsstyrelsens rätt att snabbt ingripa även i skyddade områden behöver säkras. En ökning av medlen till insatser för skogsbruket med 50 miljoner kronor per år under budgetperioden föreslås.
De senaste årens missförhållanden i djurparkerna har uppmärksammats. För att säkerställa att de lever upp till fastställda lagar och regler behövs en rikstäckande översyn. Därför avsätts medel för ändamålet under den kommande budgetperioden. Det är konstaterat att grisar upplever lidande under tiden koldioxidbedövningen de får inför slakt börjar verka. Därför behövs mer forskning på alternativa bedövningsmetoder för grisar, liksom utvecklingen av alternativ till djurförsök. Sverigedemokraterna avsätter totalt 22 miljoner kronor för 2022 och 20 miljoner kronor per år för 2023 respektive 2024 för dessa insatser.
Rovdjursersättningen var oförändrad i många år, trots att denna näringsgren lidit mycket på grund av hårt rovdjurstryck. Flera forskningsrapporter styrker också detta. Naturvårdsverket har dessutom beslutat att en vargföryngring ska finnas i det norra rovdjursförvaltningsområdet, vilket betyder att alla de stora rovdjuren finns i renbetesland eller dess närhet. Skadorna som rovdjuren orsakar inom samebyarna kan därför kräva högre ersättningsbelopp än vad som tidigare beräknats. Vi anslår 10 miljoner kronor till detta utöver regeringens förslag, för 2022 och övriga år under budgetperioden.
Skogssektorn står inför stora förändringar knutna dess till viktiga roll dels i omställningen till mer hållbara produkter, dels till den brukade skogens förmåga att binda koldioxid, samt slutligen till skogsprodukternas möjlighet att substituera mindre miljövänliga material i bland annat byggnader, textilier och bränslen. I det här sammanhanget är det viktigt att bedriva forskning om hur skogens tillväxt kan ökas. 100 miljoner kronor per år tillskjuts för ökad forskning knuten till ökad skogsproduktion och utveckling av nya virkesbaserade produkter.
Samarbetet inom växtförädlingsprogram inom Public Private Partnership for Pre-breeding, med syftet att ta fram genetiskt material som sedan kan nyttjas i växtförädlingsprogram för grödor som passar för nordiska förhållanden, ska förstärkas för att kunna nyttja en eventuell öppning i regelverket för nya genomredigeringstekniker. Det är nya tekniker som tillåter små förändringar i genomet med stor precision. Förändringarna liknar de som idag görs med konventionell förädling, men är enklare att styra. Genomredigeringstekniker skulle kunna bidra starkt till att uppfylla programmets målsättningar. Det behövs parallellt arbete för att lagstiftningen som reglerar genomredigering ska bli både moderniserad och teknikneutral. Det vill säga att det som är osäkert inte ska tillåtas medan det som är säkert ska tillåtas, oavsett med vilken teknik det har tagits fram. Många växter framtagna med genomredigeringsteknik har en gynnsam säkerhetsprofil. Sverige ligger långt framme inom området och svensk växtförädling bör få förutsättningar att fortsätta vara i genomredigeringsteknikens framkant. I programmet samarbetar de nordiska länderna och aktörer från akademi och näring. Det är således ett bra forum för utveckling av genomredigeringens tillämpning och för att komma över de tekniska hinder som finns, liksom för att bidra till en gemensam förståelse i de nordiska länderna. Sortmaterial som är anpassat för svenska förhållanden är viktigt för svensk växtodlings lönsamhet och konkurrenskraft, inte minst när klimatet ändrar sig. Det kan också bidra till att göra jordbruket mer miljövänligt. Det är också skälet till att Sverigedemokraterna även förstärker SLU Grogrund, växtförädling för svenska förhållanden. Regeringen har tidigare inte följt den planerade budgeteringen, vilket riskerar att äventyra redan gjorda framsteg och investeringar. Därför lägger Sverigedemokraterna också ett förslag om att regeringen ska binda sig för en fortsättning av SLU Grogrund med en specificerad budget långt efter år 2022.
10 miljoner kronor tillskjuts årligen till programmet Public Private Partnership for Pre-breeding och lika mycket till förstärkning av SLU Grogrund.
En funktion med bas på SLU ska upprättas, som löpande kan tillgängliggöra nya forskningsrön och tekniker för rådgivare inom lantbruket. Denna funktion ska även aktivt fånga upp behov i lantbruksnäringen och kanalisera dessa till forskarsamhället, så att nytta och träffsäkerhet av forskningsarbetet ökar. Det gäller för både produktion och miljö och i synnerhet synergieffekter mellan dessa. 5 miljoner kronor per år avsätts för ändamålet.
Ändamålsenlighet, funktion och förvaltningslagens krav på proportionalitet ska vara säkerställda i de krav som ställs på jordbruk. Därför läggs 10 miljoner kronor årligen för att få till stånd en centraliserad miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar inom jordbruksnäringarna.
Övervakning av den intensivt brukade jordbruksmarken kommer att ge tidig information om avgörande miljö- och odlingsparametrar som är viktiga både ur ett miljöperspektiv och ur ett produktionsperspektiv. Det ger ett gott underlag både till åtgärder på kort sikt och till den framtida miljö- och jordbrukspolitiken. Sådan information saknas idag. Det gäller även för organismer som används som biologiska bekämpningsmedel. De kan potentiellt sprida sig från den plats där de används ut i miljön och orsaka skada på biologisk mångfald. För att bygga upp kunskap om dessa organismers spridning och effekter behövs ett uppföljningsprogram.
2 miljoner kronor tillförs för 2022 och 14 miljoner kronor för 2023 och 2024 för åkermarksinventering samt för uppföljningsprogram för organismer som används som biologiska bekämpningsmedel.
Djurhållning inom jordbruket är ett arbete som aldrig tar paus. Djuren måste ses efter dagligen och ofta måste flera olika arbetsmoment göras, inte minst inom mjölkproduktionen. Mycket av verksamheten bedrivs i små företag där ägarna själva arbetar med djuren. Var tionde djurhållare har aldrig ledigt, och andra tar mycket lite ledigt. De anser sig inte ha råd på grund av näringens låga lönsamhet. Eftersom den låga lönsamheten till stor del beror av politiska beslut, har politiken en skyldighet att möjliggöra socialt hållbara villkor. Utökade möjligheter till ledighet skulle göra arbetet mer socialt hållbart och attraktivt för ungdomar, samt att det skulle underlätta kompetensutveckling och rekrytering av kvinnor till jordbruket.
Sverigedemokraterna föreslår en utredning av hur statssubventionering av avbytartjänst hos djurhållare inom jordbruket bäst kan göras. I väntan på utredningen föreslås ett pilotprojekt i Hallands län och Västernorrlands län. Till detta anslås 20 miljoner årligen.
Livsmedelsfusket har kommit att bli utbrett även i Sverige. Det bedrivs ofta av kriminella nätverk. Livsmedelsverket beräknar att de seriösa livsmedelsföretagen förlorar nio miljarder per år på denna kriminella verksamhet. Utvecklingen måste brytas. Sverige behöver, likt Danmark, en nationell kontrollfunktion mot livsmedelsbedrägerier. Den skulle möjliggöra ett fokuserat arbete med specialistkompetens i samarbete med kommunerna och skulle inte begränsas av kommungränser, så som dagens kommunala livsmedelskontroll. Funktionen skulle kunna samarbeta med gränspolis och polis på ett annat sätt. Möjligheterna att nysta upp storskalig brottsverksamhet skulle öka väsentligt. Sverigedemokraterna anslår 30 miljoner till en nationell kontrollfunktion mot livsmedelsbedrägerier.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
622 925 |
±0 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
1 066 073 |
50 000 |
|
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
165 256 |
±0 |
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
133 940 |
±0 |
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
9 933 |
22 000 |
|
1:6 |
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar |
183 349 |
±0 |
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
52 778 |
±0 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
615 698 |
48 000 |
|
1:9 |
Bekämpning av växtskadegörare |
15 000 |
±0 |
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
6 982 048 |
±0 |
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
167 000 |
±0 |
|
1:12 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
36 200 |
±0 |
|
1:13 |
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
174 200 |
±0 |
|
1:14 |
Livsmedelsverket |
344 398 |
±0 |
|
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
204 160 |
±0 |
|
1:16 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
46 913 |
±0 |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
3 783 297 |
±0 |
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 088 310 |
±0 |
|
1:19 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
42 330 |
±0 |
|
1:20 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
24 116 |
±0 |
|
1:21 |
Åtgärder på fjällägenheter |
1 529 |
±0 |
|
1:22 |
Främjande av rennäringen m.m. |
125 915 |
10 000 |
|
1:23 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
2 134 808 |
50 000 |
|
1:24 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
713 664 |
50 000 |
|
1:25 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
1 177 |
±0 |
|
1:26 |
Nedsättning av slakteriavgifter |
73 237 |
±0 |
|
1:27 |
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet |
15 000 |
±0 |
|
1:28 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 |
101 500 |
±0 |
|
1:29 |
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 |
120 000 |
±0 |
|
99:2 |
Växtförädling |
±0 |
10 000 |
|
99:3 |
Åkermarksinventering |
±0 |
2 000 |
|
99:4 |
Sekretariat för synkronisering av forskning och behov |
±0 |
5 000 |
|
99:5 |
Miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar |
±0 |
10 000 |
|
99:6 |
Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket |
±0 |
20 000 |
|
99:7 |
Projekt grogrund |
±0 |
10 000 |
|
99:8 |
Uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning |
±0 |
5 000 |
|
99:9 |
Nationella livsmedelsstrategin |
±0 |
900 000 |
|
99:10 |
Kontrollfunktion livsmedelsbedrägerier |
±0 |
30 000 |
|
Summa |
22 044 754 |
1 222 000 |
|
1:2 Insatser för skogsbruket
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås. Främsta skälet till ökningen är att öka Skogsstyrelsens insatser för att främja ett tillväxtfrämjande och aktivt skogsbruk där så är lämpligt.
1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
22 000 |
20 000 |
20 000 |
En ökning av anslaget med 12, 10 respektive 10 miljoner kronor i den kommande budgetperioden föreslås.
Det ökade anslaget ska bland annat finansiera en rikstäckande översyn av våra svenska djurparker år 2022 samt mer forskning på alternativa bedövningsmetoder för grisar inför slakt, samt alternativ till djurförsök, under hela budgetperioden.
1:8 Statens jordbruksverk
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
48 000 |
48 000 |
48 000 |
Vi höjer anslaget till Statens jordbruksverk med 48 miljoner kronor per år under budgetperioden.
De extra medlen ska användas till ökad tillsyn av djurhållande gårdar och slakterier.
1:22 Främjande av rennäringen m.m.
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås.
Skador från rovdjur för renägare är betydligt större än vad det tidigare funnits kunskap om och därför behöver anslaget förstärkas.
1:23 Sveriges lantbruksuniversitet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås.
De anslagna medlen ska gå till forskning om produktionshöjande åtgärder i skog.
1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås.
De anslagna medlen ska bland annat gå till forskning och utveckling av skogsbaserad bioekonomi.
99:2 Växtförädling
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Det nordiska samarbetet förstärks med 10 miljoner kronor årligen för att skapa möjligheter till framtida användning av genomredigering inom nordisk växtodling.
Anslaget ska finansiera framtagandet av växter för nordiska förhållanden genom ett nordiskt public private partnership-projekt för pre-breeding, däribland metodutveckling för genomredigering.
99:3 Åkermarksinventering
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 000 |
14 000 |
14 000 |
2 miljoner kronor anslås för år 2022 och 14 miljoner för år 2023 respektive 2024.
Anslaget ska användas till att övervaka viktiga miljö- och odlingsparametrar i den intensivt brukade jordbruksmarken.
99:4 Sekretariat för synkronisering av forskning och behov
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
5 miljoner kronor årligen anslås till ett sekretariat som ska fungera som en länk mellan forskning och tillämpning inom jordbrukets område.
Sekretariatet ska löpande tillgängliggöra nya forskningsrön och tekniker för rådgivare inom lantbruket. Det ska även aktivt fånga upp behov i lantbruksnäringen och kanalisera dessa till forskarsamhället.
99:5 Miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
10 miljoner kronor årligen anslås för att upprätta en särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket.
Miljöprövningsdelegationen ska med djupare kännedom om jordbrukets förutsättningar garantera rimliga avvägningar, proportionerliga beslut och likabehandling.
99:6 Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
20 miljoner kronor årligen anslås till ett pilotprojekt för subventionerad avbytartjänst för djurhållare i Hallands län och Västernorrlands län.
Pilotprojektet ska testa antagandet att möjligheten till en avbytartjänst inom det djurhållande jordbruket ska bidra till en mer socialt hållbar arbetssituation och större attraktivitet för näringen.
99:7 Projekt grogrund
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
10 miljoner kronor årligen extra anslås för att säkerställa en tillräcklig budget för SLU Grogrunds växtförädlingsprojekt för svenska förhållanden.
99:8 Uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
5 miljoner kronor årligen anslås för att övervaka spridning och effekter av organismer som har använts som biologiska bekämpningsmedel.
99:9 Ytterligare nationell medfinansiering för uppfyllande av livsmedelsstrategin
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
900 000 |
900 000 |
900 000 |
För att kompensera jordbruket för det minskade EU-bidraget till och för att uppfylla livsmedelsstrategins mål anslås 900 miljoner kronor per år.
99:10 Kontrollfunktion livsmedelsbedrägerier
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
30 000 |
30 000 |
30 000 |
Ett nytt anslag om 30 miljoner kronor per år avsätts till kontroller av livsmedelsbedrägerier.
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Staffan Eklöf (SD) |
Yasmine Eriksson (SD) |
|
Runar Filper (SD) |
Mats Nordberg (SD) |