Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utgifterna till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård har vuxit mycket kraftigt. Under perioden 2010–2014 var förändringarna i utgifterna små medan ökningen mellan år 2014 och 2018 innebar mer än en dubblering. Ökningen har fortsatt alltsedan dess, inte minst på klimatområdet och vad gäller skydd av värdefull natur. Genom en mer effektiv politik på området bedöms att det finns möjligheter att bedriva en ambitiös miljöpolitik men med lägre anslagsnivåer. Flera instanser, däribland Riksrevisionen, har påvisat att flera åtgärder som regeringen vidtagit har mycket låg kostnadseffektivitet.
Sveriges budget bör istället koncentreras till sådana åtgärder som verkligen är effektiva. Flera av regeringens insatser syftar till att agera föregångsland, men det är svårt att se hur ineffektiva åtgärder ska kunna förmå andra länder att följa det svenska exemplet.
En minskad budget relativt regeringens föreslås, men genom de satsningar som föreslås finns en högre kostnadseffektivitet, varför samma resultat uppnås. Svensk elproduktion är i det närmaste fri från utsläpp av växthusgaser, så genom att koncentrera åtgärder till utvecklingsländer med en högre andel fossilbaserad elproduktion nås klart bättre resultat. Sverigedemokraterna vill även satsa på utvecklingen av ny teknik, dels för att möta klimathoten, dels för att utveckla produktionen i och exporten från Sverige.
Kostnadsutvecklingen för verket har varit mycket kraftigt stigande under de senaste åren till följd av regeringens politik på området. Genom Sverigedemokraternas fokus på en effektiv miljö- och klimatpolitik minskar behovet hos myndigheten. Därför föreslås en minskning av verkets anslag för år 2022 med 37 miljoner kronor jämfört med regeringens budget. En årlig reduktion med samma belopp föreslås även för 2023 och 2024.
Sverige har omkring 80 000 förorenade områden och saneringen av dessa är mycket eftersatt. Sanering av förorenade områden är ett miljömål som anses svårt att uppnå i tid samtidigt som det är ett miljömål som vi har mycket goda möjligheter att påverka. Därför föreslås en förstärkning av anslaget med 30 miljoner kronor per år. I detta arbete bör strandstädning ingå, inte minst i svårtillgängliga kust- och skärgårdsområden.
Vid halvårsskiftet 2018/19 infördes ett nytt beskattningssystem för personbilar kallat bonus malus. Reformen har liten påverkan på utsläppen och en stor del av stöden har använts till fordon som idag återfinns utomlands och på det sättet finansierar andra länders klimatpolitiska mål. Sverigedemokraterna motsätter sig i enlighet med Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet sektorsmål inom klimatpolitiken. Mot bakgrund av det finns det ingen anledning att subventionera personbilar och anslaget bör därför tas bort.
Havs- och vattenpolitiken står inför svåra utmaningar. Tillståndet i våra vatten i allmänhet och Östersjön i synnerhet är allvarligt. Sverigedemokraterna välkomnar de anslagsökningar som genomförts de senaste åren men ser samtidigt ökade behov. Med ökade resurser finn möjlighet att satsa mer på strandstädning, att bekämpa invasiva arter samt att rena vatten från läkemedelsrester. En ökning med 50 miljoner kronor per år jämfört med regeringens förslag föreslås.
Sverigedemokraternas klimatpolitik har som utgångspunkt att Sverige har ett av västvärldens allra lägsta utsläpp per capita samt att oljeberoende och utsläpp av växthusgaser i högsta grad är globala frågeställningar. Det ter sig därför naturligt att vidta åtgärder så att satsningar på detta område görs i en internationell kontext, varför vi förordar en ökning av regeringens anslag. Exempel på hur Sverige kan bidra såväl till lägre användning av fossila bränslen som till utveckling, är stöd till utbyggnad av vattenkraft, solenergi och annan förnybar energiteknik. Vi vill även bidra internationellt till att bevara och utveckla skogar som hotas att överföras till annan markanvändning, såsom exempelvis i Sydostasien till oljepalmsplanteringar eller i Sydamerika till jordbruks- och betesmarker. Eftersom internationella klimatinvesteringar har visat sig ha en väldigt hög kostnadseffektivitet, föreslås en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år jämfört med regeringens budget.
Regeringen har undandragit ytterligare mycket stora arealer skogsmark från brukande. Denna snabba utökning av arealen skyddad skog är negativ. Det är ofta ett ineffektivt och dyrt sätt att skydda arter, det begränsar möjligheterna till det brukande av skogen som utgör en basverksamhet för en stor del av Sveriges lantbrukare och leder till förlorade arbetstillfällen på landsbygden, det minskar volymerna av virke tillgängliga för skogsindustrin, det minskar möjligheterna till successivt ersättande av fossila material och bränslen och det innebär inte sällan begränsning av skogsägares äganderätt i en grad och på sätt som närmar sig övergrepp. Sverigedemokraterna vill ha ett stopp för såväl utökat formellt skydd av skog som identifiering och registrering av nyckelbiotoper.
Länsstyrelserna har under några år arbetat med att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur. Enskilda markägares skogs- och jordbruk ska inte underkastas statlig styrning på landskapsnivå. Det är markägaren som ska planera sitt brukande.
En minskning av anslaget till Skydd av värdefull natur med 2 005 miljoner kronor för år 2022, respektive 2023 och 2024, jämfört med regeringens budget föreslås.
Regeringens reform för klimatinvesteringar har dömts ut bland annat av Konjunkturinstitutet samt Riksrevisionen som en dyr och ineffektiv politik som är svår att bedöma nyttan av. Det är även svårt att i allmänhet påvisa att de åtgärder som anslaget används till inte hade genomförts utan statliga bidrag. Sverigedemokraterna förordar att anslaget helt tas bort.
Bio-CCS-tekniken kan komma att ha en avgörande betydelse för att vi ska kunna inte bara bromsa utan även sänka halten koldioxid i vår atmosfär. Regeringen har anslagit 10 miljoner per år under tre år för att bygga upp formerna för framtidens handelssystem med CCS. Vi önskar i detta avseende gå fortare fram än regeringen och anslår därför medel redan nu till testning och utveckling redan av denna obeprövade teknik. Vi anslår 250 miljoner kronor till detta för 2022 och för resterande år under budgetperioden.
För att utveckla och främja forskning inom de areella näringarna vill vi öka anslaget till forskningsrådet med 50 miljoner, för att kunna rekrytera personal och investera i de administrativa och praktiska delar som är en förutsättning för att forskningsinsatserna ska kunna utökas.
Formas är en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation i områden knuta till miljö och areella näringar och för utveckling av bioekonomiområdet. Det behöver läggas in en högre växel vad gäller forskning kring globala miljöproblem i ett vidare perspektiv. Därför avsätts 150 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag för detta ändamål.
Det är positivt med en ökad elektrifiering av fordonsflottan och det är statens roll att möjliggöra denna elektrifiering genom att stödja byggandet av den laddningsinfrastruktur som krävs. Därför inrättas ett anslag om 250 miljoner kronor årligen, som riktat stöd för utbyggnad av laddningsinfrastrukturen för elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Detta anslag bör särskilt riktas mot de regioner där utbyggnaden idag går långsamt, det vill säga framför allt i mindre befolkningstäta områden.
Sverigedemokraterna föreslår en ny riktad insats för den biologiska mångfalden, i form av ett förädlingsprojekt för att rädda almen och asken och det hundratal arter som är beroende av dessa trädarter. Almen är snart utrotad på grund av almsjukan i Sverige och Europa. Asken hotas på samma sätt av askskottsjukan. Genom att satsa på resistensförädling och olika konkreta, kompletterande åtgärder, kan stora naturvärden räddas till en relativt låg kostnad. Man slipper samtidigt målkonflikter med andra värden. Detta är alltså en mycket effektiv naturvårdsåtgärd. 20 miljoner kronor per år anslås till detta arbete.
Växtförädling och inte minst olika gentekniker, såsom genredigering, är kraftfulla verktyg för att ändra växters egenskaper. Vilket förädlingsmål man har styr vilken typ av förändringar man får. För att använda dessa kraftfulla tekniker i naturens tjänst vill vi inrätta ett centrum som bedriver forskning och växtförädling med förädlingsmålet att minska jordbrukets miljöpåverkan och att rädda hotade arter. Centrumet ska ta fram lösningar och möjliggöra lösningarnas användning i praktiken, genom samarbeten med företag och andra aktörer. 10 miljoner för år 2022 och sedan 20 miljoner kronor per år anslås till upprättandet av ett särskilt centrum för genteknik i naturens tjänst.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
645 033 |
−37 000 |
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
513 714 |
±0 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
2 064 035 |
±0 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
1 167 318 |
30 000 |
|
1:5 |
Miljöforskning |
96 825 |
±0 |
|
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
298 094 |
±0 |
|
1:7 |
Avgifter till Internationella organisationer |
282 131 |
±0 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
3 510 000 |
−3 510 000 |
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
298 143 |
±0 |
|
1:10 |
Klimatanpassning |
140 000 |
±0 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
1 579 565 |
50 000 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
154 100 |
50 000 |
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
47 400 |
±0 |
|
1:14 |
Skydd av värdefull natur |
3 725 500 |
−2 005 000 |
|
1:15 |
Havs- och vattenmyndigheten |
307 151 |
-60 000 |
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
2 755 000 |
−2 755 000 |
|
1:17 |
Klimatpremier |
1 600 500 |
−1 331 000 |
|
1:18 |
Stöd för gröna och trygga samhällen |
200 000 |
−200 000 |
|
1:19 |
Industriklivet |
909 000 |
±0 |
|
1:20 |
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv |
215 000 |
±0 |
|
1:21 |
Driftstöd för bio-CCS |
10 000 |
250 000 |
|
1:22 |
Kompetenslyft för klimatomställningen |
100 000 |
−100 000 |
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
128 163 |
50 000 |
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
1 104 908 |
150 000 |
|
99:1 |
Laddinfrastruktur |
±0 |
350 000 |
|
99:2 |
Förädlingsprojekt alm och ask |
±0 |
20 000 |
|
99:3 |
Centrum för genteknik i naturens tjänst |
±0 |
10 000 |
|
Summa |
21 851 580 |
−9 038 000 |
|
1:1 Naturvårdsverket
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–37 000 |
–37 000 |
–37 000 |
En minskning av anslaget med 37 miljoner för 2022 och de följande åren föreslås.
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
30 000 |
30 000 |
30 000 |
En ökning av anslaget med 30 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås. Sveriges omkring 80 000 områden i behov av sanering är eftersatta och därför behöver anslaget stärkas.
Utöver det som angetts i regeringens budgetförslag, får anslaget även användas till strandstädning, i synnerhet i svårtillgängliga kust- och skärgårdsmiljöer.
1:8 Klimatbonus
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–3 510 000 |
–2 970 000 |
–2 970 000 |
Sverigedemokraterna motsätter sig bonus malus-systemet och föreslår en återgång till förutvarande beskattning av personbilar. Anslaget försvinner därför, vilket innebär en minskning relativt regeringen med 3 510, 2 970 respektive 2 970 miljoner kronor per år.
1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås.
Anslaget ska användas till att bekämpa invasiva arter, till strandstädning samt till att rena vatten från läkemedelsrester.
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås.
Anslaget ska användas till att igångsätta projekt med värdländer.
1:14 Skydd av värdefull natur
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–2 005 000 |
–2 005 000 |
–2 005 000 |
En minskning av anslaget med 2 005 miljoner kronor under den kommande budgetperioden föreslås. Huvudanledningen till det minskade anslaget är att regeringens takt för statligt ianspråktagande av natur har varit och är för hög. Nu behöver istället fokus läggas på att sköta redan avsatta områden.
Anslaget får inte användas till att öka nettoarealen avsatt skog utan till skötsel av redan avsatta områden. Anslaget får även användas till eftersläpande ersättning till markägare.
1:15 Havs- och vattenmyndigheten
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–60 000 |
–70 000 |
–77 000 |
Vi förordar ett årligt anslag till Havs- och vattenmyndigheten på 247 miljoner kronor, och justerar regeringens förslag för de kommande åren i enlighet därmed.
1:16 Klimatinvesteringar
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–2 755 000 |
–2 655 000 |
–3 655 000 |
Anslaget föreslås tas bort helt för den kommande budgetperioden. Flera instanser har påvisat att en närbesläktad stödform i Klimatklivet har haft mycket låg effektivitet och innan nya former av stöd införs bör det påvisas att de är mer effektiva. Sverige har också redan omfattande verksamhet som innebär sänkor av koldioxidhalten i atmosfären.
1:17 Klimatpremier
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–1 331 000 |
–192 000 |
–182 000 |
Vi anser att det årliga anslaget ska ligga på 270 miljoner kronor per år och justerar regeringens förslag i enlighet med detta.
1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–200 000 |
±0 |
±0 |
Vi vill ta bort detta anslag då det är att betrakta som kommunal kompetens.
1:21 Driftstöd för bio-CCS
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
250 000 |
250 000 |
250 000 |
Utöver regeringens anslag till att utarbeta administrativa system och modeller för framtida projekt inom bio-CCS, anslår vi medel även till testning och utveckling redan 2022 och för resterande år under budgetperioden.
1:22 Kompetenslyft för klimatomställningen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–100 000 |
–100 000 |
–100 000 |
Vi vill stryka detta anslag i sin helhet.
2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås.
Anslaget bör bland annat användas till igångsättande av nya forskningsprojekt och anställning och/eller finansiering av behövlig personal.
2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
150 000 |
150 000 |
150 000 |
En ökning av anslaget med 150 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås.
Anslaget bör användas bland annat till att utveckla svensk bioekonomi.
99:1 Laddinfrastruktur
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
350 000 |
350 000 |
350 000 |
Ett nytt anslag föreslås, som stöd till laddningsinfrastruktur för elfordon och vi anslår 350 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.
Anslaget ska användas som stöd till uppsättning av infrastruktur för laddning av elfordon vid hem och i andra lokala miljöer.
99:2 Förädlingsprojekt alm och ask
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
Detta är ett nytt anslag för främjandet av biologisk mångfald, i form av åtgärder för att rädda alm och ask och organismer som är beroende av dessa trädarter. Vi anslår 20 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.
99:3 Centrum för genteknik i naturens tjänst
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
20 000 |
20 000 |
För att kunna utveckla och använda växtförädlingens och genteknikens potential för miljövänliga lösningar och artskydd, samt dedikerad forskning kring genredigering, anslås 10 miljoner kronor år 2022 och sedan årligen 20 miljoner kronor till upprättandet av ett särskilt centrum för genteknikväxtförädling i naturens tjänst.
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Staffan Eklöf (SD) |
Yasmine Eriksson (SD) |
|
Runar Filper (SD) |
Mats Nordberg (SD) |