Kultursverige har drabbats hårt av coronapandemin. Inställda föreställningar och stängda utställningar, ovisshet om kommande planerade evenemang, publikbortfall och andra intäktsbortfall har varit vardag för branschen under krisen. Detta är å ena sidan inte överraskande utan en följd av verksamheternas natur, då stora delar av kultursektorn är orienterad mot publik verksamhet som bygger på upplevelser och möten människor emellan. Samtidigt visar det å andra sidan på sårbarheten i dagens system och underbygger Sverigedemokraternas principiella utgångspunkt om att fler av kulturlivets aktörer behöver fler ben att stå på och stimuleras till en högre krisberedskap. Att erkänna den målbilden och därefter gemensamt sträva efter att skapa de möjligheterna mellan det offentliga, civilsamhället och den enskilda kulturaktören är ett viktigt led i att rusta kulturlivet i Sverige för att stå stabilt vid kommande prövningar. Inspiration finns att hämta i vår omvärld där fler finansieringskällor och fler driftsformer än offentlig sektor, jämte ett livskraftigt civilsamhälle, skapar nät av noder där kulturlivet blomstrar och också sinsemellan finner nya kluster och synergieffekter. Det här är värt att lära av.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, samhället och politiken. Våra ledord lyder sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur ska vara lättillgängligt inte minst för barn, gamla och funktionsnedsatta. En särskilt viktig roll har kulturen för ett starkt socialt kapital och social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. Sverige är unikt, och självklart är den svenska kulturen unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen har också en avgörande betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i Sverige – det välfärdssamhälle vi idag ser krackelera inte minst på grund av storskaliga kulturella spänningar och motsättningar.
Att stärka vårt lands gemenskap liksom kulturarvets ställning är alltså positivt för samhällsutvecklingen och den nationella sammanhållningen. Svensk kultur ska erkännas och kultur- och kunskapsinstitutioner med bildningsuppdrag tillåtas att vara just bildningsinstitutioner.
För Sveriges del är det viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är detta i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärd, just eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Sverigedemokraternas syn är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.
Utifrån det här bör en stor del av kulturpolitikens fokus vara att vårda och värna det svenska kulturarvet, det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia. Samhället bör även prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara det svenska naturarvet. Allas rätt till kultur och gemensamma kulturella referenspunkter är en grogrund för social sammanhållning mellan gammal och ung, fattig och rik, stadsbo och landsbygdsbo, oavsett härkomst.
För att leda kulturpolitiken mot detta paradigmskifte bör nya kulturpolitiska mål inrättas. Målen bör ta följande aspekter i åtanke: kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhälle och sammanhållning, individuell livskvalitet och kulturarbetares förutsättningar på arbetsmarknaden.
Sverigedemokraterna drivs av en omsorg om att värna, vårda och visa svensk kultur. Det handlar för oss om såväl de sköna konsterna som de sociala koderna. Det är för vårt land viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, högtider, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är det i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell som vår, eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Vårt mål är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra framför att kvävas av förminskande, eller förnekande, självförakt. De klassiska bildningsinstitutionerna ska få vara röster och bärare av klassiska bildningsideal och inte åläggas raster av dagspolitiska trender.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturlivet och civilsamhället ska främjas och stödjas att vara livskraftigt och åtkomligt i hela landet, i nära relation till medborgarna och oavsett huvudman. Ledord i vår politik är tillgänglighet och folkhälsa. Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionsnedsatta. För oss är det självklart att Sverige är unikt och att svensk kultur är unik och väl värd att bevara och belysa. Vår gemensamma kulturella odling på beprövad och historisk grund i landet är betydligt äldre än det politiserade och segregerande mångkulturalistiska samhällsbygget i Sverige. Det är särskilt av vikt att belysa den svenska kulturens betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten, sammanhållningen och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.
Sverigedemokraterna väljer i den här utgiftsområdesmotionen att prioritera vår kulturarvsmiljard, efterlängtade produktionsincitament till glädje för film- och tv-produktion i Sverige samt omfattande satsningar för bibliotek och läsande och kulturlotsar i landets kommuner. Insatser i relation till folkhälsa och åtgärder som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet ligger fast. Vidare anser vi det viktigt att kulturpolitiken är lyhörd för att vi människor är kulturella varelser varför det finns stora värden i att den gemensamt finansierade kulturen står nära medborgarna och vi stödjer därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och något mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionsnedsatta. Vi satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer och samlingar för fler, samt att säkra kulturarvets olika former för framtida generationer och implementera en bred reformagenda för att levandegöra och synliggöra vårt lands samlade kollektiva minne. Sverigedemokraternas kulturarvsmiljard, investeringar i landets kulturmiljöer och kulturlotsar skulle fylla reella behov, bygga gemenskap och skapa långvarigt stabila förutsättningar.
Vi sänker anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet, samt delar av den mer subventionstyngda samtidskulturen. Vi drar också in öronmärkta och styrande, samt i många avseenden splittrande, integrationsåtgärder inom folkbildningsväsendet. Dessutom minskar vi anslagen till organisationer som enbart baseras på kön och etnicitet. Vidare ser vi det som självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också är öppna för allmänheten. Vissa anslag minskas till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.
Kultur är inte bara en central byggsten i vårt samhälle och vår nationella sammanhållning, det är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv, från skapande förskola till skapande äldreomsorg. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas tillgång till kultur beaktas från vaggan till graven.
Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar vad gäller att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv och för att säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare. Detta bland annat genom att tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor, och föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Samtidigt visar erfarenheter och lägesbilder under coronakrisen på sårbarhetselement och underbygger Sverigedemokraternas principiella utgångspunkt om att fler av kulturlivets aktörer behöver fler ben att stå på och stimuleras till en högre krisberedskap. Att erkänna den målbilden och därefter gemensamt sträva efter att skapa de möjligheterna mellan offentlig sektor, civilsamhället och den enskilda kulturaktören är ett viktigt led i att rusta kulturlivet i Sverige för att stå stabilt vid kommande prövningar. Inspiration finns att hämta i vår omvärld där fler finansieringskällor och fler driftsformer än offentlig sektor, jämte ett livskraftigt civilsamhälle, skapar nät av noder där kulturlivet blomstrar och också sinsemellan finner nya kluster och synergieffekter.
Vår uppfattning är att graden av direkta och indirekta statliga subventioner riktade till samtidskultur och enskilda kulturskapare skulle behöva vara mindre än i dag, dels för att minska beroendeställningen till det politiska systemet, dels för att kratta manegen för nya finansieringsvägar. Samtidigt är statens ansvar för kulturarvet desto större.
Av de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturens subventionsberoende av offentlig sektor bör minska successivt.
Med dessa aspekter i åtanke – kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt främja gemenskap och sammanhållning och trygga den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska stödjas att finna fler finansieringskällor.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
− främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande och ökad sammanhållning i samhället
− främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
− knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
− väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
− särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar
− säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och däri verkande kulturarbetare
− främja en högre grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Sverigedemokraternas principiella utgångspunkt är att fler av kulturlivets aktörer behöver fler ben att stå på och stimuleras till en högre krisberedskap. Att erkänna den målbilden och därefter gemensamt sträva efter att skapa de möjligheterna mellan det offentliga, civilsamhället och den enskilda kulturaktören är ett viktigt led i att rusta kulturlivet i Sverige för att stå stabilt vid kommande prövningar. Inspiration finns att hämta i vår omvärld där fler finansieringskällor och fler driftsformer än offentlig sektor, jämte ett livskraftigt civilsamhälle, skapar nät av noder där kulturlivet blomstrar och också sinsemellan finner nya kluster och synergieffekter. Det här är värt att lära av.
Vår ambition och reformagenda för att väva in det kulturella perspektivet i andra delar än de traditionellt kulturpolitiska lyser fortsatt som en stark ledstjärna.
Inom utgiftsområdet minskas anslag avseende segregerande, verkningslösa och rentav kontraproduktiva integrationsåtgärder. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras in.
Friluftsmuseet Skansen i Stockholm är en nationalklenod och motor i den svenska kulturturismen. Samtidigt har Skansen de senaste åren larmat om att man inte haft ekonomisk styrka att underhålla sitt bestånd av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Byggnaderna och föremålen i byggnaderna är en betydande del av Skansens samlingar, och det finns nu risk att både byggnaderna och föremålen förstörs. Det skulle innebära att oersättliga värden går förlorade.
I och med att problemen inte åtgärdas blir de större i accelererande fart. För att inte riskera ett förfall av denna nationalklenod och för att undvika högre kostnader och en oöverstiglig vård- och underhållsskuld längre fram kraftsamlar vi i år för att möta Skansens behov. För att kunna åtgärda problemen har Skansen äskat 400 miljoner kronor av regeringen, över en treårsperiod. Regeringen anslår endast 15 miljoner kronor för vård och underhåll av fastighetsbeståndet, en symbolisk åtgärd, men inte särskilt verkningsfull, särskilt med tanke på att vårdbehoven och kostnaderna för att åtgärda dessa accelererar med tiden. I Sverigedemokraternas budget anslår vi de efterfrågade medlen över de kommande tre åren, för att det är klokare att ta kostnaden nu än att istället skjuta de ständigt växande kostnaderna på framtiden. I årets budget kraftsamlar vi för att rädda Skansen och oersättliga kulturvärden.
Det byggs mycket i Sverige, men i för låg grad med hänsyn till att det som byggs ska ses som estetiskt tilltalande av allmänheten över tid. Den modernistiska smaknorm som är rådande i arkitektkåren och ofta blir verklighet vid byggnation, rimmar illa med vad människor i allmänhet föredrar, enligt undersökningar. God arkitektur kan påverka människor på ett positivt sätt, och därför vill Sverigedemokraterna satsa på ökad estetisk hållbarhet i Sverige.
På senare år har det förekommit olika former av statligt stöd för byggnation i Sverige, vilka har kunnat sökas av kommuner, kommunala bolag och andra aktörer. Sverigedemokraterna budgeterar för ett helt nytt särskilt statligt stöd som både kommunala och privata aktörer ska kunna söka, ett stöd vars syfte är att bidra till ökad estetisk hållbarhet vid byggnation. Stödet ska kunna gå till såväl ny- som ombyggnation och ska stimulera till byggande som ligger i linje med allmänhetens generella preferenser när det kommer till arkitektur. Genom förslaget kan fokus sättas på skönhetsvärden inte bara när det byggs nytt, utan incitamenten att försköna redan befintliga byggnader skulle också öka med hjälp av stödet. Sverigedemokraterna bedömer att förslaget på ett bra sätt kan komplettera andra kulturpolitiska förslag från partiet, som exempelvis stimulansbidraget för ökad kulturmiljökompetens.
Pandemin har utmanat såväl den fysiska som den psykiska folkhälsan över hela vårt land och i flera grupper av befolkningen. Möjligheten att idrotta, särskilt i organiserad form, har varit kraftigt begränsad för att inte säga obefintlig i många fall. Det är något som nu måste tas igen, samtidigt som anläggningsbristen över landet är skriande. Fler har gett sig ut i friluftsliv under pandemin, vilket i många avseenden är glädjande, men det har skapat ett ökat tryck i känsliga naturmiljöer och behov av sanitära åtgärder. Samtidigt har vandrarhem, fjällstationer och turistanläggningar lidit hårt av restriktionerna. I syfte att möta och åtgärda identifierade problem och resursbrist inom dessa områden och kraftsamla för en ökad folkhälsa i kölvattnen av pandemin, så anslår vi betydande medel för idrotten, friluftslivet och kultur och friskvård i livets alla skeden, samt ett riktat stöd för en lokal- och anläggningsfond för att råda bot på den nationellt utbredda anläggningsbristen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
73 714 |
5 000 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
1 450 582 |
200 000 |
|
1:3 |
Skapande skola |
199 964 |
±0 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
20 000 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 852 |
15 000 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 681 723 |
±0 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
18 436 |
±0 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 122 130 |
−13 703 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
301 614 |
−16 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
97 355 |
2 000 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
205 735 |
−30 000 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
128 474 |
±0 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
72 251 |
11 000 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
11 078 |
±0 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 947 |
±0 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 805 |
5 000 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
61 069 |
−6 000 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
23 444 |
±0 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
599 830 |
−135 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
467 946 |
31 000 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
286 384 |
50 000 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
276 042 |
5 000 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
250 000 |
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
±0 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 451 114 |
−96 000 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
288 714 |
110 000 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
79 718 |
12 000 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
50 175 |
±0 |
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
±0 |
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
16 327 |
3 000 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
81 919 |
−25 000 |
|
10:1 |
Filmstöd |
608 444 |
−155 000 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 721 |
±0 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 471 |
±0 |
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
±0 |
|
11:4 |
Statens medieråd |
24 144 |
−15 000 |
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
47 856 |
±0 |
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
59 053 |
7 000 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
290 680 |
−67 000 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
2 000 |
±0 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 366 811 |
±0 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
±0 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
97 785 |
5 000 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
−15 000 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
23 758 |
±0 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 829 783 |
−1 175 100 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
60 331 |
±0 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
60 000 |
−60 000 |
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
202 158 |
±0 |
|
15:1 |
Spelinspektionen |
77 376 |
6 000 |
|
99:1 |
Stöd till estetisk hållbarhet |
±0 |
250 000 |
|
99:2 |
Kulturreservat |
±0 |
40 000 |
|
99:3 |
Kulturarvsrot |
±0 |
160 000 |
|
99:4 |
Kulturarvsfond |
±0 |
100 000 |
|
99:5 |
Skapande äldreomsorg |
±0 |
35 000 |
|
99:6 |
Öppna museer |
±0 |
150 000 |
|
99:7 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
±0 |
50 000 |
|
99:8 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
±0 |
35 000 |
|
99:9 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
±0 |
300 000 |
|
99:10 |
Bibliotekssatsning |
±0 |
100 000 |
|
99:11 |
LOA-fond |
±0 |
100 000 |
|
Summa |
18 454 593 |
248 197 |
|
1:1 Statens kulturråd
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
1 000 |
1 000 |
Vi anslår ytterligare medel för att Kulturrådet ska kunna genomföra och samordna arbetet kring en nationell kulturkanon. Utöver det får myndigheten även i uppdrag att samordna kulturlotsarna.
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
200 000 |
200 000 |
200 000 |
Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet har utrett frågan om att införa produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar i Sverige. Sverigedemokraterna vill göra som föreslås i utredningen och införa en produktionsrabatt för företag. Till ändamålet avsätter vi 200 miljoner kronor mer än regeringen per år, för att på så sätt totalt nå upp till 300 miljoner kronor per år, vilket föreslås i utredningen. Förslaget om att införa produktionsrabatter ska ses som en filmpolitisk helhet tillsammans med vårt förslag om förändringar gällande filmstödet.
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
20 000 |
20 000 |
20 000 |
Anslaget tillförs 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
Anslaget tillförs 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–13 703 |
–13 703 |
–13 703 |
Vi avvecklar nationella barn- och ungdomsscenen Unga Klara och omprioriterar till andra satsningar inom utgiftsområdet som bredare möter barns och ungas tillgång till kultur.
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–16 000 |
–16 000 |
–16 000 |
Det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen, eftersom ett beroende av offentliga medel långsiktigt riskerar minskad frihet. Vi motsätter oss därför regeringens permanenta höjning av medlen till fria aktörer inom scenkonst- och musikområdet.
2:3 Statens musikverk
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
Statens musikverk tillförs medel i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 2 miljoner kronor avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–30 000 |
–30 000 |
–30 000 |
Anslaget minskas med 30 miljoner kronor då bland annat medel för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del men minskas med 3 miljoner kronor.
3:3 Institutet för språk och folkminnen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
11 000 |
11 000 |
11 000 |
Anslaget tillförs 5 miljoner kronor i syfte att bland annat höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige, sedan avvecklandet av Daum i staden. Detta särskilt för att bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland, så har Sverige inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där till exempel döva och syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning, så vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför anslår vi 1 miljon kronor till institutet i syfte att kunna tillsätta resurser för att utföra detta arbete.
4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
Anslaget tillförs medel i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
4:4 Bidrag till bild- och formområdet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–6 000 |
–6 000 |
–6 000 |
Det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen, eftersom ett beroende inte innebär fullständig frihet. Fri konst som är ekonomiskt beroende av statliga bidrag riskerar indirekt eller direkt politisk styrning. Utifrån detta minskas anslaget för att finansiera andra satsningar inom anslagsområdet.
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–135 000 |
–135 000 |
–135 000 |
Anslaget minskas i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering förespråkar vi en bredare finansiering av samtidskulturen genom olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare, samt ökade möjligheter för fler aktörer i samhället att bidra till finansiering av konst- och kulturlivet.
6:1 Riksarkivet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
31 000 |
80 000 |
56 000 |
Anslaget tillförs en generell förstärkning mot bakgrund av vår vilja att trygga både tillfälliga behov och långsiktiga åtaganden. Myndighetens anslag har under lång tid inte räckt till för verksamhetens behov. Därför anslår vi medel utifrån myndighetens äskande.
7:1 Riksantikvarieämbetet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Anslaget tillförs medel och ökningen rymmer en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i stort. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond, samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom ökad ram uppdras myndigheten också att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslagsposten i statens budget 241 miljoner kronor. Anslaget har inte följt inflationen på flera år, samtidigt som behoven är stora. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi gör en uppräkning av anslaget till dagens penningvärde. En utbrytning görs även för att tydliggöra medelstilldelningen till kulturreservat. Medlen läggs i ett eget anslag, anslag 99:2 Kulturreservat.
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
250 000 |
250 000 |
250 000 |
I dag är den kyrkoantikvariska ersättningen 460 miljoner kronor, en nivå stödet har legat på en längre följd av år. Samtidigt kan vi konstatera att behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna och att den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Till stor del bekostas vården av de kulturhistoriska miljöerna av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet. I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem och man kan i värsta fall tvingas välja mellan god själavård eller vård och underhåll av kyrkan. Det är inte en hållbar situation och i och med att det kyrkliga kulturarvet är vårt gemensamma, oavsett medlem i Svenska kyrkan, så menar vi att det är tid för staten att ta ett utökat ansvar och höja den kyrkoantikvariska ersättningen ordentligt.
Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi också att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
8:1 Centrala museer: Myndigheter
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–96 000 |
–96 000 |
–96 000 |
Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag Öppna museer drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsat på fri entré om 90 miljoner kronor årligen, vilka i stället alltså inordnas under det nya anslaget 99:6.
Stödet till Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 19 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslag 8:2 och 2 miljoner kronor till anslag 8:3.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
110 000 |
160 000 |
160 000 |
Anslaget tillförs 10 miljoner kronor från anslag 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 400 miljoner kronor totalt, fördelat över en treårsperiod till Skansen samt en mindre anslagsökning till Stiftelsen Nordiska museet. Skansen är en viktig institution som bevarar, vårdar och tillgängliggör vårt gemensamma kulturarv. Man är i dagsläget i stort behov av vård- och underhållsarbete, som också varit eftersatt en tid på grund av otillräckliga resurser. Skansen är en nationalklenod och en motor i kulturturismen i Stockholm. Vi anslår därför ytterligare medel under en treårsperiod i syfte att möta de behov som finns och trygga institutionens samlade kulturfastighetsbestånd för framtiden.
8:3 Bidrag till vissa museer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
12 000 |
12 000 |
12 000 |
Medel tillförs om ytterligare 2 miljoner kronor till Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, och ytterligare 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna. Dessutom anslår vi 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije och 2 miljoner kronor till Prins Eugens Waldemarsudde.
9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
Sverigedemokraterna har mer långtgående ambitioner och förslag i sak än regeringen när det gäller att skärpa demokrativillkor som finns vid bidragsgivning till civilsamhället. Vi tillför därför ökade anslag öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Det finns ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av bidragsanvändning och verksamhet i trossamfund och föreningar än i dag.
9:2 Stöd till trossamfund
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–25 000 |
–25 000 |
–25 000 |
Anslaget minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels då vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet.
10:1 Filmstöd
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–155 000 |
–100 000 |
–100 000 |
Sverigedemokraterna vill ställa om den svenska filmpolitiken från den politiserade detaljstyrning som bland annat finns vid stödgivning hos Svenska Filminstitutet. I stället vill vi skapa en filmpolitik med större frihet och bättre villkor för filmbranschens aktörer. Vi vill därför minska filmstödet något, men i stället satsa desto mer på film totalt sett genom att bland annat införa produktionsrabatter för filmbranschen.
2,5 miljoner inom anslaget öronmärks till förmån för Internationella Samiska Filminstitutet. Vidare vill vi i förhållande till regeringen inte avveckla den högre ambition som funnits kring digitalisering av filmarvet, utan upprätthålla en fortsatt hög digitaliseringstakt.
11:4 Statens medieråd
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–15 000 |
–17 000 |
–24 663 |
Vi avvecklar Statens medieråd under en treårsperiod. I och med att det finns ett antal aktörer som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) finner vi myndighetens arbete överflödigt. Filmgranskningsverksamhetens framtid och myndighetens övriga uppdrags eventuella placering bör utredas.
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
7 000 |
7 000 |
7 000 |
Sverigedemokraterna har mer långtgående ambitioner och förslag i sak än regeringen när det gäller att skärpa demokrativillkor som finns vid bidragsgivning till civilsamhället. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en viktig myndighet på området, så därför väljer vi att tillskjuta ett antal miljoner kronor mer än regeringen för att utveckla arbetet med demokrativillkor i enlighet med vår ambition samt för att i övrigt förstärka kontroll och uppföljning i samband med utdelning av bidrag.
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–67 000 |
–17 000 |
–17 000 |
Anslaget rymmer god verksamhet och förblir på en hög nivå. En viss minskning sker dock med inriktning på att avveckla den delen av stödet som går till invandrarorganisationer som vilar på etnisk grund och vars verksamhet riskerar att försvåra anpassning till Sverige samt underblåsa parallella samhällsstrukturer. Vi vill också avveckla stödet till föreningar som sår split i samhället på andra sätt, exempelvis genom att sprida förakt mot majoritetssamhället eller genom att sprida idéer om att vissa grupper enbart på grund av sin härkomst är priviligierade på andras bekostnad. Vi ställer oss inte heller bakom regeringens tillfälliga höjning av anslaget om 50 miljoner kronor för att vi ser de angivna skälen till höjningen som alltför svepande och oklara.
13:1 Stöd till idrotten
Anslaget får användas enligt de ändamål som regeringen föreslår, förutom vad gäller de öronmärkta medlen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ligger under idrottens uppdrag. Därför riktas de öronmärkta integrationsmedlen i stället om till en generell satsning på idrott. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och medel till parasport. Vi budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Inom anslaget öronmärker vi 10 miljoner kronor för att bidra till att tillgängliggöra samt anpassa föreningar och deras lokaler för personer med funktionsnedsättning.
13:3 Stöd till friluftsorganisationer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
Anslaget till friluftslivet har länge legat på en lägre nivå än den rörelsen efterfrågat för att kunna utveckla sitt arbete. Regeringen har i år höjt anslaget jämfört med tidigare år. Det finns dock behov av ytterligare stöd för att verksamheten ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, i egenskap av meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Inom ramen för anslagshöjningen ges även i uppdrag åt Svenskt Friluftsliv att utreda sanitära problem längs vandringleder och i andra friluftsmiljöer, samt ta fram en åtgärdsplan för detta.
13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–15 000 |
–15 000 |
–15 000 |
Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
14:1 Bidrag till folkbildningen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–1 175 100 |
–683 100 |
–683 100 |
Folkbildningen rymmer många goda delar, och som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle.
Det är vitalt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll, likaså att folkbildningen får vara just folkbildning och att dessa institutioner inte i huvudsak ses som instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten.
De senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte det huvudsakliga bildningssyftet och demokratisyftet. Dessa anslagsökningar har partiet av denna anledning avböjt. Utöver att vi inte följt med på regeringens satsningar de senaste åren omprioriterar vi medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar.
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
–60 000 |
±0 |
±0 |
Vi motsätter oss de medel inom folkbildningen som regeringen öronmärker för integrationssatsningar i syfte att ålägga folkbildningsväsendet att hantera och åtgärda regeringens misslyckanden inom andra områden avseende integrationen av nyanlända. Att specifikt vända sig till asylsökande icke-medborgare som ännu inte fått, eller kanske inte alls kommer att få, uppehållstillstånd i Sverige riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser som kan göra bättre verkan på andra håll i anspråk.
15:1 Spelinspektionen
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
6 000 |
6 000 |
6 000 |
Sverigedemokraterna ser Spelinspektionens tillsynsarbete som mycket viktigt och något som bör satsas ytterligare på, inte minst mot bakgrund av att myndigheten har haft en stor omställning sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden. Av detta skäl tillskjuter vi större resurser än regeringen. Vi står bakom regeringens satsning på stärkt samverkan med andra myndigheter och ökad tillsyn gällande det arbete som sker kopplat till penningtvätt och finansiering av terrorism, men Sverigedemokraterna vill med de extra ekonomiska medel vi tillskjuter förstärka det arbetet ytterligare.
99:1 Statligt stöd till ökad estetisk hållbarhet
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
250 000 |
250 000 |
250 000 |
Sverigedemokraterna vill inrätta ett statligt stöd som ska kunna sökas av såväl kommuner som privata aktörer, med syftet att bidra till ökad estetisk hållbarhet vid ny- och ombyggnation. Avsikten är att stimulera till ett byggande i en arkitektur som upplevs som estetiskt tilltalande av allmänheten över tid.
99:2 Kulturreservat
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
40 000 |
40 000 |
40 000 |
Medel bryts ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks här i ett eget anslag för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt.
99:3 Kulturarvsrot
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
160 000 |
160 000 |
160 000 |
Vi stärker medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och kulturhistorisk bebyggelse och byggnadsvård. Det här bland annat genom införandet av ett rotavdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
99:4 Kulturarvsfond
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
99:5 Skapande äldreomsorg
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
35 000 |
35 000 |
35 000 |
Vi avsätter medel för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
99:6 Öppna museer
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
150 000 |
150 000 |
150 000 |
Sverigedemokraterna inför en fond med syftet att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, till både statliga och regionala museer och stiftelser och i viss mån aktörer även med andra huvudmän. Fonden är ämnad att användas för att exempelvis kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla tjänar på kunskap om och känsla för.
99:7 Stimulansbidrag kulturmiljökompetens
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera k‑märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling.
För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av förstärkning, kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
99:8 Stimulansbidrag kultur i vården
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
35 000 |
35 000 |
35 000 |
Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska, och jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar till exempel att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att regionerna bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget medel för ett stimulansbidrag till regionerna.
99:9 Kulturlotsar och Sverigecenter
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares kulturella förståelse för det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet driver Sverigedemokraterna därför de landsomfattande reformerna kulturlotsar och pilotprojektet Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet.
99:10 Bibliotekssatsning
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort flera framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och visat på flera möjligheter för att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och samordningsmöjligheter bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Därför anslås 100 miljoner kronor för att genomföra några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin (Demokratins skattkammare, 2019).
99:11 LOA-fond
|
|
Förslag 2022 |
Beräknat 2023 |
Beräknat 2024 |
|
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
Sverige befinner sig i en akut brist av idrottsanläggningar. De som byggdes mellan 40-talet och 50-talet är i stora behov av renovering, samtidigt som kommuner inte byggt nya idrottsanläggningar och idrottsplatser i samma takt som behovet ökat. Många barn och ungdomar hamnar av den anledningen i köer istället för att idrotta och röra på sig.
Vi avsätter medel för att starta en lokal- och anläggningsfond som ett första steg i en nationell satsning för att tillgodose de största behoven av lokaler och anläggningar. Sverige bör införa en anläggningsfond för innovativa lösningar på idrottsarenor, ytor och lokaler. Fonden bör efterlikna och hämta inspiration från den som bildades i Danmark vid namn LOA-fonden (lokal- och anläggningsfond).
|
Aron Emilsson (SD) |
|
|
Angelika Bengtsson (SD) |
Jonas Andersson i Linghem (SD) |
|
Cassandra Sundin (SD) |
|