Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt hedersbrott i brottsbalken och tillkännager detta för regeringen.
Det hävdas ibland att samhället står lika handfallet idag som för 19 år sedan, då Fadime Sahindal mördades, inför det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Givetvis stämmer inte detta. Idag finns en nationell expertmyndighet, kommunala och regionala resurscentrum, en nationell stödtelefon, kvinnojourer med särskild kompetens och en bredare allmän kunskap om det hedersrelaterade förtrycket.
På det straffrättsliga området har det, bara de senaste åren, skett stora framsteg. Den nya lagstiftning som trädde i kraft i juli 2020 innebär utreseförbud för barn som löper påtaglig risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning. Därtill utgör hedersmotiv idag en försvårande omständighet som ska beaktas vid valet av påföljd, se 29 kap. 2 § 10 BrB som anger att ”som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas … om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.
Med den nya lagändringen kan viss nationell statistik föras om förtryckets omfattning. Socialstyrelsens nationella enkätundersökning, MUCF:s rapport och kommunala undersökningsinitiativ behöver kompletteras med statistik från rättsvårdande myndigheter. Detta kräver dock att hedersbrott blir en egen brottsrubricering i brottsbalken.
Idag ingår den hedersrelaterade brottsligheten inom ramen för andra brottsrubriceringar så som mord, fridskränkning, misshandel, hot, tvång, ofredande och olaga förföljelse. Det är alltså inte möjligt att avgöra och redovisa hur många av de polisanmälda brotten som är hedersrelaterade. Det går enbart att föra statistik kring vilka brott som har haft heder som motiv. Fastän Polismyndigheten sedan 2019 har lagt till en särskild markering för misstänkt hedersmotiv i sitt anmälnings- och utredningssystem råder begränsning i att föra statistik.
I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Om ett särskilt hedersbrott införs kommer statistik om bl.a. anmälda och lagförda brott att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.
Att samhället reagerar kraftfullt mot alla former av hedersförtryck är av största vikt. Vi behöver samtidigt veta hur stor omfattningen av problemet är samt betona allvaret i brottsligheten. Ett nytt hedersbrott bör därför införas i brottsbalken.
|
Lawen Redar (S) |
|