Ränteavdraget innebär att 30 procent av den totala räntekostnaden kan dras av som skattereduktion på inkomstdeklarationen. Ränteavdraget har under flera år debatterats, men det finns fortfarande kvar. Ränteavdrag går att göra för samtliga räntekostnader som är knutna till lån. Undantaget är dock CSN-lån och detta motiveras ofta med att räntan på CSN-lånet redan är så förmånlig. Studielån från andra länder, som dessutom kan ha lägre ränta än det svenska studielånet, är dock avdragsgilla om man flyttar hit från utlandet. Så länge ränteavdraget finns kvar bör även CSN-lån därför omfattas av ränteavdraget.
Studiemedlet för studenter består av en lånedel och en bidragsdel. Studiemedlet är en förmån till de som väljer att studera på universitet och högskola eftersom det dels är en ren bidragsdel, dels sker låneutbetalningen utan någon kreditprövning och till en låg räntekostnad. Förmånen är ett sätt att uppmuntra till vidare studier. För de som arbetar samtidigt som de studerar finns det ett maxtak för hur mycket som kan intjänas utan att studiemedlet påverkas, sänks eller eventuellt inte alls går att ta del av. Detta kallas fribeloppet och påverkar både bidragsdelen och lånedelen. Problemet för samhället är dock inte de personer som arbetar samtidigt som de studerar och det är därför olyckligt att systemet har byggt in nackdelar i att arbeta mycket som student. Eftersom lånedelen i studiemedlet ska betalas tillbaka och det knappast torde vara de studenter som redan under studietiden har arbeten som kommer få svårt att betala tillbaka CSN-lånet borde detta göras fritt tillgängligt för alla studenter, oavsett hur mycket de arbetar. Fribeloppet för CSN-lånet bör således avskaffas.
|
Louise Meijer (M) |
|