Hösten 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande. Detta ska jämföras med att antalet asylsökande sedan år 2000 varit runt 30 000 per år. I samband med att det stora antalet asylsökande kom till Sverige gjordes en migrationsöverenskommelse som bland annat innehöll att Sverige skulle öka sitt mottagande av kvotflyktingar från 1 900 per år till 5 000 per år. Sedan år 2018 har Sverige således tagit emot 5 000 kvotflyktingar, med undantag för år 2020 då coronapandemins effekter innebar att mottagandet blev 3 599 kvotflyktingar. Detta kommer kompenseras under år 2021 genom att Sverige tar emot 6 401 kvotflyktingar.
Det svenska kvotflyktingmottagandet var under år 2020 högst i Europa sett till faktiskt antal. Sverige stod för 39 procent av alla överföringar. Sett till landets storlek är Sverige nu världens största mottagare av kvotflyktingar. I faktiska tal är det enbart USA, Kanada och Tyskland som tar emot fler.
Könsfördelningen bland utrikesfödda och asylsökande är inte balanserad. År 2015 var enbart 29 procent av de asylsökande kvinnor. År 2018 var motsvarande siffra 40 procent. Könsfördelningen bland ensamkommande var under år 2015 11 pojkar per flicka. I genomsnitt anlände 90 ensamkommande pojkar varje dag under 2015, jämfört med åtta flickor.
För kvotflyktingar har könsbalansen också varit skev. Som exempel kom det under både år 2019 och 2020 fler män och pojkar till Sverige via kvotflyktingsystemet än det kom kvinnor. År 2020 var 46 procent kvinnor och flickor och 54 procent män och pojkar. Forskning visar att en skev könsfördelning i befolkningen är förenat med flera negativa konsekvenser, så som en ökad nivå av våldsbrott.
Vissa länder har krav på integrationspotential och tar inte emot analfabeter. Med integrationspotential kan både läs- och skrivkunnighet, tidigare skolgång och generella yrkeskunskaper betraktas. Vissa länder säger nej till flyktingar med sjukdomar eller speciella behov. Sverige har inga krav alls. Fram till år 2016 tog Sverige emot högst andel personer med stora medicinska behov i internationella jämförelser. Eftersom Sverige har en av de största flyktingkvoterna så var det enbart Kanada som i faktiska tal tog emot fler personer med medicinska behov än Sverige år 2020.
Sverige bör både prioritera kvinnor och flickor i kvotflyktingsystemet och införa villkor för kvotflyktingmottagandet. Både kön och integrationspotential bör införas som kriterier för kvotflyktingmottagandet framöver. Antalet kvotflyktingar bör också minska till åtminstone de nivåer som gällde innan år 2015.
|
Louise Meijer (M) |
|