Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om se över att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen.
Den 1 januari 2020 avskaffades värnskatten. Det var ett bra första steg mot att sänka skatten på arbetsinkomster, men mer måste göras. Sverige har trots värnskattens avskaffande en av världens högsta marginalskatter. När värnskatten avskaffades gick Sverige från att ha världens högsta marginalskatter till att numera ha tredje högst marginalskatter. Sveriges effektiva marginalskatt ligger på 73 procent, vilket kan jämföras med genomsnittet i OECD och EU som är 56 procent. Om Sverige avskaffade den statliga värnskatten skulle skattenivån fortfarande vara något högre än genomsnittet. Med effektiv marginalskatt menas den totala skatten på den sist intjänade kronan, inklusive arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter.
Alla som tjänar över 44 800 kronor i månaden betalar statlig inkomstskatt, vilket innebär att det är ungefär 1,1 miljoner svenskar som betalar den 20-procentiga inkomstskatten. Tilläggas ska att en majoritet av svenskarna någon gång i livet betalar statlig inkomstskatt. Skatten betalas av yrkesgrupper så som rektorer, tandläkare och veterinärer. Om man avskaffar den statliga inkomstskatten skulle det innebära en skattesänkning på ungefär 3 000 kronor i månaden för de som betalar den idag.
Det finns flera skäl till att avskaffa den statliga inkomstskatten. Det är en direkt skatt på i huvudsak välutbildade personer. Sverige har redan lägst utbildningspremie i OECD för personer som studerat vid högskola och universitet. Att välutbildade personer stannar kvar i Sverige och har starka incitament att öka sin produktivitet bidrar till att stärka Sveriges tillväxt. När mindre pengar går till skatt får hushållen bättre förutsättningar för privat sparande. Dessutom blir det lättare att genom arbete göra klassresor. Idag krävs det vanligtvis ett kapital för att göra en klassresa. En förutsättning för att spara ihop till det kapitalet är att det finns pengar över när skatt och övriga utgifter är betalda. För personer som generellt inte tillhör kapitalstarka grupper, exempelvis invandrare och kvinnor, blir det en särskild rättvisefråga att skillnaden mellan kapitalbeskattning och arbetsinkomster minskar.
Den statliga inkomstskatten står för ungefär 50 miljarder i intäkter. Detta ska sättas i relation till att de totala skatteintäkterna uppgår till drygt 2 000 miljarder, där den kommunala inkomstskatten och indirekta skatter så som arbetsgivaravgiften står för en majoritet av intäkterna. Den statliga inkomstskatten har därför liten påverkan på omfördelningen och skattesystemets utjämnande roll. På sikt beräknas avskaffandet dessutom vara självfinansierande. Därtill är det viktigt att understryka att Sveriges problem inte är att för många arbetande människor betalar för låg skatt. Sveriges problem är att allt för många inte arbetar och betalar skatt överhuvudtaget. Exempelvis blir en majoritet av utrikes födda aldrig självförsörjande. Genom att fler kan komma i arbete och vara med och bidra kan skatteintäkterna öka och välfärdens kärna prioriteras.
|
Louise Meijer (M) |
|