När man idag trafikerar de svenska vägarna kan man notera ett stort antal personbilar i trafik med släckta baklampor, även i dålig sikt. Det är för många trafikanter uppenbart att släckta billyktor innebär en ökad osynlighet i trafiken och en allvarlig fara för såväl de som framför fordonen som medtrafikanter. Inte minst de senaste somrarna, då allt fler svenskar färdats på de svenska vägarna, har medvetenheten om detta ökat.
Problemet är idag utbrett och kräver åtgärder.
Problemet med släckta lyktor beror på en regel från 2011. Europeiska unionen (EU) införde då ett krav om automatiskt varselljus fram på alla nya bilar, men för att minska koldioxidutsläppen gällde det inte baklyktorna. Från och med 2016 ändrades dock reglerna, så det automatiska varselljuset skulle gälla både fram och bak, men på bilar från perioden 2011–2016 måste man alltså ofta själv slå på lyktorna.
Det är lagstadgat att ha varselljus på bilen dygnet runt. Framljusen ska alltså alltid vara tända. Man kan alltså med nuvarande bestämmelser köra med släckta baklyktor när det är ljust, men ha dem tända i s.k. lykttändningstid (mellan solnedgång och -uppgång), och när vädret framkallar dålig sikt, t.ex. i regn, dimma och snö ska de vara tända, enligt Transportstyrelsen.
Det nordiska och svenska klimatet och årstidsväxlingarna bjuder ofta på omständligheter som kräver tända fram- och bakljus i trafiken. Mörker, eller halvmörker, låg synlighet och en bil utan påslagna eller trasiga lyktor är en trafikfarlig kombination. Trots det och trots att det är förarens ansvar att vinnlägga sig om adekvat belysning ser vi i dag många bilar som saknar just det. Enligt en undersökning gjord av Yougov 2019, på uppdrag av SOS International, sade sig var 6:e bilägare vara osäker på om ljuset på deras bil tänds automatiskt, eller om de själva ska tända lyset manuellt.[1]
Yrkesförare och inte minst bärgningsföretag har larmat om problematiken och faran med släckta lyktor, enligt SOS International 2019. En del av osäkerheten kring ljusinställningarna på ens bil verkar i hög grad också orsakas av den funktion som indikerar att ljuset tänds automatiskt med hjälp av en ljussensor vid mörkrets inbrott. Fordonsindustrins tydlighet och bilhandlarnas upplysningsansvar är stort jämte föraransvaret när det kommer till att vara observant vid väderförändringar, och inte minst de två förstnämnda aktörerna bör åläggas ett större ansvar i att upplysa om de tekniska förutsättningarna.
Allmänhetens kunskap om bilens ljusinställning i allmänhet och bilägarnas kunskap i synnerhet tenderar att variera geografiskt över landet, där region Stockholm ser ut att ha minst andel bilägare som med säkerhet är införstådda med ljusinställningarna (76 %), medan högst andel säkra ser ut att finnas i norra Sverige (96 %).[2] Det bör föranleda att överväga lokalt och regionalt riktade upplysningskampanjer genom skyltning och dylikt. Därtill bör riksdagen ålägga regeringen att se över möjligheterna till en nationell upplysningskampanj om att tända bakljusen och samlat bidra till ökad trafiksäkerhet.
|
Aron Emilsson (SD) |
|
[1] https://www.sos.eu/se/nyheter/2019/osynliga-bilister-fara-i-trafiken/.
[2] Ibid.