Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en levande landsbygd och tillkännager detta för regeringen.
En levande landsbygd är nödvändig för Jönköpings län och för hela Sverige, men klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingar och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver allt mer. Det har även skapat nya politiska förtroendeklyftor. De politiska besluten uppfattas ofta, mer eller mindre välförtjänt, ha fattats utan insikt i landsbygdens förhållanden.
Att människor som lever under olika betingelser har olika synsätt är varken nytt eller konstigt. Men det visar varför hänsyn måste tas till de olika livsvillkoren, inte minst vid fördelning av resurser samt vid lagstiftning och lagtolkning.
Polisens allt mer ansträngda resurser innebär att stora delar av landet mer eller mindre lämnats polislösa. Otryggheten på landsbygden ökar. Stölder och inbrott är vanliga. Regeringen har inte lyckats stävja den växande vildsvinsstammen och de problem den för med sig. Tvärtom har regeringen konsekvent motarbetat svenska jägare och skyttar genom en överimplementering av EU:s vapendirektiv. Listan över brister kan göras lång.
Nu behövs en ändrad politik så att även landsbygdens perspektiv får genomslag. Landsbygdsbornas konkreta behov av en fungerande vardag måste erkännas.
Rätt utformad kan politiken ta vara på landsbygdens stora potential på ett sätt som gynnar alla i Sverige. Det är på landsbygden vi finner nyckeln till en hållbar omställning av ekonomin från en fossildominerad tillvaro till ett uthålligt förvaltarskap. På landsbygden finns energikällorna som behövs i den hållbara tekniken och den växtlighet som tillhandahåller livsmedel, energi, rekreation och inte minst en livsmiljö för de arter som vi delar vårt land med.
|
Acko Ankarberg Johansson (KD) |
Andreas Carlson (KD) |