Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.
I slutet av 2015 beslutade regeringen att alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för mottagandet av nyanlända flyktingar. För de kommuner i landet som under lång tid tagit emot en oproportionerligt stor andel av de nyanlända var detta ett mycket välkommet beslut. Lagstiftningen, som trädde i kraft 2016, omfattar dock enbart de flyktingar som vid ankomsten blivit anvisade plats vid s.k. anläggningsboenden (ABO), men vid fördelningen tas hänsyn till de kommuner som redan tagit ett stort ansvar.
Sverige har alltjämt i praktiken två mottagningssystem för asyl- och flyktingmottagandet. Dels det ovan nämnda systemet med platsanvisning till asylboende (ABO), dels ett system där de nyanlända ordnar sitt eget boende (EBO). EBO-systemet har skapat en mycket besvärlig situation med en parallell och svart bostadsmarknad, trångboddhet och ökad segregation.
I många fall utnyttjas dessa människors svåra situationer med ockerhyror, utpressningar och en ständig oro att bli utslängd på gatan. De som drabbas värst i detta är alla de barn som inte får en fungerande miljö och återhämtning för att kunna utvecklas och studera.
Under våren 2018 presenterades den s.k. Mottagandeutredningens betänkande, och detta tillsammans med den kompletterande promemorian Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande skickades ut på remiss. Remisstiden utgick den 15/10 2018.
Utredningen föreslog bl.a. en förändring av reglerna om hur asylsökandes möjligheter till eget boende kan begränsas. Huvudförslaget innebar att Migrationsverket gör en social prövning i kommuner med socioekonomiskt utsatta områden för att begränsa antalet egenbosatta asylsökanden.
I januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ingick det en punkt om att EBO-lagen ska förändras. Bland annat slogs det fast att ”en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende (EBO) i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning”. Dessutom föreslogs att kommuner själva ska få möjlighet att anmäla områden med sådana socioekonomiska utmaningar som ska omfattas av begränsningen till dagersättning.
En ny lagstiftning med denna inriktning trädde i kraft den 1 januari 2020 och förändringen av villkoren för dagersättning gäller i berörda kommuner fr.o.m. den 1 juli 2020.
|
Abraham Halef (S) |
Ingela Nylund Watz (S) |
|
Anna Vikström (S) |
Serkan Köse (S) |
|
Mathias Tegnér (S) |
Leif Nysmed (S) |