Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att införa ett system för pant på all typ av plast och tillkännager detta för regeringen.
Plast finns överallt. Det är ett material som revolutionerat vår vardag. Men den kan också ha mycket stor negativ påverkan på levande varelser, klimatet och miljön.
Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Det behövs styrmedel och regler som styr bort från resursslöseri och negativ miljöpåverkan, och därför behöver fler produkter omfattas av EU:s designdirektiv.
Det finns nationella mål för hur stor andel av varje förpackningsslag som ska gå till materialåtervinning. När det gäller just plast är målet relativt lågt satt jämfört med de andra förpackningsslagen. Målet för återvinning av plastförpackningar under 2019 var att vi skulle återvinna 30 procent, och man nådde målet med råge eftersom 49 % av alla plastförpackningar som inte var petflaskor återvanns. Från och med 2020 höjdes det målet till 50 procent. Ett fortsatt ganska lågt satt mål. Vi behöver ha ännu högre mål och vidta flera åtgärder för att nå dem.
Även om vi skulle öka vår återvinningsgrad av plastförpackningar finns ju så mycket annan plast som hamnar i naturen: emballage av olika slag, plastdetaljer från bilar, fiskenät med mera. All plast som inte fångas i ett slutet system av återvinning kan hamna i naturen och börja släppa ifrån sig mikroplaster och gifter.
Vi måste göra något drastiskt. Ett sätt skulle kunna vara att införa ett system för pant på all slags plast, till exempel att man kunde panta plast per kilo. Även om vi är många som plockar skräp och plast för att vi vill göra det så skulle kanske fler börja städa stränder, skogar och vägar från plast för att panta den, till exempel skolklasser. Och vi skulle få in mer plast i ett slutet återvinningssystem.
|
Mattias Vepsä (S) |
|