Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast sätta upp konkreta mål för att regelkrånglet ska minska betydligt varje år och tillkännager detta för regeringen.
Om det går bra för näringslivet så skapar det resurser som kan användas till välfärden och till att förbättra samhällets kärnuppgifter. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag i Sverige. De skatteintäkter som kommunerna får in från småföretagare och deras anställda är helt avgörande för att kunna finansiera den offentliga välfärden och den kommunala servicen.
Företagarnas rapport Välfärdsskaparna 2019 visar att småföretagen står för den största andelen av skatteintäkterna i 208 av Sveriges 290 kommuner. Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige just nu är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige. Här har regeringen misslyckats totalt, konstaterade 22 näringslivsorganisationer på DI Debatt förra året.
I Sverige har regelbördan för företag ökat explosionsartat över tid. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader ökar i genomsnitt med en miljard kronor per år sedan 2013. Näringslivets Regelnämnd (NNR) konstaterade förra året, via landets företagare och enkätundersökningen, att det har varit fyra förlorade år för det statliga regelförbättringsarbetet i Sverige. Kostnaderna för företagen till följd av regler har ökat, och företagen upplever ett ökat krångel. 74 procent av företagen har inget eller litet förtroende för regeringens arbete, visar en undersökning från NNR. Det är naturligtvis bekymmersamt.
Kostnaderna för ökat regelkrångel i Sverige uppskattas till i genomsnitt en miljard kronor per år sedan 2013 i Sverige, vilket försämrar näringslivets konkurrenskraft i motsvarande grad.
|
Lars Beckman (M) |
|