Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport blir ett av fyra barn utsatta för sexualbrott; 25 % av alla barn har utsatts för sexuella övergrepp.
Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste stoppas. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet. Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd.
Arbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. Det kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret. När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|