Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att personuppgifter beläggs med sekretess och tillkännager detta för regeringen.
Matförgiftningar beror på att man ätit mat som innehåller otjänliga bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber. Man blir helt enkelt sjuk och det definieras också som en sjukdom på vårdguiden 1177. Det är också ett tillstånd där man kan behöva uppsöka vård.
Man kan bli matförgiftad både av mat på en restaurang och av mat som man tillagat själv. Om man misstänker att man blivit matförgiftad på restaurang uppmanas man bl.a. genom Livsmedelsverket att anmäla det och kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i den kommun där man misstänker att det har inträffat. Anmälan utreds och det kan då bli möjligt att ta reda på orsaker till utbrottet och förhindra att fler insjuknar.
När man gör en anmälan om matförgiftning blir alla inkomna uppgifter offentliga. Detta är inte bara integritetskränkande eftersom man de facto är sjuk. Det är också märkligt för om man söker vård är man också patient och skyddas av sjukvårdens sekretess.
Uppgifter från Stockholms stads hemsida:
Alla inkomna uppgifter, även dina kontaktuppgifter, registreras i vårt datasystem och blir en allmän handling. Detta innebär att uppgifterna är offentliga och alla har rätt att ta del av dem. Du kan välja att inte lämna kontaktuppgifter, men då kan vi inte återkomma till dig om vi har behov av ytterligare information. Chansen att vi ska kunna utreda anmälan minskar då.
Ett exempel finns där Lidköpings kommun lämnade ut anteckningar om misstänkta fall av matförgiftningar och då anonymiserade personuppgifterna (namn, telefonnummer, vilka besvär de fått, hemort) på de drabbade. Detta anmäldes och avgjordes i lägre instans. Beslutet blev att kommunen hade gjorde rätt men efter ett överklagande ändrade kammarrätten beslutet och bestämde att handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet med hänvisning till att den tillämpliga sekretessregeln bara skyddar särskilt känsliga uppgifter. Kammarrätten trodde inte att de berörda personerna skulle lida betydande men av ett utlämnande (Miljö- och byggnämnden i Lidköpings kommuns beslut den 17 december 2014, dnr 2014/MBN1492, se bilaga A).
Att sådana här uppgifter offentliggörs kan bidra till att en person drar sig för att faktiskt göra en anmälan, vilket i sin tur kan bidra till ökad spridning. Med hänsyn till integritet och allmännyttan av ett offentliggörande samt behovs- och proportionalitetsprinciper, bör det övervägas ifall personuppgifter ska beläggas med sekretess.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
Betty Malmberg (M) |