Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att starta ett kunskapscentrum mot våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer och tillkännager detta för regeringen.
På flera håll i Europa ser vi hur våldsbejakande extremism har slagit rot – inte minst i Afghanistan. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Exempelvis islamismen har som mål att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.
Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har till exempel antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk påverkan. För att motverka den våldsbejakande extremistiska terrorn måste man sätta sig in i de radikala grenarna av världsreligionen islam. Dessa utgör en liten del av de 1,6 miljarder muslimer (23 procent av världsbefolkningen) som finns i världen. Alla grenar härstammar från islam, men det som gör dem radikala och fanatiska handlar om hur de tolkar islam.
I extremistisk islamism är politik och religion intimt inflätade i varandra, vilket gör det svårt för muslimer som försöker bibehålla en icke-extremistisk religion. Samtidigt blir det lättare för islamister att argumentera utifrån ett religiöst perspektiv, vilket i sig gör det mycket svårt att argumentera mot, när vi i vårt svenska samhälle tydligt skiljer på politik och religion. Islamismen har stort inflytande (och utbrett stöd) i flera länder i Mellanöstern, framförallt i Gulfstaterna och i vissa nordafrikanska länder.
Islamisterna och andra antidemokratiska krafter hotar allas religionsfrihet och det är ofta vanliga religiösa utövare som drabbas hårdast. Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för våldsbejakande extremism Sverige. Den måste stoppas och motverkas på flera olika sätt och på flera olika nivåer.
Säkerhetspolisen har tidigare lyft fram att det bör inrättas ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Det hade varit värdefullt om det kunskapscentrumet redan hade funnits på plats.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|