Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våldsutsatta barn som bor på skyddat boende bör omfattas av en nationell strukturerad handlingsplan och tillkännager detta för regeringen.
Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram en handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter i skolan. Detta är föredömligt och borde som regel finnas i alla Sveriges län för barn och unga inom för- och grundskolan.
Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska utsättas för hot eller våld. Det finns cirka 4 800 barn och ungdomar upp till 19 år med skyddade personuppgifter. Många unga med skyddade personuppgifter har bevittnat våld i sina familjer och själva varit utsatta för våld. Att bevittna våld mot en närstående kan leda till att den unga berövas sin grundläggande trygghet i livet. Unga med sådana erfarenheter kan känna skuld och skam över att inte ha kunnat skydda sin förälder och kan vara oroliga för vad som kan hända medan de är i förskolan eller i skolan. Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots detta vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Många av dessa barn får flytta runt till olika skyddade boenden, som drivs av olika aktörer, för att skyddas från våldsutövaren.
─ Vem vet vad om mig?
─ Vem kan jag prata med om jag blir rädd?
─ Vad ska jag säga till mina kamrater om de vill leka efter skolan?
─ Vad ska jag säga om min hemlighet till kompisarna?
─ Jag är orolig för att gå till skolan själv.
─ Tänk om pappa hittar mig.
Detta är frågor som Sveriges Stadsmissioner samlat när de presenterade en modell för skyddat boende med barnrättsperspektiv och det är frågor som våldsutsatta barn inte alltför sällan ställer till sig själva och omgivningen och som det är viktigt att bemöta på rätt sätt.
Ett barns rättigheter ska gälla oavsett om man bor i skyddat boende eller inte.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|