Dagligen genomför personalen på de brottsbekämpande myndigheterna polisen, Tullverket och Kustbevakningen ett stort arbete i att förebygga, förhindra och utreda brott som sker runt om i Sverige. Det gemensamma målet är att bekämpa brott. Behovet av samverkan är följaktligen stort.
I Sverige utbildas poliser på polishögskolorna i Växjö, Solna, Umeå, Borås och Malmö. Tulltjänstemän utbildas på Tullskolan i Norrtälje och Kustbevakningens personal utbildas i Karlskrona. Utöver utbildningsorten varierar även innehållet i de respektive utbildningarna. Olika kompetenser då man arbetar på olika områden är i sig inget att förundras över. Dock kan man ställa sig frågande till varför även grundutbildningen för all personal skall vara olika. Både Tullverket och Kustbevakningen har på senare år fått utökade befogenheter när det gäller brottsbekämpande verksamhet. Därigenom har Tullverket och Kustbevakningen mer och mer närmat sig polisens område, och det är därför en naturlig utveckling att ha en gemensam grundutbildning för de tre myndigheterna.
En gemensam grundutbildning för all brottsbekämpningspersonal skulle även vara ett utmärkt sätt att i ett tidigt skede få den framtida personalen inom de tre myndigheterna att överbrygga revirtänkande samt öka möjligheten för effektivt samarbete. Efter genomförd grundutbildning kan aspiranterna välja specialinriktning mot någon av de tre brottsbekämpande myndigheternas verksamhet.
Samarbetet mellan myndigheterna blir allt mer viktigt. Justitieminister Beatrice Ask startade under hösten 2007 en nationell mobilisering gentemot organiserad brottslighet. En av de stora punkterna var vikten av myndighetssamverkan. Samverkan mellan myndigheterna har varit mycket framgångsrik och åtskilliga framsteg har gjorts inom såväl samverkan som inom den gemensamma brottsbekämpningen. Genom att samköra grundutbildningarna för all brottsbekämpningspersonal ges aspiranterna en möjlighet att tidigt skapa väl fungerande kontakter i de andra myndigheternas verksamhet.
I den nuvarande utbildningsordningen kan en aspirant endast söka sig vidare inom den myndighets verksamhet som står för utbildningen. Med en gemensam grundutbildning bryts detta s.k. arbetsgivarmonopol och istället för en möjlig framtida arbetsgivare återfinns därmed tre. Möjligheterna för de anställda att arbeta med olika arbetsuppgifter inom olika myndigheter ger tillfälle till större kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Vinnarna av detta utbyte är såväl personal som arbetsgivare.
Den 19 mars 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att se över hur nuvarande polisutbildning kunde göras om till en högskoleutbildning. Utredningen har biträtts av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna.
Den 31 maj 2016 redovisades slutsatser av utredningen för regeringen i betänkandet Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39).
Den rödgröna regeringen hade varit tydlig i sitt ställningstagande att man avser att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. Ett lagförslag kring detta var, enligt regeringen, att förvänta under 2017/18. En myndighets utbildning skulle därmed bli en högskoleutbildning medan andra myndigheters utbildningar inte skulle bli det. Något beslut har dock ännu inte tagits av regeringen i frågan, vilket egentligen är anmärkningsvärt.
Vi anser att om polisutbildningen, till slut, likställs med en högskoleutbildning, så bör även såväl Tullverkets som Kustbevakningens utbildningar också göra det. Att exkludera en brottsbekämpningsutbildning från de övriga vore olyckligt och kan missgynna konkurrensen mellan utbildningarna. En gemensam grundutbildning som jämställs med högskoleutbildning skulle då höja statusen för samtliga utbildningar.
Slutligen finns det självfallet ett ekonomiskt incitament för att en gemensam grundutbildning skulle vara att föredra. Genom gemensam utbildning kan resurser frigöras inom myndigheterna och därmed användas till annan verksamhet.
|
Anders Hansson (M) |
Annicka Engblom (M) |