Den traditionella byggbranschen behöver moderniseras och en alternativ lösning till att få en mer hållbar samhällsbyggnadsbransch är att utveckla flexibla robotlösningar med inbyggd intelligens som kan samverka med människor på arbetsplatsen och koppla ihop digitala modeller med verkligheten genom ett kontinuerligt digitalt informationsflöde.
Det handlar om nya sätt att tänka kring produktivitet, säkerhet, resurseffektivitet och hållbarhet när robotisering får en allt större roll i arbetet. Att använda robotteknik innebär också att det går att räkna ut exakt åtgång av material genom att räkna fram vad som behövs. Det ger resurseffektivitet utan spill och kvalité i värde. För en arbetsplatsintroduktion krävs dessutom att man ser över regelverken gällande byggarbetsplats och maskindirektivet så att de flexibla robotarna även kan utföra arbete utan förare, dvs autonomt.
Dessa tekniker är även applicerbara på andra sektorer och en sådan är vårdsektorn.
Genom att kunna ta fram tredimensionella bilder genom att kunna följa vad kirurgen gör kan en annan specialist kunna hjälpa till exempelvis genom att operation sker på plats i Lund och specialisten sitter i London. Tittar vi in i framtid så är en robot som på plats kan utföra operationen.
För att möjliggöra denna utveckling krävs långsiktighet och tvärdisciplinära forskningssamarbeten. Centrum för Byggrobotik på LTH är ett litet steg på vägen med tvärvetenskaplig ansats och nära samarbete med industrin. För att kunna få ihop en kritisk massa krävs fyra års cykler inom akademin. Ett framgångsexempel är 12-årssatsningen vid ETH i Schweiz med ett program inom digitalt och robotiserat byggande.
Att robotisera är en innovation för möjligheter och utveckling.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Helena Storckenfeldt (M) |