Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga likvärdigt statligt ansvar för finansieringen av de sju läkarutbildningarna i landet och tillkännager detta för regeringen.
Under de närmaste åren kommer en rad pensionsavgångar att accentuera bristen på läkare. Enligt SCB kommer det att kräva att Sverige lyckas rekrytera cirka 500 utlandsutbildade läkare per år. Politiken har därför fattat beslut om att öka antalet platser på läkarutbildningarna i landet för att Sverige ska klara av en egen kompetensförsörjning i sjukvården. År 2023 ska utbildningarna ha utökats med 440 platser som fördelats på de sju lärosäten i landet som ger läkarutbildning. Ett lärosäte som förväntas bidra till detta är Örebro universitet. Lärosätet har utexaminerat studenter från läkarprogrammet sedan 2016 men har sedan starten bara erhållit särskilt dedikerad ersättning för hälften av de antagna nybörjarstudenterna. Det vore högst rimligt att även denna läkarutbildning ges ekonomiskt likvärdiga villkor för att klara sitt uppdrag.
Örebro universitet har sedan 2010 examensrätt för läkarutbildning. Allt sedan starten 2011 har läkarutbildningen vid Örebro universitet drivits mycket framgångsrikt och de första studenterna utexaminerades våren 2016. Utvärderingar av läkarutbildningarna i landet ger Örebro universitet högsta betyg. Detta alltså trots att universitetet endast erhöll finansiering för strax över hälften av platserna. I ett uppbyggnadsskede kan detta kanske vara förståeligt, men nu måste Örebro universitet få en likvärdig, långsiktig och hållbar finansiering.
Det är inte endast Örebro universitet som påverkas av denna underfinansiering, utan även de regioner, i synnerhet Region Örebro län, som tar emot studenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Centralt för finansieringen av en läkarutbildning är de så kallade ALF-medlen. Utbildnings-ALF är statens ersättning till regionerna för vissa kostnader framför allt i samband med utbildning och handledning, som slussas via respektive lärosäte direkt ut i regionernas verksamhet. Örebro universitet får inte medel på samma villkor som andra universitet/län som bedriver läkarutbildning, utan tilldelningen baseras på den till läkarutbildningen särskilt dedikerade ersättningen, vilket i detta fall endast motsvarar hälften av de antagna studenterna.
Sverige har ett väldokumenterat stort behov av att utbilda nya läkare de kommande åren. Örebro universitet och Region Örebro län medverkar allt sedan starten av läkarutbildningen mycket aktivt till att lösa den nationella bristen på läkare. Staten måste därför se till att ALF-medlen och andra resurser fördelas på ett likvärdigt sätt så att detta lärosäte får samma förutsättningar som de andra sex lärosätena som bedriver läkarutbildning.
|
Helena Vilhelmsson (C) |
|