Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 533 554 |
±0 |
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
181 848 |
−10 000 |
|
1:3 |
Nordiskt samarbete |
13 595 |
±0 |
|
1:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet |
4 826 |
±0 |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
52 040 |
±0 |
|
1:6 |
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning |
79 358 |
±0 |
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
28 402 |
±0 |
|
1:8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) |
19 175 |
±0 |
|
1:9 |
Svenska institutet |
131 629 |
±0 |
|
1:10 |
Information om Sverige i utlandet |
15 475 |
±0 |
|
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
175 215 |
10 000 |
|
Summa |
2 235 117 |
±0 |
|
Under anslaget ger Sverige sedan 2013 ekonomiskt stöd till den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Tankesmedjan arbetar med globala säkerhetspolitiska frågor och transatlantiskt samarbete. Bland övriga bidragsgivare finns bl.a. Nato, en lång rad Natoländer, flera stora oljebolag och oljeproducerande länder samt svenska vapentillverkaren Saab. Atlantic Councils nära band till Nato har belysts vid flera tillfällen, även om tankesmedjan beskriver sig som oberoende. Vänsterpartiet ser inte Nato eller Natoanknutna tankesmedjor som en del av Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2022.
Ryssland är i dag ett säkerhetspolitiskt hot, först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig styret i Kreml eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Rysslands imperialistiska politik utgör också ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer – mot Ukraina, Georgien, Moldavien, Belarus och länderna i Centralasien. Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Regeringen nämner i budgetpropositionen för 2022 att anslaget också ska gå till cybersäkerhet. Även om cybersäkerhet är en viktig fråga, som med största sannolikhet kommer växa sig än större i framtiden, får dess fokus inte gå ut över stödet till den ryska oppositionen, oberoende journalistik eller det ryska civilsamhället. Anslaget bör även fortsättningsvis främst fokusera på det mellanfolkliga utbytet och stödet till Ryssland samt samarbetet i Östersjöregionen.
Vänsterpartiet vill trappa upp det svenska stödet till det ryska civilsamhället. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten för dem såväl som för Rysslands grannländer. Vi föreslår en årlig stegvis ökning med 10 miljoner kronor av anslaget i detta syfte. Vänsterpartiet vill således öka anslaget med 10 miljoner kronor för 2022, med 20 miljoner kronor för 2023 och med 30 miljoner kronor för 2024. Vänsterpartiets Rysslandspolitik utvecklas i motionen Ryssland (2019/20:3357).
|
Nooshi Dadgostar (V) |
Hanna Gunnarsson (V) |
|
Tony Haddou (V) |
Maj Karlsson (V) |
|
Karin Rågsjö (V) |
Jessica Wetterling (V) |
|
Håkan Svenneling (V) |
|